Trots att första hästen och jag gjorde en miss i avståndsbedömningen så att hans tand råkade skära bort en bit hud på vänster pekfinger så gick behandlingarna bra. Som vanligt väcktes nya tankar, det mest förvånande var att en häst som stod och väntade på massage fick "hicka". Vi var flera som vid olika tillfällen studerade honom och han gjorde inte något aktivt själv, men man såg verkligen att han fick de karakteristiska buksammandragningar som vi också får.
En annan häst jag masserar får liknande när jag jobbar nära bukmusklerna, men då tror jag mer det är ofrivilliga muskelsammandragningar.
Eftersom vädret var halvkass så höll jag inte farten uppe så det fanns inte någon möjlighet att hinna till rakbanan och köra Etoile efteråt. Vilket inte gjorde mig ett dugg för på eftermiddagen när jag åkte hem såg det ut så här...
Usch vad nedslående.
Men på söndagsmorgonen lastade vi röda fröken och stack i väg till banan. Inte helt ultimat då vi var lite i vägen för tävlingsförberedelserna. Det är svårt att planera i bland. Men vi hade tur då rakan fått vara i fred eftersom det regnat så mycket. Hade den harvats upp så hade den förmodligen blivit lös och skitig. Nu var den kanske lite stum för att vara träningsbana men det var helt okej. Inte en tillstymmelse till dåligt uppförande den här gången heller, så jag hoppas verkligen att det är som jag tror att det var för dåligt med skydd på benen. Det är ju dessutom det absolut enklaste att avhjälpa.
Den här gången travade hon kanske "sämst hittills" men absolut inte orent - däremot känner man exakt när hon blir trött i höger bak eftersom resten av kroppen inte är trött då. Samtidigt ställer jag högre och högre krav på henne, hon får inte sitta fast längs med ena sidan av banan utan måste göra jobbet själv. Annars blir hon aldrig stark i höger bak.
Men det blir bättre - och det går fort. Hon har ju bara bott här i 3 veckor och om 3 månader räknar jag med att hon är mycket mer jämnstark. När man tittade på henne bakifrån i söndags så såg hon ut att vara väldigt lik en häst jag masserade i lördags, flera cm skiljer bredvid svansen på höger och vänster sida.
Förresten ska vi inte gnälla, hon är en snygg och snäll häst :) Och lite hög där bak!
Under dagen hade jag besök av en annan fux, han roade sig med att sova i min säng, äta upp Terrors mat och trakassera Terror. Sen försvann han! Och vi letade och letade, sen hittade jag honom!
Grejen är den att jag precis diskat så han hade fått sköljvatten på både svans och tassar - Linus i ett nötskal... Han borde heta Terror II.
Eftersom Etoile är lite speciell i munnen och dessutom tuggar lite märkligt så passade vi på att ta ut tandveterinär i helgen. Som tur var var det ingen fara med bettläget och i övrigt var det lösa tandkappor och så, så hon klarade sig med en munstatusbedömning och en vaccination. Men det var vääääldigt besvärligt att stå när man fått lugnande!
Jag hann som vanligt inte så mycket som jag tänkt mig men ändå en hel del i helgen!
På måndagen softade jag lite och pysslade lite inne och fixade lite med mammas nacke. Och på tisdagen fick vi en pelletsleverans och sen var vi ute och körde Moa och Etoile. Läskigt med mörker tyckte Etoile, speciellt som Moa var lite pigg och då är ju hela världen hemsk, det ska snorkas över minsta löv som inte låg där förra gången. Men det enda som fick henne att bryta ihop var ett par cyklisten med starka lampor som vi mötte. Då vände hon helt odramatiskt, det var bara att vända på rätt köl igen och då hade cyklisterna stannat så sen var det lugnt.
Hon har bott in sig riktigt bra och accepterar vad vi hittar på med henne med mer eller mindre lidande uttryck.
Jag står mitt inne i jobbplanering, närmast Dala-touren i helgen! Det ska bli jättekul även om jag vill vara hemma och träna häst också. Vi hittar inga superbra lopp åt Moa nu men det blir väl nåt framöver. Vi har sagt INTE Småland nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar