Trögare än sirap?

Men det var väl själva den vad rörigt allt är. Det är riktigt trögt att få flyt på gejerna nu. Jag är hängig och
inget går som planerat, antingen är det underhåll på Solbacka som krävs annars är det vädergudarna som jäklas eller annars är det helt enkelt så att jag lyckas dubbelplanera.

Den senare varianten råkade jag ut för när det plingade till i luren när jag stod på ICA. Det var en påminnelse om att jag skulle vara hos en kund på andra sidan stan 10 minuter senare. Pinsamt värre men som tur var ingen katastrof. Jag får verkligen skämmas när jag gör så där. Men jag gjorde nytta för hästen åtminstone. Mina egna blev så klart uppskjutna lite till.

På torsdagen tänkte jag massera dem då det var skitkallt ute. Men när jag kom hem hade vi inget vatten så det var bara att lägga det på hyllan. Att få bort stöv från händerna är ingen lätt historia ens med varmvatten och tvål när man väl gnott in det ordentligt i huden. Just nu hårar de inte så mycket men stöv på händerna, det blir det.

Fredagskvällen var vikt till julfest, men jag kände mig både anti och lite hängig och insåg att jag skulle må riktigt dåligt om jag dessutom drog i mig en massa julmat. Och mingel bland mer eller mindre berusade kollegor och gamla och nya Saabare kändes som det kvittade. När dessutom mina nya körhandskar låg på posten så prioriterade jag att hämta dem i stället. Jag har slagit på stort och beställt batteriuppvärmda handskar :) Dyra men det kan det vara värt att slippa frysa. Nu fick jag förhållandevis snabb leverans men de ringde från företaget och berättade att jag fått för klena batterier så det ska bli spännande att utvärdera.
Dessutom gav jag mig på att köpa en surfplatta när jag ändå var igång. Kanske ett onödigt köp men det känns som jag kommer att använda akupressur-appen mer om jag har en platta? Och att det är smidigt att dra med PDF:ar i den i stället för att släpa runt på hela datorn. jag gillar verkligen inte laptops på grund av att det är opraktiskt med tangentbord och skärm och att det blir kassa vinklar om man kör på bord eller i knäet. Jag köpte en billig platta för jag vet inte riktigt hur jag kommer att tycka men hittills verkar det helt okej.

På lördagen skulle vi då äntligen igång med hästarna igen. Med snöblandat regn och regnblandad snö som blåste på tvären och värstingdrivor som plogarna kört upp så är vi rätt begränsade nu men en kortsväng hann vi med. Etoile var helt upprörd på grund av att vi var på nya ställen och det var otäckt och det var för mycket snö och jag vet inte allt. Men trots det blev jag lite positivt överraskad av hur hon rörde bakbenen. Det har hänt en hel del och kanske varit nyttigt för henne att ta det lite lugnt och pulsa runt i snön tillsammans med de andra som joggar omkring och tycker att det inte är några problem.
De "franska nerverna" gjorde henne riktigt upprörd mellan varven men hon lugnar sig snabbt. Med lite tid så blir det nog bra.

Sen plogade jag snö i tövädret och grejade lite men nu ligger jag verkligen mycket efter igen.

På söndagen hade vi tänkt åka till Mantorp men med tanke på överladdad fuxa och tveksamt väder så valde vi att göra lite mental träning i stället. Jag drog iväg till ridhuset och bokade två tider i stället. Man får egentligen inte boka någon ny förrän man ridit en så jag gjorde en fuling och bokade en tid i mitt namn och en i mammas. Etoile bokades ensam eftersom hon aldrig varit ridhäst i ridhuset innan. Annars är hon ju ridhusvan eftersom det finns ridhus på gården hon är uppfödd på.
Hon var mycket tveksam till att gå ut på ett främmande ställe men sen gick det alldeles lysande. Från att kännas som en kantig planka med dålig bärighet i höger fram balanserade hon upp sig och blev starkare och starkare och smidigare och och smidigare. Det var till och med så pass att hon fick till ett par steg i balanserad trav i en volt. Och jag som funderade på om ranglet var höger framhalt? Jag får nog nöja mig med att konstatera att hon är galet stel och ospänstig för sin ålder.

Den andra galningen var överladdad och ARG. Om det var sadeln eller något annat som störde henne vet jag inte men hon sprang bara omkring och stretade som en typisk ovillig travare. Och jag kämpde och kämpade. Lite pinsamt var det då det i början av passet var en dressyrtjej på plats och galopperade runt så fint med sin dressyrhäst barbacka.
I slutet av passet kom hon tillbaka med sin unghäst, dock sadlad. Men DÅ vet jag inte vad som flög i Moa för plötsligt föll balansen och schvungen på plats?

Jag kommer att ha träningsvärk efter 1,5 timmar i ridhuset, det är säkert om något.

Ja se det snöar, det var väl....

Ja varje dag verkar det trilla ner några extra millimeter till centimeter. Jag är evigt tacksam att jag faktiskt fick tummen ur och köpte ATV:n i somras. Det är för övrigt mamma också nu när hon börjar begripa sig på den. Visst har jag satt den rejält i snön några gånger men det går på nåt sätt att gräva fram den så den kommer igång igen. Men fortsätter det så här får jag nog fråga grannen om jag kan få hyra honom för att hiva upp lite snödrivor på höjden.

Den här veckan skulle ju häst-damerna åka och träffa Jocke men i måndags ringde de från kliniken och ställde in på grund av förväntad snstorm under tisdagen. Synd då jag gärna vill ha en second opinion och behandling av Etoile och en check av Moa även om jag ser att hon är bättre än någonsin nu.
Snöstorm blev det dessutom ingen på våra breddgrader men kanske i Norrköping?

Ja ja sånt är livet. Hästträningen går trögt och i förrgår försvann vattnet hemma. I bland är det tur att jag har mamma hemma som kan fixa med sånt så jag slipper dra hem så fort det är något.

Nu tar vi nya tag, hästarna ska motioneras och masseras inom det snaraste. Jag är äntligen frisk nog för att börja träna igen så då återvänder säkert orken!
Planen är att åka till ridhuset nån gång i veckan för att köra lite gymnastik på dem, bara att sätta igång!

Förkylningstiderna fortsätter

Jag är så trött på min envisa förkylning och drömmer mig tillbaka till de år då inte ens den elakaste förkylning bet på mig. Men det är väl bara att konstatera att immunförsvaret inte är helt på topp än efter min operation i våras.

Dessutom har vi som alla andra fått vår beskärda del av snö och det kräver ju vissa omplaneringar så klart. I början av veckan vinterbroddade vi Etoile och det gick faktiskt någorlunda. Hon har fått stora balansproblem i bland men det verkar som det beror på en sträckning av insida lår och att det är på väg att bli bättre.
När Moa gjorde en sån grej tiltade hon även bäckenet så jag är rätt nöjd med att ha tid bokad hos osteopaten nästa vecka för båda två. Det skadar ju inte att ta lite "genväg" om det nu går att fixa till henne. Hon blir jämnare och jämnare i muskulaturen och hullet kommer sakta men säkert.

Dessutom kör jag akupressur på henne för att försöka stärka hennes ego en del och

På onsdagen hade det kommit så mycket snö att vi fick skippa häst-planerna för att montera ihop det sista på snöbladet till ATV:n så nu har vi äntligen något eget att flytta snön med. Blir det riktig kris får jag väl fråga om nån kan komma med lastare och göra snöhögarna lite högre men just nu kan ATV:n klara mycket av våra behov.

Jag har haft det lite lugnt med bokningar, egentligen skulle jag ha åkt till Tystberga och jobbat i måndags men det blev inställt. I stället tog jag vardagsveckans enda kund hemma då vilket var rätt skönt.

Eftersom det kommit så himla mycket snö så är jag jättetveksam om jag ska starta Moa på broddar eller om vi bara ska träna på och hoppas på en tidig vår? Jag ska kolla lite om hon funkar på hakarna innan jag bestämmer mig. Det finns ett sjysst lopp på Nyårsafton om jag tycker att det funkar :)

I övrigt så har jag ÄNTLIGEN fått ut rörmokaren efter så där ett halvår för att laga min läckande kran i källaren. Så nu kommer vi att spara 20 liter vatten om dygnet!
Och min arbetsgivare har börjat erbjuda ett antal förmåner via bruttolöneavdrag!  Däribland ögonlaser, vilket jag sneglat på i ett par år. Jag har till och med varit och kollat ögonen en gång men då såg jag för bra så nu blir det intressant att se hur bra eller dåligt jag ser nu. Jag hoppas verkligen att det går att operera för det är lite besvärligt nu när jag egentligen skulle behöva dubbelslipat men inte vill ha det ;)

Att vara förkyld...

Att vara förkyld får mig att tappa inspirationen för det mesta, det är märkligt när man har så mycket tid och så sitter man bara och hänger och slösar tiden på en massa annat i stället. Nu har jag varit förkyld i 10 dagar och sjukskriven en vecka av dem.

Veckan bara gled förbi och det känns som om jag ligger rejält efter nu både på jobbet och hemma.

Projekt fiberanslutning pågår så sakta, det är ungefär lika kaotiskt som allt annat verkar det som. Rörmokaren som skulle fixa min läckande kran i källaren har visst försvunnit helt. Det är verkligen dags att ta tag i det också.

Men jag håller på att planera för fullt, det har införts en ny portal där man samlat alla löneförmåner. En av dem är ögonoperation via bruttolöneavdrag och det låter verkligen helintressant! Jag var och kollade för ett antal år sedan men då ansågs jag inte tillräckligt ålderssynt för att göra operationen.

På hästfronten har det inte hänt så mycket eftersom det trillat ner en hög snö och så. Nu står jag i valet och kvalet med Moa om hon ska starta med hakar eller om vi ska vänta till vintern är över?
Hon skulle ha startat i torsdags men rosslade lite så jag valde att stryka. Jag törs inte chansa med tanke på vad som kan hända om man startar en krasslig häst.
Min ponny jag hade en gång i tiden startade med infektion i kroppen som inte syntes, och efter det utvecklade han bronkit.

Bloggen som gick i dvala...

Ja jag tappade helt kollen över bloggen de sista veckorna. Mest för att jag skriver på luncherna och det varit en del fixande då också så det har helt enkelt inte blivit av.
Jobb och häst har avlöst varann i ett rasande tempo som kanske var lite mer rasande än vanligt. Dessutom har jag varit iväg på en fantastiskt rolig rockresa och uppenbarligen om man ska se till bokföringen dragit in en hel del kontanter genom att klämma på folk och fä.

Moas skada visade sig vara max otur samtidigt som det var max tur. Hon har på något sätt slagit sig där hon har en gammal skelettförändring och då stack förändringen hål på vävnaden och hon fick en inre blödning. Benet har varit fult men hon har kunnat träna på de senaste veckorna och är jättenöjd över det.

Start på Örebro på torsdag med Örjan Kihlström i sulkyn.

Etoile har tappat traven precis - och dessutom fått svårt att stå på vänster bak. Att få på henne skor har varit ett helt projekt på de ben hon har svårt för. Men med lite samarbete så går det och hon förstår att vi inte blir arga när hon måste sätta ner foten för att hon tappar balansen.
I bland undrar jag över hur många hästar som verkligen är dumma att sko och hur många som är rädda eller har ont så att de inte kan stå?
Häromdagen hittade jag vad jag tror är roten till problemet. Det verkar som om hon halkat utåt och fått någon form av sträckning på insida lår. När Moa hade samma så klarade jag inte ut det själv men jag har ju tid bokad hos Joakim Mossenberg sedan innan jag köpte henne så det kommer inte att ta det halvår det gjorde med Moa.

Förutom att skada sig så har hon bockat två gånger till på banan, det blir kortare och kortare och jag har lite tankar om hur jag ska lösa det också. Jag får se om det funkar men det är värt ett försök.
Nu är fokus på att hon ska bli bra först.

Jag märker att jag bara är hemma och byter saker, tvättberget är enormt!
I afton måste jag ta tag i högen med travgrejer som har massa Kalmar-grus på sig än! När jag hämtat ATV:n som fått en vinsch installerad!

Jag hoppas att det inte tar så många veckor innan jag skriver nästa gång!

So Long!

Att rida in en travhäst...

Det var det jag hade som mål att skriva om den här gången men nu har vi tyvärr lite annat fokus :(

Allt var planerat, Moa skulle starta hemma, jag hade fått klartecken från Kim att han kan köra och hon har ju varit precis som vanligt. I torsdags skrittade vi en sväng i mörkret i "halv storm". Moa var som vanligt och Etoile skötte sig alldeles utmärkt. Jag chansade inte utan pluggade öronen på henne då jag märkte att hon var lite orolig av mörkret och blåsten. När hon bockat på tisdagen så är det ju en liten utmaning att köra i en vagn som redan är lite krökt när det blåser så pass att det är svans rakt åt höger, svans rakt åt vänstar eller svans rakt in mellan bakbenen efter åt vilket håll man kör!
Men en liten guldstjärna till henne, dessutom blir hon lugnare i munnen för var dag.

På fredagen undrade mamma om jag känt något vid Moas bakknä eftersom hon surade när täcket lades på. Jag skulle så klart ha kollat men jag masserade Etoile och glömde bort det. Etoile är lite "skev" nu när hon börjar muskla sig men det ska jag nog få ordning på. Jag passade även på att hänga lite på henne och hoppa på pallen för jag hade lite planer på att börja rida in henne på lördagen

Men på lördagsmorgonen konstaterades att det inte vad knäet utan hasen som är det smärtsamma stället på Moa. Hon har verkligen jätteont. Jag hade en förhoppning om ett sår men än så länge har vi inte hittat något och jag upplever att hon har för ont för en osynlig sårskada. Benet går ner på dagarna och sväller upp på natten. Än så länge har det inte gått ner i hela benet och jag hoppas kunna hålla det i schack med lymfmassage. Vi har beställt tid för röntgen av hasen för säkerhets skull. Den röntgades ju för ett par år sen så vi vet att den var ren då.

Etoile såg lite förvånad ut när vi slängde upp nån annan grej än en sele på ryggen på henne och upprepade proceduren med pallen och den galna människan hängande över ryggen. Annars var det inte en reaktion. Jag utrustade mamma med longerlina och pall sen knallade vi upp till paddocken och tittade på den några varv. Det är hemskt skönt att ha en paddock vid inridning!
Återigen klättrade jag upp och hängde mig tvärs över sadeln, vilket är en bedrift att göra med säkerhetsväst. Eftersom Etoile var så himla cool tog vi ett varv med mig hängande på tvären också. Det gick  bra halvvägs, sen kom jag på glid men hon hade inga problem att balansera mig hängande på tvären heller så jag kunde följa med tillbaka till startpunkten. Eftersom hon inte ens tittade på mig så konstaterade vi att det inte var nåt att förhala så jag satt helt enkelt upp från pallen sen.
Den här gången hade jag sett till att ha grimman på och så longerlinan då så att mamma inte hade samma möjlighet att inverka och det gick verkligen super. Vi gick några varv runt, sen fick vi längre snöre, och sen blev det några varv på full lina, varvbyte, varvbyte och ett varvbyte till innan vi helt enkelt kopplade loss och körde runt lite i hela paddocken själva.

Det märktes att hon tyckte det var jättekul att gå i paddocken så det här får vi hänga i med.

Vi fortsatte dagen med att skruva upp en strålkastare på gården, våra gamla lysrör hade kastat in handduken men nu har vi lyse igen!

Sen ägnade jag dagen åt lite tvätt och stök som vanligt.

Söndag var träningsdag igen, Etoile fick åka själv eftersom Moa har ont och det gick alldeles utmärkt. Hon orkar aningen mer varje gång så jag är jättenöjd. Konditionsmässigt orkar hon nog hur långt "som helst" men kroppen är fortfarande lite för svag. Den här gången kom vi faktiskt 5 intervaller innan hon började behöva hjälp. När hon behöver hjälpen kör jag två till med stöd och sen är det bra. 
Hon tycker det är bra kul att vara ute men i bland blir hon som en tjafsig barnunge. Men hon har ju lite att tävla med eftersom jag har två hästar som verkligen "lyser" när det är kul.

Efter träningen drog jag iväg för att få träningsvagnen reparerad och sen till Biltema för att shoppa timers till vattenkokaren i stallet och till gårdsbelysningen.
Och sen gjorde jag iordning bokföringen, det är en prestation i sig tycker jag!

Flyttdags!

Ja i dag är dagen D för våra inhyrda hästar, de ska flytta till den nya gården som ägarna köpt. Hästar har ju lätt att anpassa sig och de flyttar ju tillsammans, men det kommer säkert att kännas konstigt för alla människor och djur några dagar innan de nya rutinerna satt sig. Runda har bott hos oss i 15 år och Wia i 9 år.
Det är jättekul att de hittat sitt drömställe, ja inte hästarna då, de vet ju inget om det ;)

Själv har jag tränat häst med varierat resultat, varit iväg på jobbtour i Dalarna och dessutom varit sjuk en dag i nån skum magåkomma.

Hästträningen gick jättebra förra veckan men den här exploderade fröken rödtopp igen. Precis när vi hade 2 m kvar till läskiga skylten (den med banans öppettider är av någon outgrundlig anledning väldigt skrämmande) så börjar de smälla av ett fyrverkeri några hundra meter bort! Trots de svarta gummipropparna hoppade hon rakt upp - och sen när vi kom upp på banan kom traktorn tuffande i yttersta spåren så vi var tvungna att gå ner i banan. Då brast det även om vi bara skrittade och hon for iväg i en bockserie igen. Grejerna höll igen, men hon gjorde en liten krök på skakel på nya speedcarten - suck.
Efter att hon kom till sans igen så var det som tidigare, inte en tendens till krångel.
Om man inte ska ta det som krångel att hon hoppade till varje gång de skickade iväg en ny fyrverkeripjäs? Det luriga är att eftersom hon inte slår utan bockar så kniper hon inte innan det bär iväg.

Ja ja, jag ska fråga runt lite och se vad folk har för knep? Svansgaffeln kanske skulle försvåra ändå? Dags att skapa en tråd på Bukefalos tror jag. Jag är inte så jättehet på att sätta käk på henne, och vad ÄR det med styrningen i högertömmen?

Moa är fortsatt jättefin även om jag fick dåligt samvete när jag masserade henne i måndags. Uppenbarligen hade fadäsen på Kalmar mer inverkan på hennes kropp än vad som syntes från början. Hon var riktigt öm på vänstersidan där de krokade ihop.
Men jag hinner massera henne mer nu innan det är dags att anmäla till nästa lopp.

Helgen var så där lagom intensiv med 2 kunder på fredagen, på lördagen blev det en mindre än beräknat på grund av att en av dem stod med misstänkt hovböld och feber. Men 5 st. på en dag blir rätt behagligt. På söndagen blev det lite längre dag då jag hade mer resväg mellan kunderna och en mer än på lördagen.
På det stora hela så flöt det på fint. Men visst önskar man att man kunde göra en snabb uppföljning på några av kunderna.

Visst flyt hade jag också eftersom det på måndagen var 10 cm snö där jag befann mig på söndagen.

Nu blir det ingen Dala-tour förrän i mitten av mars ungefär. Jag måste verkligen sätta igång och tentaplugga snarast, jag vill nämligen lära mig det här bra nu när jag ändå pluggar.

Jäkla tänder....

Lagom matt i pälsen startade jag upp lördagen genom att slänga i mig en kopp kaffe och rulla iväg till Södermanland för att jobba med fyra hästar.
Trots att första hästen och jag gjorde en miss i avståndsbedömningen så att hans tand råkade skära bort en bit hud på vänster pekfinger så gick behandlingarna bra. Som vanligt väcktes nya tankar, det mest förvånande var att en häst som stod och väntade på massage fick "hicka". Vi var flera som vid olika tillfällen studerade honom och han gjorde inte något aktivt själv, men man såg verkligen att han fick de karakteristiska buksammandragningar som vi också får.

En annan häst jag masserar får liknande när jag jobbar nära bukmusklerna, men då tror jag mer det är ofrivilliga muskelsammandragningar.

Eftersom vädret var halvkass så höll jag inte farten uppe så det fanns inte någon möjlighet att hinna till rakbanan och köra Etoile efteråt. Vilket inte gjorde mig ett dugg för på eftermiddagen när jag åkte hem såg det ut så här...

Usch vad nedslående.

Men på söndagsmorgonen lastade vi röda fröken och stack i väg till banan. Inte helt ultimat då vi var lite i vägen för tävlingsförberedelserna. Det är svårt att planera i bland. Men vi hade tur då rakan fått vara i fred eftersom det regnat så mycket. Hade den harvats upp så hade den förmodligen blivit lös och skitig. Nu var den kanske lite stum för att vara träningsbana men det var helt okej. Inte en tillstymmelse till dåligt uppförande den här gången heller, så jag hoppas verkligen att det är som jag tror att det var för dåligt med skydd på benen. Det är ju dessutom det absolut enklaste att avhjälpa.
Den här gången travade hon kanske "sämst hittills" men absolut inte orent - däremot känner man exakt när hon blir trött i höger bak eftersom resten av kroppen inte är trött då. Samtidigt ställer jag högre och högre krav på henne, hon får inte sitta fast längs med ena sidan av banan utan måste göra jobbet själv. Annars blir hon aldrig stark i höger bak.
Men det blir bättre - och det går fort. Hon har ju bara bott här i 3 veckor och om 3 månader räknar jag med att hon är mycket mer jämnstark. När man tittade på henne bakifrån i söndags så såg hon ut att vara väldigt lik en häst jag masserade i lördags, flera cm skiljer bredvid svansen på höger och vänster sida.

Förresten ska vi inte gnälla, hon är en snygg och snäll häst :) Och lite hög där bak!

Under dagen hade jag besök av en annan fux, han roade sig med att sova i min säng, äta upp Terrors mat och trakassera Terror. Sen försvann han! Och vi letade och letade, sen hittade jag honom!

Grejen är den att jag precis diskat så han hade fått sköljvatten på både svans och tassar - Linus i ett nötskal... Han borde heta Terror II.

Eftersom Etoile är lite speciell i munnen och dessutom tuggar lite märkligt så passade vi på att ta ut tandveterinär i helgen. Som tur var var det ingen fara med bettläget och i övrigt var det lösa tandkappor och så, så hon klarade sig med en munstatusbedömning och en vaccination. Men det var vääääldigt besvärligt att stå när man fått lugnande! 

Jag hann som vanligt inte så mycket som jag tänkt mig men ändå en hel del i helgen!

På måndagen softade jag lite och pysslade lite inne och fixade lite med mammas nacke. Och på tisdagen fick vi en pelletsleverans och sen var vi ute och körde Moa och Etoile. Läskigt med mörker tyckte Etoile, speciellt som Moa var lite pigg och då är ju hela världen hemsk, det ska snorkas över minsta löv som inte låg där förra gången. Men det enda som fick henne att bryta ihop var ett par cyklisten med starka lampor som vi mötte. Då vände hon helt odramatiskt, det var bara att vända på rätt köl igen och då hade cyklisterna stannat så sen var det lugnt.

Hon har bott in sig riktigt bra och accepterar vad vi hittar på med henne med mer eller mindre lidande uttryck.

Jag står mitt inne i jobbplanering, närmast Dala-touren i helgen! Det ska bli jättekul även om jag vill vara hemma och träna häst också. Vi hittar inga superbra lopp åt Moa nu men det blir väl nåt framöver. Vi har sagt INTE Småland nästa gång.

En liten ängel...

Hejsan hoppsan vad mycket det är på gång nu....

Stackars bloggen får stryka om foten både nu och då - jag hittade häromveckan hur jag bloggar i luren men bilderna kom åt fel håll så då surade jag så klart ihop på det. Annars hade det ju varit utmärkt med korta blogginlägg i stället för mina romaner...

I vilket fall som helst har jag just nu hemskt mycket att göra 7-4, tränar och masserar och bränner pengar fortare än jag hinner tjäna dem. Torsdagen resulterade i en liten uppskattade utgift på så där 18 000 då jag äntligen fick min tand. Men den är värd varenda öre. Jag har verkligen saknat den och nu är det galet mycket lättare att käka morötter och godis och andra viktigare saker :)

På fredagen var det ju trav! Den här gången blev det en sån där dag som man helst vill stryka ett stort svart streck över. Ändå var det så pass att det envisa regn som hängde över Östergötland faktiskt inte befann sig över Kalmar också. Där var det nämligen sol även om den gick ner rätt omgående. Jag är inte riktigt med i matchen att småländska kuskar vill värma så tidigt men det innebär ju att jag inte behöver förvärma själv. Bekvämt men jag skulle gärna vilja ha igång cirkulationen lite till innan men hon går ju inget fortutom när hon ser de äckliga traktorerna i värmningen så det funkar.

Moa väntar på kusken

Till loppet så sänkte sig en tät dimma över upploppet, och först tjuvstartade första springspåret, sen tjuvstartade andra springspåret...
Vi såg detta...

Och i den tredje omstarten var Moa och hennes kusk skyldiga - fel spår!
trots det så tog hon ledningen från spår 4 i den fjärde och giltiga starten. Och öppnade första 500 på 14 innan hon blev avlöst av en häst hon tävlat mot i Vaggeryd en gång. Då gick den hästen 27! Sen kom det en och avlöste den och så en till så första varvet gick på snabba 14,5. Moa såg jättepigg ut. 600 meter från mål lyfter kusken ut och ska börja avancera och man ser att Moa ser fortsatt pigg ut.
Då händer det!
Vi såg Moas kusk höja sig över fältet när de krokade ihop med ekipaget framför - det såg verkligen ut som om det skulle gå åt skogen rejält. Otroligt nog sitter alla kuskar kvar i vagnarna även om två hästar vänder upp och stannar. Moa tappade vi bort, men hon kom travande i ett stycke med kusken i vagnen en bit efter fältet in i mål. Så skönt att de kom hem i ett stycke.
Men det gick inte direkt att skritta av i vagn, för när kusken klev ur blev vagnen för lätt så hjulet gick inte runt. Moa blev jättestressad eftersom hon inte såg och tyckte det var läskigt men vi fick hjälp av med grejerna, Lite vimsigt blev det eftersom jag vet att hon slappnar av när hon ser och andra tyckte att hon skulle ha bort vagnen först eftersom hon var rädd.
Allt det vita var bortskavt på däcksidan och sulkygaffeln var lite uttryckt av hjulet.

Vi fick använda lite våld för att få bort hjulet och innan vi kom hem och jag fick tid att undersöka sulkyn så trodde jag att även den var skadad. Nu hade vi sån tur att den är intakt så vi slipper köpa ny vagn mitt i köphysterin. Det räcker med ett nytt hjul.

Änglarna vakade verkligen över de ekipage som var inblandade i kraschen - och vi är så klart gladast över att Moa inte kom loss och skadade sig. Allt annat är bara materiellt.

Start på Kalmartravet igen

Helgen blev rätt lugn då kroppen var lite sliten. Men lite bra saker hann jag så klart med.

På måndagen gick anmälningstiden ut till loppet. Den här gången blev det lite fler hästar på framvolten.
Under dagen ringde en tjej som höll på med ett skolarbete om hästmassage och intervjuade mig. Det slutade med att hon kom ut på kvällen och filmade medan jag masserade Moa. Hon, Moa alltså, är tacksam att demonstrera på då hon kör hela registret på uttryck en häst har. Hon gav mig stort huvudbry genom att hosta till några gånger.
Sen fortsatte jag med Etoile som också börjar komma på att jag inte bara är jobbig. Bra det.

På tisdagen var det banan igen. Jag stannade till och köpte ett par knäkappor till Etoile på vägen. De verkar vara väl investerade pengar.

Ingen tillstymmelse till hostning på Moa så min oro för förkylning verkar överdriven. Dessutom känns hon superfin!

 

Spännande rodeo-show!

På lördagen var det provloppspremiär för Etoile då...

Det gick väl både över förmodan och under kan man säga. Det var bara två stycken anmälda i 30-provstarten så vi valde att köra bakom i 25:an i stället.

Vi värmde två bakvarv före 22:an och spanade på hiskeliga parkbänkar som stod staplade på varann i en höghusmodell. Läskiga var de men det var lugnt när hon fick ta ut svängarna lite. Hon är lite tveksam att få upp på banan, lite oroväckande men jag tror hon inte riktigt gillar en skylt vid infarten.

Nästa värmning gick dessvärre inte lika bra. När vi kom i bakvarv första varvet hade vi en rätt het häst som precis passerat när vi kom ffram till PARKBÄNKARNA igen Hon drog iväg i en bockningsserie på 300 m innan vi kom i komtakt med varann igen, som tur var kom hon till sans helt sen och var helt normal igen - vi kortade slaggjorden ett par extra hål då den slackade lite väl mycket efter rodeon.

Jag funderar lite grann på hur man funkar i sådana situationer - man sitter där med en okontaktbar häst framför sig som använder all sin styrka i varje språng och funderar på hur man ska få tillbaka kontrollen. och man testar lite att styra och inser att det inte funkar - sen testar man lite till och lite till - och sen kommer man på att styrningen kommer tillbaka lite om man driver på och sen är allt över. Underligt att jag inte blir rädd med tanke på att jag åkt ur rejält några gånger. Så skönt att det gick bra och att grejerna höll. Hade EN rem varit dålig hade det gått åt skogen rejält.

I första starten var vi själva på bakvolten, lite stressad men hon skötte sig utmärkt även om jag hade önskat något stöd på bettet. I andra var det bara vi och den som skulle leda min volt. I rygg blev hon lugnare.
I den giltiga blev det däremot pannkaka av alltihop. Hästen som ledde volten var helt fel (till och med på fel volt) och gjorde dessutom lite krumbuktsprång som jag skrittade mest i en minivolt i mitten och försökte begripa när det var läge att ta rygg.
Vid klart stod vi så fel att vi inte ens hunnit ett litet varv så jag körde en "orm" för att komma iväg i rätt riktning. :) Hon var jätteduktig som redde ut den situationen.
(Jag fick beröm både för hur jag hanterade rodeon och volten från tornet efter).
I första sväng fick vi galopperande häst i knäet så vi bromsade upp och släppte ut den. Det är bra att veta att hon funkar att bromsa bakom hästar också.
Sen lunkade vi med bakom fältet och förväntade oss att den som startade före kulle komma någon gång men det gjorde den inte.

Fördelen med att köra bakom var att jag var den enda i hela loppet som hade fri fart sista 500 ;) Nu gick det 21 sista femhundringen men Etoile gick faktiskt ännu lite snabbare. Ändå har hon inte riktigt det som behövs för att springa fortare just nu, både mentalt och kroppsligt måste hon rätas upp lite om hon ska bli den stjärna jag så klart hoppas att hon blir.

Veckan som gick...

Var tog förra veckan vägen egentligen? Det känns som jag inte hunnit hälften av vad jag behövt men det var ändå en lugn vecka så det var väl helt enkelt meningen att jag skulle vila?

På måndagen masserade jag Moa lite och allt kändes fint efter starten, bättre än efter förra faktiskt.

Tisdagen tillbringades på ett möte som skulle ha slutat halv tolv men som dessvärre inte slutade förrän kvart i fem, i bland blir det inte riktigt som man tänkt sig men det löser sig ju ändå. Vi slängde på oss reflexer och blinkvästar och gav oss ut med hästarna. Etolie var riktigt duktig och faktiskt lugnare i munnen än förra promenaden. Men lite barnslig och opersonlig är hon. Något som även verkar lugna ner sig är hennes tendens att föra oljud när det inte passar, till exempel när det är mattajm eller när Moa får uppmärksamheten.
Ihopsläppet funkar fortfarande utmärkt även om det är kaos vid insläpp. Etoile kommer först som den sociala häst hon är - Dino surnar till och jagar bort henne för han bestämmer. och Moa hänger på och börjar rejsa så att skorna blir krokiga.

På onsdagen blev det hästfritt då jag hade en kund hemma, men torsdagen var det banan för damerna. Den här gången struntade vi i pulsmätaren, Etoile fick bara larva omkring då planen var att köra provlopp med henne på lördagen. Det är dumt att köra jobb två dagar innan så vi körde bara omkring och sen så fick hon gasa några hundra meter på slutet. Cirka 12 km blev det och hon var fortsatt stencool.
Moa fick vi renovera lite skor på innan körning men hon var fortsatt fin hon också, så nu blir det att anmäla till Kalmar nästa vecka.

På fredagen drog jag ett rejs på att försöka ordna upp en massa saker som jag inte hunnit innan. bland annat att åka till apoteket och kolla om min Pronutrin-hink dykt upp och det hade den. Så nu ska Etoile plågas med massa äckliga små pellets i 2 veckor. ;)

Nytt upplägg för Moa

På fredagen for jag iväg efter jobbet till Södermanland och masserade ett par travhästar igen!  Den här gången två stycken som inte hunnit utveckla någon större obalans mellan sidorna. Dessutom var det verkligen perfekt med massage för båda då jag hittade lite dålig funktion i några muskler.

Det var riktigt skönt att ha sovmorgon, jag funderar på hur vi ska göra sen när inhyrningarna flyttar? Jag tror att både mamma och jag har behov av att sova ut i bland men vi hittar säkert ett system som funkar. Vi satsar inte på att få in någon jättefort utan ser till att gå igenom boxar och hage nu vid utflyttning.

Vi hade rätt gott om tid på lördagen tyckte vi själva, så jag hann fixa det mesta i maklig takt, inklusive att åka till affären och hämta en ny ytterbelysning till ladugården och min nya TENS-apparat. Den ska jag se om den inte funkar på hästarna också? Det är ju samma muskler, bara man får elektroderna att sitta fast :)

Vädret var dessutom helt fantastiskt om man jämför med hur det varit under en tid nu ;)  Solen stod lågt och fint när vi rullade iväg mot Kalmar. Etoile blev lite deppig när hennes ena granne åkte iväg i transporten och den andra gav sig ut på ridtur. Hon verkar ha acklimatiserat sig snabbt även om hon är lite störig när det vankas mat!
Vi kom ner ungefär som beräknat och då hade kusken räknat ut att han skulle värma tidigt så jag hann inte med sedvanlig förvärmning, men utan käk får hon åtminstone använda hela kroppen som hon vill. Hon fick dessutom vara lite rädd för traktorn igen men nu kom de åtminstone förbi och dessutom utan några nya skavanker. Men vi hade gott om tid att rycka skor och städa av henne inför starten.
Barfotadebut kan ju bli helt fel men vi hade ändå förhoppning om att det skulle funka eftersom all lättning hittills funkat utmärkt trots att hon till och från krökt skor på vänster fram i loppen. Det är verkligen små marginaler för att de ska gå fria.

Hon såg verkligen laddad ut och vid de två omstarter som blev såg hon ut att vara den som hade mest åsikter om att dämpa farten av hela fältet. Inte stressig som en del andra utan mer pigg och på. Det är ju första gången hon kommit till ledning och det var lite osäkert vad hon skulle tycka om det men hon var pigg och glad där framme trots att hon inte fick sitta ifred första varvet. Anledningen till det var att favoriten gick på när tempot sänktes en aning och då svarade hästar i andra spår ut honom.
Nu fick hon en liten respit innan den tredje attacken kom men då räckte det inte hela vägen utan hon blev trött och höll farten in i mål till en femteplats! Den här gången satt genomtrampningsskyddet på plats och störde henne inte lika mycket heller (hon har fått nya).

Nu har hon fått två lite tuffare lopp än de hon gjort tidigare i karriären och det har ju gått åt rätt håll hela tiden. Jag hoppas att det fortsätter så här! Dessutom är det skönt om det går att köra henne barfota för det förenklar förberedelserna av hennes fötter dessutom :)

Hemfärden i mörker blev väldigt lugn, så lugn att vi undrade om det verkligen var Moa som var med? Så skönt att hon ändå inte lever rövare så mycket längre. Efter Lindesbergsstarten vid midsommar var vi rätt bekymrade men då mådde hon ju inte bra alls. Eftersom det går bättre och bättre så har jag en förhoppning om att det var hennes tidigare starter + den mörka boxen som gjorde att hon mådde dåligt den gången.

Etoile tyckte det var riktigt orättvist att hon inte fick mat igen när vi kom hem på natten. Men hon förvånade oss stort genom att äta ett äpple, de verkar inte stå överst på hennes favoritlista.

På söndagen släppte vi ihop  Moa och Etoile (efter att jag varit iväg och akupressurat en häst och även masserat Etoile, mamma skodde Moa fram) - Moa tyckte att gräset var intressantare än boxgrannen, möjligen om hon hade kunnat stå still ett litet tag i stället för att bara jogga omkring och kolla läget. Moa var helt på det klara med att den nya donnan var lägre i rang så det var lugnt direkt.

Två timmar senare bestämde vi att vi släppte in Dino också för att slippa ha någon isolerad under veckan. Då blev det lite mer drag för Dino skulle visa att han bestämde och då fick Moa fullt bestyr med att skydda båda fuxarna från varann. Hon jagade bort random vilken som var närmast och det var rätt bra drag ett tag. Dino flyttar sig verkligen för henne när hon är skitarg, han som kört med henne i flera månader innan!

Men det gick bra och efter rätt kort tid betade hela gänget och efter några timmar stod de alla tre under tallen och sov i solen. Etoile är medveten om att hon är yngst och en snäll häst så hon bara springer runt och tycke det är kul när det blir lite drag i hagen.

På eftermiddagen var det dags att åka och prova rakan med Etoile, det gick alldeles utmärkt, det enda som hände var att hon stannade några gånger och spanade på stenar, och så på andra hästar i hagar och så långtradare. Men hon verkar helt stabil - inte speciellt hysteriskt rädd utan bara en sån som vill stanna och se vad som händer när det finns stenmonster och sånt.
Traven var dessutom helt acceptabel, bara några felsteg under värmningen så jag är inte ett dugg bekymrad. Lite valpig är hon men det är ju inte så underligt.

Jag tror det kommer att bli jättebra bara vi får lite tid att bygga muskler och öva i provlopp. Om hon är snäll i provlopp också är det inte alls omöjligt att det blir kval redan i år!

Start, maskar, foder och blöt halm

Jag känner att min blogg är lite ensidig med all massage och allt tävlande eftersom jag inte uppdaterar så ofta, men så är det ju.

Moa startar på kvällstrav på Kalmar i morgon, lördag! Sjysst att inte behöva ta ledigt från jobbet. Annars har jag jobbat en kväll i veckan och så har vi träckprovat hästarna och fått resultatet. Det visar på noll på allihop utom gamla tant Runda och Dino hade samma låga antal som han hade i våras, 25 epg. Så det blev ju bra för inhyrningarna inför flytten till den egna gården så att de har koll.

I tisdags var det banan för Moa och Etoile (som inte fått något "arbetsnamn" ännu).  E. hade trampat in en sten i hoven och var lite öm men vi tog med henne ändå. Det är fascinerande att man kan trycka in två hästar som inte känner varann i en hästtransport utan att det blir full kalabalik egentligen. Moa har återfått spänsten i ryggen så nu är jag nöjd, även om motståndet säkert är i tuffaste laget på lördag för att hon ska ha vinstchans. Vi testar barfota och ser vad som händer :)
Etoile sen då - på med slaggjord och inskaffa nya öronproppar då jag inte hittar de gamla paren jag har! Och ut i skymningen med henne, hon visade sig vara hur snäll som helst, hon fick ta det i sin egen takt och efter ett halvt varv hade hon fått igång foten så pass att hon började trava så vi körde ungefär ett "halvt" jobb med henne i den takt hon ville. Sen fick hon ett rejält bad vilket var det mest upprörande av alltihop ;)

Hon är riktigt snäll även när hon är "bråkig" så det här kommer säkert att bli bra. Jag ser lite grann i höger bak som jag vill jobba med men hon blir jämnare i steget för varje dag.

På onsdagen var vi och hämtade halm och så masserade jag en häst så det hände inte så hemskt mycket mer.

På torsdagskvällen skulle vi köra hemma, men Moa hade lyckats med konststycket att vrida skon och trycka in tåkappan under hoven så det var tur att mamma var piggare (hon hade dessutom haft skon två dygn)  - skithäst. Men det var lika lugnt att skritta E. hemma, även om hon är rätt styrig med huvudet i skritt, men det visste jag om sedan innan. Det löser sig nog med tiden för det brukar det ju göra.
Sen puffade vi in halmrullen i stallet till Dinos stora förskräckelse. Tanterna i hörnet brydde sig inte något speciellt. Tyvärr visade det sig att den tagit in vatten och blivit blöt. Jag hoppas verkligen att det blir väder så att det går att få in våra småbalar som fortfarande ligger på åkern.

Dessutom är höet vi köpt betydligt sämre än vad det varit tidigare år så det blir svårare och svårare att fodra med det. Jag är ju ingen vän av plastat hö och nu när den här plastade halmbalen såg ut som den gjorde blev jag ännu mer tveksam till det.

Nu blir det lite jobb och sen laddar vi för en helg med start och rakbanejobb - och lite allt möjligt som vanligt.

Helgen vecka 43

Nu är det dags igen!

Helgen vecka 43 - 26-28/10 åker jag upp till Borlänge/Mora-trakten igen! Örebro passeras också på vägen om någon där är intresserad.

Priser:

Häst - massage: 500 kr
Häst - akupressur: 400 kr
Häst - kombination massage - akupressur: 600 kr

Människa: 60 min - 400 kr
Människa 30 min - 250 kr.

För mera info: www.solbackamassage.n.nu

För tidsbokning: 0703 - 60 34 27 eller mail solbacka@telia.com

Välkomna med era bokningar :)

Välkommen, Alfas Etoile!

Det blev visst helg igen! Lite träningsvärk både här och där eftersom torsdagen både innehöll ett rejält boxpass och sedan en massage av min kropp dessutom, åtminstone nacke/axlar.

Så fredagen ägnade jag åt att först inspektera allt grävarbete som utförts medan jag var på jobbet och sedan till att massera först Moa och sen mamma. Jag hittade verkligen intressanta muskelspänningar och noterade att min hjärna var betydligt alertare nu när jag varit på kurs :) Men jag kan inte riktigt säga varför det blir som det blir med hennes rygg. Veterinären som förelöste på kursen är ju övertygad om att det är uppchecken men jag är inte helt hundra när det gäller henne. Att vi ska jobba mer i sluta i dressyren är desto klarare.

Mamma var verkligen ett projekt att massera hon också. Det kändes ju att musklerna slappnade av, men det blev inte bättre för det.

På lördagen var mamma betydligt sämre :( Men så klart kunde hon inte stanna hemma och vila sig utan parkerade sig i baksätet på bilen med uppstaplade kuddar så hon kunde sitta någorlunda.
Dessutom hade vi äran att ha med oss min kompis Annelie som normalt är mer specialiserad på islandshästar än på långbenta travhästar. Vi hade en trevlig men regnig färd genom Småland ner till Lenhovda.

Efter en rätt lång fika med en minst sagt spännande kakupplevelse (inte på något sätt oätlig men absolut innovativ!) så tittade vi på de små ettårshingstarna som för dagen promenerade runt i ridhuset på grund av att staketet skulle kollas i deras hage. Sen lastades Etoile och vi rullade hemåt. Regnet fortsatte, i bland mycket, i bland lite, i bland nästan sol men ytterligare många småländska mil i regn blev det!

På kvällen kunde jag inte hålla mig utan passade på att gå igenom henne och leta reda på de svagheter hon har.

Söndagen ägnades först åt en tur till Tystberga för lite massage med kort varsel. Men självklart ställer man upp för sina fina stamkunder!
När jag kom hem visade det sig att mamma var helt utslagen! Hon kunde knappt röra sig så jag började bli riktigt orolig för henne. Men eftersom hon hade tanken att äka till Vårdcentralen på måndagen var det bara för mig att sätta igång med dagens sysslor samt att efterlysa att förkommet träckprov hos företaget som skulle skicka det.

Efter mockningen tänkte jag presentera omgivningarna för fröken långöra! Hon var lite glad och tyckte det var jättespännande trots att kapsonen satt som en tvångströja på näsan på henne, stackars häst. Men vi mötte barnvagn + knatte på cykel och spanade in hangarer på flera hundra meters håll och sedan passerade vi två broar. Den första var konstigast tyckte hon, den är dessutom den smalaste.

Stå stilla är väl onödigt?

Kameran - igen???

Sen blev det en snabb kopp  kaffe och sen ut med Moa - när vi skulle ut på en åker så släppte en bult till ett fotstöd och jag höll på att trilla ur vagnen!!! Usch vad läskigt om jag studsat ur. Men nu gick det bra. Körturen gick mindre bra då vi kom ut i vattensjuka partier hela tiden men till slut lyckades vi lista ut var det var bäst att köra.

Avslutningsvis på söndagen hade jag en kund till, men den här gången hemma på bänken.

Fantastiskt händelserik vecka!

På kurs, på Tjörn!

Jag hänger fortfarande lite efter vilket inte är så konstigt.

Av någon anledning prioriterades att fixa sovrummet under förra lördagen, jag byggde garderober och fixade och donade och mekade ihop sängen med sedvanliga svordomar. Den är galet knäppt konstruerad då det inte finns några skruvar "på tvären" så när man lägger i madrasserna trillar den isär! Men det är inget som inte ett par spännband från Biltema kan fixa. Har jag haft dem i 10 år så funkar de ett tag till!

Det var helt enkelt underbart att få ordning på grejerna, åtminstone så långt att det gick att sova där.

Söndagen ägnades till att tvätta sele och packa och greja rent allmänt. Dagen tog "slut" i rasande fart för jag var tvungen att åka vid halv fyra på eftermiddagen då jag kommit på den eminenta idén att jag skulle stanna på vägen till kursen och massera två hästar i Bottnaryd och övernatta där.
Det var ju en bra idé men man kommer ju inte riktigt iväg som man tänkt någonsin.
Det funkade bra med massagen och hästarna verkade nöjda även om de så klart har sina problem.

På måndagsmorgonen rullade jag vidare mot Tjörn för tre intressanta kursdagar där jag återupplivade gamla kunskaper och skaffade mig nya. Det är bra att vidareutveckla sig i bland. Jag har nog genom att plugga teori i tre dagar blivit en ännu bättre massör! Det är häftigt hur man genom att repetera kan bli ännu bättre :)

Tyvärr hade jag lite otur med vädret på tisdagen när jag från början tänkt att ta en tur på Tjörn innan jag åkte till mitt B&B, men då det verkligen öste ner lade jag ner det projektet och drog till McDonalds i stället :)

Och klockan var inte ens sex, kolla att gatubelysningen var tänd!

Vi började en timme tidigare varje dag men i stället för att få tillbaka den så fick vi mera kunskap - även om jag inte är så säker på hur mycket dom gick in allra sista timmen på onsdagen. Jag hade ju ändå ett försprång mot övriga på kursen med min tidigare utbildning.
Dessvärre hann jag inte ens lämna Göteborg på onsdagen förrän det blev samma väder IGEN! Det var rätt skönt att ta ett stopp i Bottnaryd på vägen hem igen och massera en häst.

Men det är tufft att vara borta tre dygn och komma hem halv elva på kvällen och sen inställa sig på jobbet på morgonen. Dessutom gick bredbandsinstallationen framåt ett stort steg under veckan så jag fick från min avlägsna plats arrangera lite med han som skulle komma och gräva åt mig.

Väl hemma hade jag en hel hög med post, men inte den stora räkningen på Fröken Röd som jag hade förväntat mig :)

Men dessa låg i ett kuvert! Så nu blir tjejerna vackra! Dessutom har jag köpt en begagnad brunröd sele så nu är frågan vem av dem som ska ha den till hemmabruk?

På torsdagen drog vi till mantorp med Moa och Dino. Dino skulle "bara" bada och det tyckte han var helt okej. Moa var lite stummare än hon varit på hela sommaren, ryggen eller hösten? Hon har ju täcke på sig men det är ju bara att ge en behandling och se vad som händer :)
mamma hade dessutom rätt ont i ryggen även om det faktiskt verkade som att det blev aningen bättre under kvällens gång.

Trav i regn

Det har ju varit en väldigt blöt vecka...

I fredags var jag ju ledig från jobbet för att vi skulle köra lunchtrav på Vaggeryd. Det var okej väder ända fram till Jönköping där det började regna. Och sen bara ökade det på. Moa avskyr regn och vill helst vara under ett träd eller i sitt tält då. Så det skulle ju bli debut i dåligt väder och dessutom med ny kusk igen.

Kusken ja, han dök inte upp som de brukar och jag hade inte ringt i förväg men jag gjorde hästen iordning och gav mig ut. När jag joggat klart var det fortfarande ingen kusk i sikte men efter två varv runt stallbacken så dök han upp.
Loket briljerade som konferencier som vanligt. Den karl'n kan prata utan att det blir ett enda rätt. "Här kommer Tommy Karlkvist med en häst som mycket väl kan vinna" drog han till med. Man kan ju tycka att han ska ha koll på vad folk heter åtminstone.

Moa tyckte att hon gjort sitt i regnet efter värmningen så jag fick övertala henne att gå ut igen när vi skulle dra in sulkyn igen. Jag förstår henne, vi hade ju åtminstone regnkläder.

Det blev hemskt mycket nytt i loppet för henne, Det halvstängda som åkte på gjorde henne så mycket piggare att kusken frågade om hon någonsin gått med halvstängt innan? Och det har hon ju :) Effekten blir så pass att man får hålla rätt stadigt i henne och det är hon ju inte så förtjust i så vi introducerade det inte i värmningen. Det andra nya för henne var att hon fick gå halva loppet i andraspår. Det kan verka märkligt att en häst i sin 16:e start för första gången hamnar i andraspår i lopp, men så har det utvecklat sig varje gång. Det är ju även därför hon blivit dragen så långt bak många gånger.
Nu blev det attack varvet kvar och pressa på favoriten hela bortre rakan sista varvet. Tyvärr kom hon inte om utan fick göra grovjobbet i andraspår genom sista sväng också och även om hon ledde genom kurvan och en bit in på upploppet så tröt orken sista biten, men hon höll farten till ytterligare en fjärdeplats!

Duktiga duktiga Moa :)

Vi gjorde den sedvanliga avskrittningen i ösregnet innan vi selade av och sen försökte vi kolla pulsen. Jag vet inte om det var regnet eller vad det var men jag fick ingen bra kontakt, det är nog dags att kosta på nya batterier i Pulsmätaren tror jag.

Det var en extremt regnig dag och vi tog det väldigt väldigt lugnt på kvällen även om jag från början hade en plan att flytta in i mitt sovrum. Att jag var tvungen att bygga ihop garderoben först och sängen sen tänkte jag väl inte riktigt på då. Fortsatt madrass framför soffan alltså.

Laddar för start igen!

Nu är det dags igen!

Moa ska starta på Vaggeryd igen på fredag! Det ska bli riktigt spännande med tanke på hur smidig hon känns. Om det halvstängda dessutom ger henne en extra växel kan det här bliintressant. Men nu har hon ju inte blivit fast bakom hästar med allt kvar på länge så det är väl snart dags igen?
Man gör vad man kan och sen blir det helt galet ändå.

Hennes genrep under tisdagskvällen kändes verkligen jättebra. Hon hade i och för sig lite egna idéer om tempot till att börja med och sen hade hon visst ingen större lust att avbryta träningen heller. men det hade hon inget för.
Dessutom undrade en bekant om jag "redan" kört färdigt efter - jag tror han tyckte jag körde så många varv på banan att jag blev yr i huvudet. Jag är ju ingen "3 bakvarv - 2 rätvarv-typ" utan värmer alltid i 15 minuter innan jag kör lite fortare oavsett om det är intervaller eller banjobb jag ska köra. Inte blev det bättre av att jag sedan varvar ner dem i 12 - 15 minuter innan jag åker in i stallet, hihi. Varför gå med sina hästar när man kan åka efter? ;)

Dessutom red jag lite på Dino i måndags, han känns jättefin nu! Hoppas det håller i sig!

Det är lite pirrigt nu innan man får hem nya hästen, kommer hon att klara att acklimatisera sig till livet på slätten eller tänker hon återuppta sitt beteende från när hon var liten? Jag hoppas att hon fixar det galant, hon är en snäll och trevlig häst så det är ju dumt om hon inte gör det :)
Bella kom ju bra överens och betedde sig aldrig illa med oss så jag hoppas det blir samma här

Och det är progress med mitt sovrum! Förmodligen blir det klart under dagen!!!! Det blev mer gult än terracotta nu, men det funkar det med.

Ny häst till Solbacka!

I vilken ordning ska vi sammanfatta den här gången då???

Bilprovningen gjorde bara halva jobbet med min bil så på torsdagen fick jag åka tillbaka och göra resten - suck . Dessutom sa de först att datasystemen var lite konstiga för att i bland kom det upp en ruta och i bland fick man gå in på en undermeny. Sen skyllde de på att den nyanställda kille skulle ha reagerat när det satt en krok på den. Jo men visst, misstag kan väl alla göra men man kan väl tycka att systemet skulle larma rejält när det är fråga om reg-besiktning?

Moa gick rakbanejobb på sedvanligt bra sätt i torsdags - vi passade på att nästan skrämma livet ur ett gigantiskt halvblod som av någon anledning befann sig där. Den tyckte vi var skitfula medan Moa är rätt van vid fuxar med svansen i vädret så hon struntade fullständigt i att den stod där och studsade och snorkade mule.

Allt känns som vanligt så det ska bli spännande att starta nästa fredag :)

Sen har vi ridit lektion igen. Min kropp kvider och Moa gör jätterätt så länge hon orkar. Sen slutar hon sonika att samarbeta helt. Och då lyssnar vi på hästen, skrittar av lite och sen pratar vi lite innan Moa får gå till stallet. Dino roade sig till att börja med genom att fara omkring som en galning i galopp men sen ställde han sig på kullen och somnade.
Min kropp har jag tryckt sönder lite när jag behandlade triggerpunkter för ryggskottet. Då blev det galet vid "den nya upphängningen" efter operationen så nu svullnar magen upp i bland igen. Men det går säkert över igen.

Sakta men säkert börjar mitt hem se ut som ett hem igen - jag har invaderat byrån som står i sovrummet trots att målaren inte varit här ännu. Men jag hoppas han kommer i veckan.

Söndagen ägnades åt en tripp till Stuteri Alfa i Lenhovda för att titta på en treåring fuxdam med bra grundform men i avsaknad av snabbjobb.

Alfas Etoile Bild: Veronica Fermskog

Det provklämdes och tittades på fötter och provklämdes igen och sen provkördes det. Hon känns verkligen som en unghäst, lite mer som en tvååring på gång men så har hon ju "bara" gått snabbjobb hemma under året och vuxit till sig lite. Men det är absolut en häst värd att lägga energi på. Det känns att det finns fartresurser i henne och med hennes påbrå så är det kanske inte så underligt? Det har aldrig varit i närheten av så välstammat i Solbacka kan jag lova.



Bild: Veronica Fermskog

 Om två veckor flyttar hon hit och sen kommer världen att vändas upp och ner för henne. Jag planerar redan massage- och akupressurbehandlingar för henne och har beställt ett träckprov. Hon har känslig mage så jag ska se vad jag kan göra åt den. För att inte tala om vilken chock det blir med trafik och allt. men Dino får väl bli sällskapspojke till att börja med! Moa kan väl skrämma slag på henne om hon får för sig att busa...

Lite bilder...

Vissa dagar har man tur, jag gick ut med kameran i söndags för att det var så fint väder och fick några helt underbara rull-bilder på Moa som ren bonus! Jag tänkte bara fotografera två blanka betande hästar i hagen som vanligt och fick de här!

Åhej

Ta ny sats

och så rullar vi igen!

Och så upp!

Och så bilden jag tänkte ta

I kväll är jag både förvånad och nöjd över att bilen gick igenom besiktningen, lite besviken över att oturen var framme IGEN i tävling för en av mina kunder och ledsen för att det blev en fadäs i stallet i kväll så Dino fick två fula jack på skenan. :(

Dessutom är jag nyfiken, jag ska iväg och kolla på en häst i helgen! Ett sto med låååånga öron!

Uppochner????

Det dök upp en kursinbjudan till kursen jag ska gå i mailen, det ser ut att kunna bli en intensiv historia då det inte är så många deltagare och jag kan tänka mig att det blir rejäl korvstoppning under de tre dagar jag är iväg. Men när jag läser i kursmaterialet så ser jag att de verkar ha hittat helt rätt. Det enda jag reagerar mot är några små detaljer i böckerna som jag inte håller med om efter mina erfarenheter som hästmassör.

I vilket fall som helst så gjorde kursinbjudan att jag blev medveten om att det bara är två veckor dit och att jag måste hålla dessa veckor så rena som möjligt för att få ihop det.

Dessutom dök det utan vidare ansträngning upp en häst som måste kollas på. En nästan kvalklar treåring, det kan vara jättebra eller inte bra alls? Men jag ska åka och titta på den på söndag. Det är spännande att försöka hitta ny häst men det kräver lite energi och tid. Jag hoppas att jag inte behöver åka mer än 20 mil innan jag hittar den jag vill ha, och har en förhoppning om det inte ska ta månader att hitta rätt.

Sovrummet är nu färdigbyggt men jag väntar på att målaren ska komma och lacka taket och lämna tapetprover? Hoppas det händer snart för jag är trött på att bo i ett möbelupplag.

Moa vaccinerades på måndagen så nu blir det lite lugnt i veckan, till på torsdag då det blir rakbanan.
Dino hade klivit ur en sko så det blev ingen promenad för honom under måndagen som planerat.

Allting hänger löst de här veckorna och det är bara bilens besiktningstid och söndagens hästkoll som jag har hundra koll på för tillfället. Eventuellt måste jag till och med flytta på en bokning till förmån för en annan bokning snart. Men det borde vara rätt enkelt.

På "knasiga fronten" så lyckades Terror få för sig att han skulle vara knäkatt ett tag när jag satt vid datorn. Det är ju gulligt i och för sig - men det ska ju vara han till att lägga tassarna på tangentbordet och vända skärmbilden upp och ner? Först vände den tillbaks av sig själv, men när jag startade om datorn dagen efter (i stress då jag kom hem 10 minuter innan en kund anlände) var det upside down igen. Tack och lov för andrioder och google för jag lyckades förstå att han tryckt ctrl+alt+ pil ner samtidigt. Nackdelen med många fötter! Dessutom blev det tillbakavänt med pil upp.

Det är helt fantastiskt att inse att jag är FULLBOKAD i företaget nu, det innebär att jag just nu inte tar några nya kunder utom i väldigt speciella fall. Mina gamla kunder är så klart välkomna att boka nya tider!

Dessutom har jag fått några alldeles fantastiska bilder på en rullande Moa, men de får vänta till nästa inlägg då de inte finns tillgängliga i den här datorn.

Allvarliga beslut.. - Ny häst till Solbacka

Det är bara att inse att min stackars blogg blir sorgligt eftersatt hela tiden, hur kul kan det vara att läsa gamla nyheter???

Man kan väl sammanfatta resten av vecka 35 med att bilen blev delvis klar då jag troligen slängt en viktig del av elsystemet och var tvungen att beställa en ny. Dessutom fick jag nån typ av ryggskott på lördagsmorgonen precis innan jag skulle iväg och massera åt en kund! Inget som hindrade mig från att fortaätta på inslagen plan, så jag masserade en häst på lördagen och körde rakbanejobb med Moa. Sen på söndagen masserade jag 4 personer. Det gick bra så länge jag valde vinklar där det inte gjorde ont. Sen såg jag till att underhålla framsidan på mig själv där jag var kort.

Inlämningsuppgifterna till kursen är inne åtminstone och jag har bara 10 sidor kvar att läsa, det borde gå hur enkelt som helst om jag tar mig tiden?
Den här veckan är dessutom typ slut??? Var tog den vägen? Ryggen var rätt besvärlig i början, men jag hade två bokningar på måndagen och det gick bättre att massera än att ha kontorsjobb. Så jag testade faktiskt att träna på tisdagen och det gick skapligt även om jag inte blev så trött. Sen på kvällen dressyrade Moa och jag en  sväng för Åsa berg på kvällen. Hon passar mig alldeles utmärkt för hon är så bra på att säga de där små grejerna som gör att man tar tillbaka kroppskontrollen! Och Moa är så himla duktig! Jag skrittade Dino och akupressurade igen innan ridpasset.

På onsdagen var det dags att fixa det sista på bilen, bakluckan trillar inte längre ner i skallen på folk och elen till draget är installerad!

På torsdagen, dagen innan Dinos återbesök till kliniken, hade mamma och jag ett allvarligt samtal om hästarna och vad vi egentligen ska göra. Dinos senaste skada har vi erfarenhet av sedan tidigare och den fungerade "så där" på min ponnytravare, det blev många långa halvårskonvalescenser för den ponnyn.
Senskidor som inte funkar som de ska ska inte belastas så hårt.
Vad blev beslutet då? Jo - vi kommer att ha kvar Dino och han kommer att hållas igång lite lagom. Dessutom är planen att jag ska lära mig att lägga på tappskor och verka hovar på honom. Det här bestämdes innan återbesöket på fredagen.
Men jag ska dessutom skaffa en häst till och den här gången ska det INTE vara något intressant projekt. Sådana blir jag erbjuden nästan varje månad gratis men jag är beredd att betala några kronor för att hitta en häst utan skumma beteenden och rörelsemönster den här gången. Målgruppen är någonstans mellan premad tvååring och starthäst utan jättefel och som kan hävda sig på mina breddgrader = måste kunna 16-tider om den inte har över 200 000 på sig. Då måste den kunna springa fortare.

Logistiskt kommer det här att ställa till det för oss då jag lovat inflyttning till de nya inhyrningarna dagarna före 1/11 och de som hyr nu dessutom blir kvar några dagar in i november, men det löser sig. De nya får företräde så hoppas jag att det blir bra.

Fredagen var en ledig dag från jobbet för på förmiddagen var det tandoperation igen. Kolla läkning och bentäthet i käkbenet. Det hade blivit jättebra med till och med bättre bentäthet än när det mättes förra gången. Så nu frilades skruven och en distans monterades så nu är det stygn som gäller i munnen igen och en sväng med munskölj och bruna tänder. Det är ju lite surt men det blir ju bra till slut.

Sen var det ett Norrköpingsbesök med en glad Dino. Han pussade veterinären i örat och puffade henne i rumpan vid böjprovet. Som tur var bara snällt, men han gör ju inte värre. Nu har hon vant sig vid honom och hävdade när han var ren på böjprovet att han ändå skulle följa med in och få godis. Det är ett fantastiskt smart drag av den kliniken som får hästarna mycket mer positiva än att trycka i dem lugnande för allt. :)

Jag passade på att beställa tid hos Jocke Mossenberg när jag ändå var där, första tiderna som fanns om man inte vill stå i kö är i december! Så jag tog en tid för att kolla Moa också för säkerhets skull.

På kvällen for jag till Södermanland och masserade två fina travhästar. :)

På lördagen var det dags att prova halvstängt på Moa i provlopp - och jag tror det fungerade som kusken ville senast för Moa var så pigg i värmningen att hon hade lite ont i munnen efter loppet. Jag kör med öppet i värmningen så de inte blir osams kusken och hon nästa gång.
Hon var fantastiskt fin även om hon är på sig mycket hårdare på höger bak i kurvorna i andra spår, åtminstone utan stänger. Hon är bättre än vad Bella var när hon var igång, vad jag kan bedöma så håll tummarna att inget händer nu.
Tyvärr hade hon fått lite problem med vänster framsko så det kommer inte att funka att köra barfota nästa gång heller. Vi håller på och diskuterar skoteknik här hemma just nu med våra dåliga ryggar ;) Och nej jag kommer inte att peta på henne förrän jag kan.

Det stör....

Det stör något fruktansvärt att det tagit flera dagar att lyckas uppdatera ett stavfel som jag såg tidigt i förra blogg-inlägget men jag har helt enkelt inte hunnit.

Jag ligger lite efter med det mesta och mycket stort hänger över mig som måste fixas samtidigt som jag så gärna vill jobba med företaget också.

På måndagen var det som om nån släppt en bomb på jobbet - allt var kaos och det var bara att släppa dagsplaneringen och försöka göra det bästa av situationen. Samtidigt så var jag tvungen att försöka hitta allmogepanel eftersom jag vill återställa mitt sovrum så gott det går. Som tur var hittade jag att en bekant har liggande men besked om det kommer under vecka. Jag hann luncha med en vän, i bland blir det lite si och så med att ta hand om det sociala på jobbet när man tränar nästan hälften av dagarna. Och försöker fixa allt annat övriga luncher.
Efter jobbet drog jag till Volvo och beställde en grej till bilen och försökte lista ut vad det var som var fel med elen. Men det senare gick jag bet på. Sen krattade jag paddocken och gårdsplanen och servade Dino, inklusive skritt-promenaden, och klappade lite på en mycket pigg och glad Moa. Sen ringde tjejen som varit förbi på söndagen och kollat på stallet. De kom senare på kvällen och tittade närmare. Det blev mycket prat om allt annat än stallet då en av tjejerna håller på att utbilda sig till hästmassör hon också.
Besked kommer senare i veckan om hur de tänker göra.

Tisdagen fortsatte i samma kaos som måndagen på jobbet, med träning också så klart. Jag hade rätt ont i nacken på morgonen men det blev bättre efter träningen. Vilket var tur för jag hade bokningar i Bottnaryd på kvällen! En av hästarna var ett sånt där intressant fall, en sån som ingen tycker det är nåt större fel på men lika sjutton är hästen snedmusklad så det heter duga och belastar en fot helt fel. Jag har svårt att förstå hur folk (veterinärer, hovisar och andra alternativarkollegor till mig) kan tycka att det är helt okej att en häst belastar så när det säger sig självt att den kommer att gå sönder efter ett tag om den ska fortsätta belasta på det sättet.
På vägen hem åkte jag i över en timme i ösregn och det var hur jobbigt som helst men hem kom jag!

Det var synd att påstå att onsdagen var lugnare, då användes lunchen till både social och undersökande verksamhet så vi till slut fick fram att vi saknade en del av kablaget till bilen för att det ska funka. Sen hade jag en bokning hemma direkt efter jobbet och efter det en och en halv timme i stallet innan nästa kunde. Same procedure i stallet, akupressur och liniment på Dino och sen skritt. Moa fick bara lite puss på mulen igen då. Hon har fullt upp med att försöka flirta till sig lite uppmärksamhet.
Sen masserade jag en kund till och sorterade lite prylar innan det blev kväll.

Duktiga, duktiga Moa

Fredagen var en väldigt lugn tillställning, jag masserade lite till på mamma och konstaterade att hon faktiskt hade väldigt ont i revbenen! Skumt, masserandet tog vid efter att hon skott Moa på alla fyra benen dessutom! Hon är envis som få som skor häst med ont i rygg och revben!

Dino fick lite tryck och gnugg och mys så klart. Dessutom kom den sista av studiepärmarna så nu har jag grejer så det räcker för att studera inför kursen.

På lördagen var det "studiedag", jag drog till en kompis som skulle hjälpa mig att montera dragkrok på bilen på förmiddagen. Rustad med en fika-påse, böcker och diverse prylar till bilen så trodde jag att jag skulle fixa en dag i en verkstad utan problem. Det visade sig helt rätt, jag läste nästan 80 sidor kurslitteratur under dagen samt hjälpte till när det behövdes och småpratade därimellan dessutom.
Det gick förhållandevis bra förutom att det var nåt lurt med elen så den kom inte dit. Men det byttes lås i förardörr och bakdörr så nu har jag centrallås på alla dörrar och dessutom dubbla nycklar men det känns helt okej eftersom jag inte behöver låsa upp via bakluckan.

Sen blev det bara lite pyssel med utrustning och softande innan det var dags för sängen. På kvällen kom det en regnskur som var som att vrida på en kran så jag var glad att Moa sov inne!

På söndagen hade jag ändå en hel del kvar att göra och hade även planerat lite innepyssel och hade en förhoppning att hinna ännu mer - det gick så klart inte. Vi var ju tvungna att åka också för att hinna med vår eftermiddagsstart.
Moa är lite udda, hon blir jättenervös när hon fattar att det är start på gång. De som inte håller på med hästar tycker sånt verkar konstigt, men en häst har järnkoll på de små detaljerna hemma och förstår precis vad det är tänkt att den ska göra från de förberedelser man gör. Glansspray i man och svans och flätad lugg betyder tävling, det vet Moa :) Men hon som alltid har stannat och backat en gång när vi ska åka transport, hon nästan springer in nu! Hur skönt som helst! Dessutom blev hon inte upprörd över att vi åkte igenom en riktigt extrem regnskur vid Ödeshög.

Tittade man på loppet innan såg det ut som det skulle kunna gå jättefort, nästan varenda häst hade snabba rekord. Men när det väl kom till kritan så blev det en långsam öppning, en av de betrodda spetsade och Moa tassade med i rygg. I sista sväng hade en annan av favoriterna tagit över ledningen och det var hästar överallt, bakifrån kom den mest spelade hästen men den galopperade på upploppet.
Moa smet runt den hon låg bakom vid något tillfälle (man ser inte bra på Vaggeryd över upploppet) och fullföljde bra utan att vara nära de två där framme! En tredjeplats till och nya pengar in på kontot!

Hon har verkligen betalt havren den här månaden!

Efter loppet var hon lika cool som sist och hade exakt lika bråttom ner i vattenhinken efter! Det går INTE att vänta tills vi fått av huvudlaget, vatten först och det sörplar som bara den. Men det är skönt att hon dricker bättre efter lopp än någon annan häst vi haft så hon får väl dyka i hinken :)

På vägen hem blev hon lite upprörd då vi blev omkörda av en långtradare, det verkar som om det är betydligenvärre att bli omkörd ån när vi kör om långtradarna för det bryr hon sig inte om.

Strax efter att vi kom hem kom det en tjej och tittade på stallplats så nu får vi se vad de tycker :)

Dressyrpass med komplikationer...

På onsdagen hade jag riktigt intressant träningsvärk i armarna men det ska ju kännas när man gör något jobbigare än normalt! Jag stretchade lite och sen var det att ge sig på dagen som vanligt.

Tidigt på förmiddagen fick jag meddelande från instruktören jag skulle rida för att hennes man var sjuk och behövde uppsöka sjukhus. Inställd lektion. Och jag som var så himla sugen på att fortsätta nu när jag ridit ett pass. Så jag messade till den instruktör jag red för när jag hade Nisse med mig på ridskolan. Och hon hade tid för mig på torsdagen!
Omplanering igen, Moas träning förlades till onsdagen i stället. Hon verkar inte vara speciellt känslig på att det ska vara ett visst antal dagar mellan sista jobb och start eller hur man tränar heller för den delen. Det är fantastiskt skönt med tanke på mitt småröriga liv.
På lunchen fortsatte jag att plåga armarna genom att köra lite armhävningar i omklädningsrummet. (Ja träningsvärken blev inte värre)
Så klart blev det monsunregn på eftermiddagen, efter hand så avtog det för att komma en rejäl skur till strax efter 17, ja det var ju den tiden jag skulle ha ridit så jag är glad att det inte blev så.

Dessutom hade en bok jag beställt från USA kommit och Postis hade varit snäll och åkt in med den, och lämnat den utomhus utan skydd. Himla tur att det bara var travprogrammen som var fuktskadade, en bok för nästan 1000 spänn vill jag inte ha förstörd utanför min dörr pga vädret.

Slingan var lite småkladdig men mestadels fin ändå. Och Moa var aningen mindre överladdad än sist, vi körde några intervaller och allt kändes finfint. Nu är det bara det obligatoriska skobytet kvar, men loppet är tufft, en på framvolten har 15,7 i rekord och flera på bakvolten har ännu snabbare rekord. Moa får kämpa på bra där, ytterligare rekordsänkning för att få pengar?

Kvällen avslutades på allra bästa sätt då en av fredagens kunder tog en övertygande seger på Solvalla!!!! :D

På torsdagen var det lika mycket träningsvärk, men systeryster var tillbaka så boxningen blev inte riktigt lika jobbigt som i tisdags! Men inget viloläger och dessutom ett rätt tufft pass, men det gillar jag ju! Det kändes på det stora hela bra men jag har lite svårt att "öppna" vänster ljumske. Det har jag alltid haft men det märks mer nu när det varit uppehåll.

Det verkar dessutom vara anledningen till att jag har så förskräckligt svårt att sitta på rätt sittben när jag rider dressyr (åt ena hållet). Men torsdagens pass var ändå en otrolig förbättring mot förra, då fick jag till några steg, nu fick jag till hela två varv innan vi skulle försöka göra om och då gick det inte. Troligen för att det är så jobbigt för mina muskler att jag tar slut? Moa var jätteduktig och fick beröm av Åsa, ändå skvallrade jag inte innan om hur lite riden hon är. Helt lugna galoppfattningar igen, jag är helt imponerad av det.

Dino akupressuras och masseras lätt på benet varje dag nu. Jag hoppas det ger ett bestående resultat, hittills ser det fint ut men vi vet ju läget.

En riktigt bra dag, nu närmar sig helgen med stormsteg. Start och montering av dragkrok på bilen (under tiden tänker jag fördjupa mig i instuderingsuppgifterna till kursen jag ska gå) står på schemat.

Galna Moa :) och tråkigt med Dino :(

Som förväntat så gick helgen i ett flygande fläng! Jag inledde med en sväng till Södermanland på fredagskvällen för att jobba med ett par hästar. En av dem är hingst med ett otroligt kroppsspråk som dessutom är lite halvjobbig då han går igång på de ställen det gör mest ont. Masochist-häst???
Men det glädjande var att han var betydligt bättre på den fronten än vid förra besöket. Nu kommer det ändå lite "må-bra-gäspningar" och avslappning på de bra ställena och på de jobbiga släpper det mycket bättre. Man får låta det ta sin tid med en sån häst.

På dagen var förresten bygg-killar ute och kollade på mitt sovrum och sen kontaktades saneringsfirman och tid bokades

På lördagen regnade det så jag roade mig inomhus mest hela dagen. Mycket som behöver fixas. Sen körde jag Dino en liten kortis och stack iväg på jobb på kvällen i Spångsholm med bänken den här gången. Mamma skrittade Moa.

Söndagen då var det fint så då passade jag på att kratta paddock och gårdsplan igen, det blir bättre och bättre. Sen skulle jag köra trimmer men den startade inte - IGEN. Skit-maskin, jag tror att det är samma fel som det var förra gången, den går en gång sen blir den svårstartad och sen slutar den starta och startsnöret hänger på trekvart. Jag ska nog köpa en ny tror jag.
I stället oljade jag upp 4 liter slipersolja till, nu är det inte så mycket kvar! En halv dörr och så min altan en gång till så är årets oljande färdigt.
Sen var det iväg och köra akupressur på en häst i Vårdsberg innan vi lastade Moa och åkte till rakbanan.

Moa var kanske lite laddad. Hon började nämligen snorka mule när vi ställde henne på stallgången och mamma gav sig på projektet att avlägsna alla hästmonster, typ synlig fladdrande plast, ljudet av fladdrande plast - tills vi kom på att hon tyckte det var alldeles förskräckligt att det låg SPÅN på stallgången!!! Jag har fått en diva-kuse!
Sen var hon precis som vanligt att köra, men hon var inte speciellt orolig vid hund-stället. Däremot blev hon jättespänd när hon såg en PONNY och när det låg OGRÄS på slingan. Typiska sådana saker hon inte ens tittar på annars men nu när formen är i rakt uppåtgående så letar de saker att rejsa iväg för. livsglädjen sprudlar. Hon kändes precis som vanligt och när vi kom tillbaka till stallet var det så klart snork i näsan igen över det hiskeliga spånet.

Måndagen var det dags för besök av saneringsfirman, jag lät mamma släppa in dem och sedan höll de på hela förmiddagen för att göra fint i mitt sovrum igen. De var inte klara när mamma åkte och hämtade mig för att åka till Norrköping med Dino. Jag har ju sett att senskidan blivit lite bättre sista veckan men han var fortfarande halt och nackdelen med en sån skada som han har är att ringbandet kan bli skadat. I så fall skulle det kanske kunna opereras, men det blir inte en fjärde operation för Dino och en boxvila till. :(
Men han behandlades en gång till så nu får vi se. Skritt och akupressur till nästa gång. Tyvärr ser det väl inte så ljust ut med tanke på historian.

Sedan hjälpte jag mamma lite med hennes rygg och sedan var det akupressur på Dino och en massage av Moa Dessutom hade jag anmält till tre lopp på söndagen respektive fredagen och kom med i det som stod överst på önskelistan på Vaggeryd på söndag!

Och så var det ju ett dressyrpass inbokat på tisdagen - som ändrades till onsdagen så jag passade på att bestämma med "experiment-hästarna" i stallet. En på tisdagen och en på onsdagen. Men sen ändrades tiden på lektionen så att vi inte skulle hinna så jag ändrade till att ta båda på tisdagen.

På tisdagen var dessutom syrran på tjänsteresa så jag hade inte nån boxningspartner - men jag fick två! Dessutom råkade vi visst vara rätt så tempoinriktade alla tre så det blev verkligen att hänga i, att hålla när två slår kräver koll på kroppen! Och så slår man två gånger på raken och håller en så det blir inte det minsta vila. Jag var HELT SLUT efter det passet. Men axlarna och nacken mådde rätt okej.
Det som märktes var att armarna skakade på mig när jag provade grepp på kvällen men jag hade inget styrketapp :)

Gör upp planer...

Att ha semester var mycket behagligare inser jag nu när jag börjat jobba och ska synka alla delarna i mitt liv igen!

I vilket fall som helst är jag rätt stel i kroppen men boxträningen startade på tisdagen och det gick förvånansvärt bra med tanke på stel nacke, öm axel och stukad fot. Och lite träningsvärk efter släpandet på betongplintarna i lördags då. Ledaren trodde till och med att jag tjuvtränat under semestern men det jag gjort är ju inte direkt nåt konditionsuppehållande även om jag rört mycket på mig.

Det var "ledig kväll" men när jag skulle koka linfröna så insåg jag att det var slut i påfyllningslagret så det var bara att åka till ICA och köpa "fin-frön" innan det blev stallkväll med skritt för vagn med Dino och sedan akupressur för både honom och Moa.

Dino får så klart behandling för sin senskida, jag får läsa och fundera men jag ser på honom att jag jobbar på rätt ställen (och känner självklart då). Moa fick en "efter tävling-kur" och det tyckte hon var mysigt. Jag fick reaktion på två punkter och det anser jag vara mycket bra. Inte så förvånande heller i och för sig då hon är i bra balans nu och allt tyder på att formen är stadigt på uppåtgående. :)

Resten av kvällen hade jag tänkt städa men hamnade i en pappersexercis (som kanske också kan räknas till städning?) så nu har jag ordning på ekonomin och bara några poster att kolla för att göra färdigt det sista.
Så klockan blev mitt i natten IGEN - märkligt det där.

Onsdagen var det jobb på schemat mest hela dagen och kontakt med försäkringsbolaget om bi-skadorna igen då. Nu verkar det som om min bildserie gjort nytta så nu insåg ombudet att jag inte kan återställa alltihop själv på lediga stunder (då behöver jag för övrigt sova)

Torsdag var det nytt boxpass på lunchen, jag tog i hårdare den här gången så jag blev åtminstone lite trött. Efter jobbet gick jag på massage, välbehövligt då min nacke är skitkonstig. Hon som masserade hittade en grej som jag hittat också och funderat över. Hon var helt övertygad om att det är en rejäl muskelknuta så hon jobbade en hel del med den.

På kvällen var det skritt av Dino och sen akupressur och lite pyssel. Dino gillar inte en massa mys så man får göra det man ska och inte hålla på för mycket. Det är bara klia luggen när han är i boxen som duger. Moa kan man ju stå hur länge som helst med däremot. Hon känns dessutom pigg och spänstig i kroppen och är jätteglad så jag tror att hon återhämtat sig fint den här gången också.

Jag sneglar mot Örebro eller Vaggeryd nästa vecka. Det vore ju nice att komma med nån av de tävlingarna.

I helgen blir det spridda jobb och en himla massa grejande - utrustning som ska fixas, och så lite av allt som är kvar att göra efter alla mina semesterprojekt.