Vardagen rullar på, trots Julen :)

Förvisso ligger bloggen lite efter men det beror enbart på att jag hållit på med andra saker som jag tycker ska prioriteras, typ hästar hus och så lite umgänge på julafton. :)

På torsdagskvällen drog vi till Mantorp med Dino, det var bra skumt att åka med honom ensam. Och han förvånade genom att inte spela svår i boxen heller. Jag gillar ju inte det riktigt eftersom det kan vara ett tecken på att de har ont. Om de inte alltid gjort så alltså. Men det är länge sen han var så där riktigt trög nu.
Han var lite glad och for runt hela första bakvarvet i parad-trav med svansen i vädret, han har inte så tung svans så det är riktigt plym-läge som gäller.
I den snabbare värmningen var han lite kantig som vanligt, men när vi körde på i det viktiga heatet så kändes han jättefin. Inte alls så som förra gången vi gasade lite extra. Jag har hittat ett samband mellan att han springer och spanar på saker och inte är rak i kroppen och det dåliga drivet i vänster bak. Det känns som jag MÅSTE börja dressyra honom och stärka det där bakbenet mer. Det är musklerna ner i benet som är svagare medan de uppe på rumpan är svagare.
Men jag var jättenöjd med honom, vi körde 1.28 över 2140 m och han gjorde det jättebra. Men jag är så klart orolig för hur han ska funka tillsammans med andra hästar. Han gjorde ju riktigt fula stopp-galopper med kast i starten innan han blev halt för snart 3 år sen.

Fredagen var det minst sagt halvfart på jobbet. Det blev dessutom halvdag! :) Jag hann förbi ICA och det var faktiskt inte HELT hysteriskt. Sen tänkte jag väl att jag skulle hinna göra lite Jul-fint hemma men jag hade fått ett reklam-mail från ett klädföretag med 30% på rea-priset så det var ju svårt att motstå. Dessutom var det 2700 artiklar att kolla igenom! Det blev en hel del beställt så nu har jag snart lite nya kläder i både bas-variant och så några så där lagom galna som jag bara älskar... :) Men de funkar ju varken på jobbet eller i stallet, hihi
Så det blev bara lite pyssel och lite dator-jobb efter det.

God Jul!!!

Fixad axel och rejält sömstucken Moa

Synrubbningarna och yrseln fortsatte på måndagen, bland annat såg jag "spöken" på jobb-toan vilket bara var nån synvilla i ögonvrån så klart. Vad konstigt det är att muskelspänningar kan ge synrubbningar! Jag fick ta det lite lugnt och försöka vara lite mer långsam än i vanliga fall men det funkade.
På eftermiddagen åkte jag till han som bråkat med min axel så han fick titta på vad som hänt. Det hade verkligen hänt en hel del - rörligheten i båda axlarna var begränsad, den ena framåt och den andra bakåt. Men med massor av massage - den mesta dessutom stående, så blev jag nästan som folk igen! :) Jag säger ju att massage är bra grejer. Men från början var jag så spänd i muskulaturen så det inte ens gick att känna de djupare muskellagren!
Efteråt åkte jag bara hem och så tog vi en sväng med hästarna. Eftersom jag tyckte Moa var fin i ryggen fortfarande så fick hon gå på första utepromenaden under sadel. Det gick riktigt bra även om hon känns lite konstigt ojämn och så tyckte hon att det var riktigt orättvist att jag satt och gjorde förhållningar på henne när hon skulle gasa förbi Dino. För Dino är som vanligt mycket gladare när han får gå först, sist är uuuuuuur-trist, säger han.

På tisdagen var det dags för Moa att besöka osteopaten så ytterligare en gång fick jag smita från jobbet vid 14-tiden. Hon förvånade stort genom att bara kliva på transporten vilket hon normalt aldrig gör om hon ska gå på först. Jag tror att hon lagt lite av sitt obstinata humör bakom sig ändå.
På kliniken hade de glömt att stryka min tid för böjprov när jag ringde och avbokade den så de hade blivit oroliga för oss. Men de kom ihåg det när jag sa vad vi pratat om.
Jocke bytte spår helt och hållet den här gången, vi har ju jobbat med att hovis ska göra ordentligt utlägg på Moa men inte fått den respons som vi önskat. Och nu blev hennes fötter totalsågade, hon står snett på varenda hov. Klinik-hovis inkallades och man såg direkt på hans min vad han tyckte. Han var snäll och lovade att lägga om bakfötterna åt oss efter att han var klar med sista häst så det blev lite brådis med behandlingen. Att jobba med häst och lossa uppe i höft/bäcken är verkligen fysiskt. Moa var förvånande lugn även om en sån behandling så klar skruvade upp henne så hon inte ville stå stilla när det var dags att flytta in i hovslagarbåset.
En mikroskvätt lugnande taggade ner henne så pass att vi trodde det skulle funka. Hovis var väl kanske mer tveksam men hon stod verkligen rakt upp och ner utan att ens fråga om det var dags att ställa ner foten.
Tyvärr visade det sig att det inte fanns någon hov att sko i, alla sömmarna satt alldeles för långt in och tårna var så kapade att hon fick tryckskador av skon. :( Stackars Moa, man mår så dåligt av att man inte fattat hur illa det var ändå. Hon har ju gått igenom rätt många hovisar nu och ingen verkar begripa sig på hennes fötter som egentligen inte ser så knepiga ut?
Hennes muskelspänningar kommer alltså av att fötterna är fel så om inte jag jobbat så mycket med henne så hade det förmodligen varit ännu värre med rumpa och rygg på henne.

6-7 veckor barfota blev det för henne. Det är ingen katastrof för nu är det ju vinter och jag har alltid tyckt att hon gått dåligt på hakar. Om det går så kan jag dressyra lite - och så kan jag väl ta med henne till ridhuset när vi har kursen om vi inte tar gästspelarhästen :) Nu är det ju bara en månad kvar tills det är dags!

På onsdagen kände jag mig lite sämre i axeln till att börja med, men jag tänkte ändå försöka ta ett träningspass. Det var några veckor sen. Först blev syrran sjuk och sen fortsatte hon att vara sjuk och jag hade lite fullt upp och sen fick jag ju för ont i axeln förra veckan.
Planen var ju att ta det lite lugnt men det var inte så himla lätt. På slutet fick jag en övning att bara köra vänsterkrok och det kanske inte var bäst för mig men det gick rätt bra ändå. Jag var bra yr efter sista övningen ändå. Men återhämtade mig fort.

På kvällen bokade jag skotid till Moa och fick vecka 7, då blir det ju nio veckor så då måste det ju finnas lite att spika i kan man tycka. Sen gick jag ner i stallet för att pyssla lite med pållarna. Jag möttes av en ytterst grisig mule, Moa hade nån form av svart beläggning på hela mulen. undrar vad hon gjort? Henne kände jag bara igenom och tittade mera på fötterna och fotograferade dem. Bara fotografering av hästfötter är ju en hel bedrift. Att få skärpa och hålla i foten osv.Sen var det täcken och en betydligt mindre mängd kraftfoder än tidigare.

Sen var det Dinos tur att få en genomkörare i musklerna. För att spara mig själv så använde jag mest en massage-grunka vilket uppskattades big way. Egentligen är det lika effektivt att använda en sån bara man har koll på tryck och var muskeln sitter och så klart i vilken riktning fibrerna går. :) Men de behöver vara i en viss kondition i muskulaturen för att uppskatta den.

Rat-race, snöblandat och hallucinationer

Efter igen...

Torsdagen blev rätt lik de övriga dagarna, jobba, sen åka och hämta paket, örhängen på ett ställe och täcken till hästarna på ett helt annat i en annan stadsdel. Hästtäckena var det som vanligt förfrågningar på om jag skulle klara att bära eller ville låna kärra Otympliga lådor funkar ju bara man får grepp om dem.  Latmasken fixar att bära lite i stället för att gå två gånger.
Sen gav vi oss ut i mörkret med Moa och Dino. Dino kändes ännu bättre, och är väldigt rolig ute. Vi gick förbi en massa grenhögar som han inte sett innan och han kan inte skylla på att han inte såg dem för han gick slalom över vägen men det var inte en tillstymmelse till tvekan även om han ville kolla lite närmare på en del. Han är galet lugn i huvudet.
Efter det blev det lite massage av en också. :)

Så på fredagen tog vi det bara lugnt och latade oss även om Terror passade på att gå ut när jag var och bytte täcken på Moa....

...och det fick jag lida för på Lördagsmorgonen! Han hoppade på fönstret som vanligt och jag öppnade dörren. Det jag missade att kolla, eftersom han aldrig gjort så innan, var om han hade med sig någon. Och det hade han! En råtta som han tappade vid köksingången - och jag hade prylar överallt på köksgolvet efter träningar och massager och bilfixande hit och dit! Så det blev att släpa ut det mesta i hallen och börja dra runt på möbler och så för att försöka få tag på råttan. Terror började nämligen tveka när han fick perspektiv över sin arga fångst och tyckte den var väl stor...

Till saken hör att jag avskyr råttor och ofrivilligt skriker när de rör sig mot mig och den här var stressad och rädd och skadad och pep och gjorde utfall så fort vi försökte med något. När Terror retirerat till en skyddad plats bakom matte så fick jag börja jaga den själv och då hjälpte han åtminstone till att mota lite. Till slut fick vi ner den i en hink och den lämpades av utomhus. Klarade den sig så gjorde den eller annars blev den väl mat åt nån annan. Den tog sig ifrån altanen av egen maskin åtminstone.

Vädret var inte direkt nåt att hurra för, först regn och sen framåt lunch började det dyka upp snöflingor i regnet. Men en travtränare på vintern vet ju att det inte finns någon återvändo så vi lastade pållarna och packade regnkläderna och drog till rakbanan. Det var inte mysigt, ingen av hästarna hade nån vidare bjudning i sin ensamhet men jag förstår dem. Moa känns dessutom lite som en banan eller vad man ska säga. Bakdelen känns felfixerad åt väster och hon är rätt sned.
Dino kändes helt okej men jag hade inte datorn med mig så jag har ingen aning om hur fort jag körde med någon. Ingen av dem var trött när jag kom tillbaka till stallet åtminstone.

Jag hade dessutom rätt mycket problem med min nacke så jag var bra trött efter. Den känns inte bra sen behandlingen i måndags. Lite yrsel och konstigheter, typ synrubbningar. På lördagsförmiddagen så hade jag lagt ett grimskaft i en hög och när jag gick förbi såg jag inte vad det var. Jätteläskigt. Och på den vägen fortsatte det!

På söndagen skulle jag på jobb på morgonen men när jag skurade benskydd på morgonen så var jag rejält yr ett tag. Men det gav med sig och jag drog iväg. Dessvärre fick jag en sån där synrubbning till då jag inte såg vad en grej var plus att jag hade svårt att känna igen avfarterna längs vägen. Otäckt - så nu måste jag tillbaka och se om det går att fixa till på nåt sätt? Något i syncentrat verkar ha kommit i kläm?

Jag har ju funderat på att köpa ett par benskydd till Moa nu när jag rider henne och av en händelse så städade en tjej i stallet jag var och jobbade ur sin garderob och hittade ett par i princip nya som inte passade hennes häst. Så nu har Moa röda fina benskydd!
Resten av dagen blev riktigt lugn med tanke på nacken, jag bara jobbade lite till med Moa innan hennes kvällsmat. Hennes rygg känns förvånansvärt fin och efter att jag fick börja massera hennes bakdel verkligen krävde hon djup massage. Jobbigt när man är halvyr! Men hon var lycklig.
Planen var att ta Dino också men det orkade jag inte riktigt. Jag får göra lite pressur på honom i veckan i stället.

Vilken konstig decembervecka!

Ska det verkligen vara så här varmt så att man knappt behöver skrapa rutorna i december? Ja jag kan absolut inte säga att jag klagar, men konstigt känns det.
Däremot tycker jag att veckorna går lite väl fort eftersom jag inte hinner med någonting tycker jag. Och snart är det ett nytt år.

Måndagen blev det ingen träning för min syster hade fortfarande sin förkylning att dras med. Och jag tyckte inte det gjorde så mycket eftersom jag skulle på behandling efter jobbet och sen skulle massera så jag hoppade träningen. Jag saknar den men det kan ju vara bra att ta ett litet break också. Kroppen känns lite sliten efter alla massagerejs jag haft på slutet. Jag kan inte direkt sätta fingret på vad som är fel men snett och vint är det.
Det visade sig att min nacke var lite konstig så den blev rejält stretchad - inte manipulerad alltså men det var inte så vidare värst skönt. På ett ställe gjorde det skitont till och med.
Det kanske inte är så jättebra att ge sig ner i stallet och massera sen men det gick rätt bra ändå.
Mitt största problem nu är att jag inte får någon post ALLS efter att ha ändrat adress??? Hur svårt ska det vara när man inte ens bytt brevlåda?

Tisdagen var absolut inte bästa dagen att vara nyfixad på, vi satt på utbildning i videoanalys hela dagen. Inte skönt med en laptop på ett bord i lite för hög höjd. Tacka vet jag vanliga tangentbord och vettig arbetställning. Dessutom blev det rätt brådis då kursen var satt till att sluta 16.00 och sen blev en timme försenad. Men jag var ändå tvungen att sticka då jag skulle iväg och träna hästarna.
Moa känns ju inte direkt bra men ändå bra med tanke på hennes problem. Om en vecka ska vi få henne fixad. Tills dess hinner jag jobba igenom henne 2 gånger till tänker jag.
Dino var riktigt spänstig och kunde springa ytterligare lite fortare utan koordinationsproblem, det blir verkligen lite bättre från gång till gång. Det är så uppenbart att det är styrkan i bakdelen som krävs och att det är den som gör att han i bland inte riktigt får plats. Men nu är vi uppe i den fart jag tänkt att köra över vintern nu när vi måste ha broddat.
Jag fick faktiskt två brev på tisdagen, men jag blev även kontaktade av två arga personer som fått tillbaka breven oavsett vilken adress de skickat till? Adressändring.se ska ha ett samtal...

På onsdagen fortsatte kursen - då startade den i stället en halvtimme före utsatt tid vilket gjorde att jag fick jättebråttom att fixa allt som skulle fixas på jobbet på morgonen men det funkade. Sen var det så klart lite knepigt att få slut på kursen också.
På lunchen ringde jag adressändringen då, och fick till svar att jag skulle berställa eftersändning!!! Problemet är ju att jag inte får fram rätt adresserad post HELLER. Att jag inte får dem med 2:an på är helt okej. Men ja, de med rätt adress är man ju inte hjälpt av eftersändning på ändå. Efter att jag blivit riktigt arg på rösten lovade hon att maila posten - samma dag som jag lämnat ett "brev" till brevbäraren och fått svar direkt från posten där de hävdade att det var brevbäraren som person som stod för problemet? Ja ja, nu löser det sig väl???

Jag hade varit lite förutseende så kvällens kund jag bokat hade jag bokat en halvtimme senare än vad jag normalt brukar göra. Jag hann ändå bara slänga undan det värsta och kasta upp bänken men det funkade förhållandevis bra ändå.
Självklart har jag dragit fram ett par hyllmeter med gamla papper som ska gås igenom och fixas med också och de fick ligga kvar där de ligger. men jag hann faktiskt med en del mappar senare under kvällen så jag är riktigt nöjd ändå.

Halva veckan, over and out...

Läspar igen... :(

Usch, det var ju inte så där jättekul att inse att jag fått vissa talsvårigheter av min dentala förlust. Det har jag inte gjort sen jag var liten och fick gå i specialundervisning för att lära mig att prata rent. Nu kan jag det inte igen... Hade jag inte bestämt mig för implantat tidigare så hade jag lätt gjort det nu för det låter helt galet när jag pratar. Hoppas väntetiden inte är FÖR lång nu för sen tar det ju tid innan skruv är på plats och läkt fast innan jag får själva tanden.

Fredagen tog jag det rätt lugnt för jag kände att jag behövde en sån kväll. Det blåste för övrigt rätt hårt så nån sväng med hästarna var inte att tala om och jobba med deras kroppar det hinns med. Så jag städade lite mer i datorn när jag ändå var igång. Jag har ändå mängder kvar - suck.

Lördagen var jag faktiskt seg i starten och inte uppe förrän vid sju! Jag passade på att smörja färdigt det läder som fanns och diska och tvätta lite innan vi gav oss ut på skrittkörning med fånhästarna. Dino fick för en gångs skull dra rockarden, det är verkligen läge att köpa en sele till så vi kan köra speedcart tillsammans. Men det har ju varit lite väl mycket nu ett tag på minuskontot. Jag har ju en långtids traktorreparation på gång också som måste betalas någon gång.
Men det var tydligen roligt att dra rockarden för det var en jäkla fart på Dino hela tiden. Jag trodde han skulle mattas av nån gång men det tyckte inte han. Moa var lite segare, och åt för övrigt inte upp sitt kraftfoder utan gick direkt på höet hela helgen. Lite konstigt men verkar annars pigg och glad?

Sen blev det mer stökande inne tills det faktiskt börjas skönjas både spis och köksbord. Tyvärr så tar det på krafterna i bland så att man inte riktigt orkar hålla ordning på grejerna när det är så mycket som det varit. Först med allt som hänt under hösten och så alla jobb som ramlat på under sista månaderna! :) När jag gick ner till stallet igen insåg jag att jag går där för sällan i dagsljus - för helt plötsligt insåg jag att rosorna blommar i december!!!

Jag hjälpte inhyrningarna lite med en av deras hästar innan jag käkade och sen gav Dino en ordentlig behandling av bakdelen.

Moa (som hade samma ätstörning på söndagsmorgonen) gav jag mig på på söndagsmorgonen och sedan hade jag en plan om att kratta till paddocken ytterligare för att få bort de frusna klumpar som ligger men det sprack då det hade frusit på natten igen. Jag får väl vara glad åt att staketet står efter helgens blåst? Så jag skruvade upp hyllor och rensade avlopp och lite annat kul innan jag gav mig iväg på jobb. Fyra hästar blev det på söndag EM/kväll. Bland annat åt en som satt barnvakt åt mig när jag var liten! Dessutom på den gård där jag tillbringade mina barndomsår...

R.I.P. Tandskrälle

På tisdagsmorgonen var det ett fint fint snölager över Solbacka och bilen såg så lagom infrusen ut. Jag invigde mina lurviga stövlar, som visade sig vara i största laget men jag kan gå i dem så de funkar.
Huvudvärken låg på lur hela dagen men bröt bara ut i bland när mina kollegor visslade. Höga toner är ingen hit när man har efterdyningar från migränen.
Jag skickade ut mamma att köra Moa på dagen så jag kunde ägna mig åt hästarna på kvällen. De fick båda varsin kombi-behandling av sina specifika problem. Dino blir fantastiskt mycket bättre av akupressuren, inga svullna ben alls! Men han var på väg att fastna i bäckenet igen så jag gav mig på att testa en grej jag kommit på. Dessvärre fick jag inte fullt resultat men kom en bit på väg så jag ska exprimentera lite.
Moa är jätteöm i vänster bak så hon ska bara hållas igång nu samtidigt som jag underhåller henne vad jag kan för det känns ändå som att det sitter så djupt att jag inte kan laga det själv. Hon är så hemskt öm på insida lår.

Onsdagen hoppade jag över träningen då syrran var förkyld och jag lite för trött/hängig för att tycka att jag skulle orka 2 behandlingar och träning. Jag ville inte riskera att jag skulle få mer ont i tanden heller så nära dagen D. Behandlingarna gick bra och det är kul att se när det faktiskt går åt rätt håll eller när man kommer på vad som ska jobbas hårdare med. Det är otroligt ofta som jag får jobba framsida på människor och undersida på hästar...

Torsdagen då var det då äntligen dags! Jobb fram till halv elva för att sedan RUSA iväg för då är man sen nu med alla vägbyggen och sånt. Tyvärr kom jag ett par minuter sent men det gick bra ändå. Det gick väl inte riktigt så bra att ta bort tanden - den ville helt enkelt inte ut. Men efter 40 minuter lirkande och borrande (jag saknade öronpropparna sjukt mycket kan jag säga) och ännu mera lirkande så blev det bara ett stort hål kvar. Jag kunde knappt stänga käkarna trots att jag försökt stänga lite snabbt varje gång tandläkaren bytte instrument. Dessutom var jag klar vid lunchtid och hade ätförbud i ett par timmar så det var inte helt smidigt. Jag avskyr när jag inte får äta på mina mattider....
Från början hade jag en förhoppning om att vi skulle komma iväg skapligt till mantorp men mamma sa att Dino hade riktigt ont i ett bakben så jag tänkte att vi kanske int skulle åka ändå när jag var lite matt och öm och Dino hade ont och Moa bara ska hållas igång. Nu var väl Dinos ömhet ytterst kortvarig eller om han bara tyckte att det var ett olämpligt ställe att ta på, för jag hittade absolut ingenting hur hårt jag än palperade så det blev att ge sig iväg ändå.
Som tur var bad jag mamma ta med kaffe eftersom det var kallt, jag hade nämligen glömt eftermiddagens koffeinintag igen. Tyvärr hade jag inte riktigt klart för mig HUR kallt det var för jag hade absolut inte tillräckligt på fötterna, och händerna funkade så där.
Moa fick springa lite som hon vill och det funkade förvånande bra faktiskt, hon får inte springa fortare än att det känns bra men det gick bättre och bättre ju längre vi höll på. Nu fick hon bara 4 intervaller på 1000 m men det bekom henne inte alls. Hon hade 58 i puls efter 13 min så jag tog aldrig någon andra puls.
Dino sen då - han var sjukt trög ett tag i värmningen, från att hålla lugnt tempo så höll han knappt styrfart och gick och spanade på ALLT! Så jag fick skälla ut honom så han skärpte till sig.
Sen blev det minsann annat drag under hovarna på fåntratten och han travade ytterligare en gång alldeles utmärkt? Mellan de båda heaten ville han knappt skritta. Jag svävar fortfarande i ovisshet alltså? Jag körde 2140 m runt 30-tempo och det gick alltså bra. Än så länge ska vi inte köra fortare än så så det är ju häftigt att det funkar! :) Och jäklar vad glad han blev av att springa "så fort".

Men jag var bra matt efter att ha åkt och tränat och frusit och var öm i munnen. Smacka fram Dino är inte enkelt alla gånger när det inte finns andra hästar i närheten.

Intensiv helg - och migrän

Dagarna rullar på, underligt att man tycker att man alltid är efter?

Fredagen for förbi som alla andra dagar med lite förberedelser av kläder och material till lördagens turné och så krattade jag paddocken så gott det nu går med utmattat staket. Dino kändes stark och smidig och orkar utan problem nu. Ändå kör jag lite längre nu speciellt när jag krattar i mörker.
Jag gick och lade mig skapligt med tanke på vad som komma skulle. Speciellt som jag trodde att det skulle bli 5 hästar men under fredagen insåg att det skulle bli 6 stycken!

Efter morgonfodringen rullade jag iväg med en påse morötter och en vattenflaska som färdkost. Jag skulle egentligen ha köpt nötter också för det är en suverän energiboost men det blev inte så. Jag gamblar iofs lite med nötterna för de kan ge mig rejäl tandvärk (liksom nästan allt sött och salt). Men den här gången blev det ju inga.

Jag landade strax före nio i ett stall längs E4 norr om Nyköping, trevliga kunder och fina hästar. Men det skakades fram en häst till och det höll så klart inte tidplanen för men jag lovade att komma tillbaka på hemvägen vilket borde fungera om jag inte hängde för länge i Norrtälje. Så med ett snabbt stopp på McDonalds i Norrtälje for jag vidare ut i obygden. Det första stallet jag var i hade jag masserat en häst i tidigare. Och den hästen hade gått och varit ofräsch i till och från i ett år och bliriv bra av min behandling! Roligt. Nu var det två andra som fick behandling, jag hoppas det går bra med dem också.
Sen tillbaka mot Norrtäljehållet igen för stopp ett par mil utanför. Där visade det sig också vara en extrahäst, men vad gör det när man blir bjuden på älgsteg och trevligt sällskap? Efter lite messande fram och tillbaka med dagens första kund kom vi fram till att jag ändå skulle stanna hos henne mitt i natten! Så runt midnatt masserade jag dagens sista häst! Grannarna kom ut och kollade vad det var för korkad inbrottstjuv som parkerade bilen under ytterbelysningen och tände i stallet!!! Och tyckte förmodligen att vi var helt vansinniga! Men resten av hästarna i stallet verkade ta det hela med ro. Uppenbarligen stör en främmande hästmassör väldigt lite.
Alla hundar jag träffade på turnén tyckte för övrigt att jag skulle ägna mig åt dem i stället, knas-vovvar...

Efter att ha kommit hem klockan tre på morgonen och hållit igång hela dagen kan man ju ha en förhoppning om att somna snabbt och sova länge, men icke. Sömnen infann sig inte förrän vid 4-tiden och 06.30 var jag klarvaken så det var bara att masa sig upp. Men jag tog det lite lugnt  på morgonen ändå innan jag gav mig ut och bytte hjul på transporten. Lite matt i armarna faktiskt.
Sen drog vi till banan och körde, Moa känns väldigt lik som hon gjorde i våras när hon hade sina problem i bäckenet pga halkningen. Så nu är jag inne på att avboka böjprovet tills Jocke fått göra sitt för det känns som bortkastat att behandla henne om det ändå är bäckenet som gör att hon får kort framsteg.
Dino var som vanligt, även om jag börjar lura på hur vänster fram mår? Jag böjer och böjer utan reaktion så var sitter det i så fall???
Till råga på allt fick mamma blodtrycksproblem med dunkande hjärta och orkeslöshet som följd när vi var på banan men det ordnade till sig någorlunda. Usch, sånt där är obehagligt.
Av någon anledning gjorde jag ett riktigt fel sen... Jag missade att dricka kaffe när vi kom hem. Troligen för att det var så mörkt att klockan kändes som åtta eller så och då är det för sent.

Den fadäsen fick jag lida för rejält, vaknade med en skum feeling och huvudvärk på måndagen. Spänningshuvudvärk eller migrän var frågan, men jag hann bara ta en Ibumetin innan gäspningarna satte igång så det var i med en migräntablett, på med kaffe och marsch i säng igen. Dessutom släppte inte eländet förrän framåt nio-tiden. Jag kommer inte ihåg när jag hade ett så långvarigt anfall senast?

Eftersom jag var tvungen att ta det lite lugnt så laddade jag med lite mat och mera vila och sen kollade jag läget med mamma. Hon var så pass ok så hon trodde att min plan med att resa paddockstaketet skulle funka. Så vi gav oss ut och provade lite och det gick alldeles utmärkt. Vi gjorde hålen lite djupare med en sån där grej man gör hål för att plantera träd med och sen hotade vi efter det. Och sen hittade mamma en hink med lite cement så vi gjöt de mest utsatta stolparna så nu hoppas jag att det står.

På grund av att det var fruset på natten och tinade hjälpligt så får vi stänga paddocken nu tills det frusit på ordentligt. Jag såg till att kratta en gång till nu då innan vi stängde för det var inte lätt att köra en skottkärra cement över en knölig sand-yta kan jag säga. På mitten tog det ingenting alls så det var just in time.

Sen stack jag iväg och masserade en häst och när jag åkte därifrån så SNÖADE det!!!
Det blev lite mer vila sen även om jag tänkt att åka och shoppa mat och posta fakturorna. Jag orkade inte byta kläder helt enkelt...

Sen dräller det in bokningar till nästa helg också. Uppenbarligen slutar inte folk ge sina hästar massage trots att det lackar mot jul... :)

Dressyr - med lite smal bana :)

Det känns nästan konstigt med lite lugnare dagar nu! Men det börjar kännas i luften att kylan tänker smälla till när som helst!  Jag har inte hunnit lägga om hjulen på transporten än, så det får jag göra på söndag förmiddag för jag tror inte jag hinner innan. jag ska ju faktiskt ut på en massage-sväng på lördag med åtminstone 5 bokningar så det lär bli sen hemkomst!

Lagom när jag kom hem började det smådugga lite men jag snabbade på så gott jag kunde för att hinna ut med Moa i paddocken. Ena långsidan har lagt sig på en sträcka igen trots att de stagade upp med sten den här gången, det blir väl att gjuta i hålen eller nåt annat smart? Google is your friend ;) I vilket fall som helst blev inte bortre långsidan riktigt rak!

Moa var verkligen jätteduktig i mörkret! Vi ökar på successivt och är nu uppe i en halvtimme - men jag tror att en halvtimme i paddocken är lika som 45 min. uteritt. Det är ju tyngre underlag och så försöker jag ju lära henne att göra lite för henne svåra saker, hon är väldigt stel i sidorna och det tror jag kommer från ryggmusklerna. Däremot är hon så himla arbetsvillig så trots att det går så där med att böja igenom kroppen så gör hon sidvärtesrörelser bättre och bättre för varje gång. I dag testade vi skänkelvikning i trav åt båda hållen. Då ska man komma ihåg att hon är öm i sitt lår nu också! Jag masserar lätt på det och det ger verkligen resultat!

Jag är jättenöjd med att hon har så lätt för sig och verkligen fattar och försöker superfort! Det är så klart en kombination av att hon försöker och att jag inte blir frustrerad när det inte går. Jag har nytta av att jag känner min häst betydligt bättre än de flesta som börjar rida och vet varför hon nu envist ville putta över mig på höger sida (låret på vänster sida är orsaken)

Och jag fick äntligen till sadeln också - jag har haft problem med att den kasat fram och klämt hennes skulderblad, men när jag fick tillbaks den så det såg helknasigt ut, då stannade den där den ska ligga! Skönt!

Resten av kvällen småpysslades lite med sånt jag brukar hinna med på helger och så planerades det lite inför lördagen då :)

Inte blir man klokare direkt...

Tisdagen var det lugn lunch med bara en sväng ut på parkeringen i snålblåsten för att få hjälp med att få dit det sista tändstiftet då. Den här tisdagen hade jag bättre tidsperspektiv än förra gången det var tisdag och jag skulle köra banjobb. Det var ju då jag hamnade i en revision precis när jag skulle gå hem.
Men det blir ändå tight på torsdagar nu med bilköer och allt.
Moa var riktigt pigg och fin, jag körde henne i båda varven eftersom det var helt tomt på banan: Då känner man mycket bättre hur liksidiga eller oliksidiga de är. I och för sig blir det lite konstigt för dem första gången man kör fortare åt fel håll men Moa tyckte faktiskt att det var lättare och sprang på som bara den. Jag hade fulla tömmar alla intervaller utom den första då hon var lite lojare.
Hon var lugn och fin efter också och stretchade godkänt även om hon är lite stelare. Sen är det ju nån som har fuskat lite med underhållet också på slutet... :o

Dino var jättefin igen, jag fattar mig verkligen inte på det där. Han hade Back on Track på natten och benet hade sett jättefint ut på morgonen. Han kändes också jättefin i båda varv även om han var tvungen att orma och skygga för att alla monster på innerplan som han äntligen vant sig vid plötsligt hade flyttat sig till andra sidan! Glad var han även om han inte är världens alertaste i bakvarv direkt.

Han fick på sig BoT på natten igen, men den här gången blev han lite tjock runt om vilket gör att jag funderar på om det inte är det där han hade i våras som spökar igen.

Onsdagen var träningstajm utan syrran, men jag blev uppbokad av en annan tjej som också blivit utan träningskompis. Vi hade en annan ledare som har ett helt annat upplägg så man får slå eller sparka i längre serier utan några större hopp och studs mellan så det blev lite högre puls och så klart - TANDVÄRK :(
Hatar tanden men nu är den snart borta. Hoppas att det räcker med att ta bort den för att den värken ska försvinna. Sen är det bara att hoppas att det funkar med implantat så jag inte har kass bentäthet eller nåt.

På kvällen fick jag besked om att Grålle bil skulle hämtas vid 17.30-tiden så det blev att vara med när den lastades och så. Det gick rätt smidigt ändå trots att den inte hade några framhjul. Så nu är det lite mindre skrot på gården :)

Sen tog jag det lite lugnt (shoppade coola örhängen på Tradera) tills inhyrningarna drog iväg med sina hästar till ridhuset. Då passade jag på att akupressura Moa och Dino. Moa var på bråkhumör, öronen var fram och bak om vartannat... Och öm insida lår vänster, så nu vet jag vad som utlöste reaktionerna i måndags. Men hon var mycket mycket bättre än då. Så nu blir det att köra lite dressyr ett pass och jobba vidare med låret. Halsen mådde riktigt bra när man kände på meridianerna!

Dino var som jag förväntade mig lite i obalans i en del av de punkter jag jobbade med i våras när han var svullen i kronranden och hade klåda i manen.

Skönt att veckan början lida mot sitt slut även om det är jobb på lördag hela dagen!

Kursplaneringen fortgår också nu när jag kan finslipa den lite till... :)
http://www.solbackamassage.n.nu/utbildningar

Ändrade planer, igen!

Man vaknar med lite lätt panik när man inser att kursen ska börja ett dygn senare och materialet bara mestadels är klart och det ligger ungefär två selar och väntar på rengöring/vård + lite annat i köket och allt ser ut som en bomb briserat :)
Jag tog med mig datorn till jobbet och skrev den del av materialet som jag hade kvar att författa på lunchen. Tur att det inte är några problem för mig att få orden att flöda.
Det som stör mig en del är att armarna funkar rätt så obra just nu. Jag vaknar och har rätt ont, men sen kommer jag igång utan tabletter som tur är (om jag inte har ont i huvudet). Och att den söndergnisslade tanden beter sig mycket illa även om jag faktiskt nästan slutat gnissla! Åtminstone vaknar jag sällan med spända käkar längre även om det händer. Jag gillar inte att jag får så där ont för det stör hela min funktion. Men tid är ju beställd för att påbörja vägen mot implantat så det är bara att (inte) bita ihop och vänta.

På eftermiddagen kom det ett mail från en av kursdeltagarna om att hon hade lunginflammation! På grund av det låga deltagarantalet bestämde jag mig på studs för att försöka boka om kursen. Och det visade sig gå alldeles utmärkt! Vi beslutade enhälligt att skjuta upp ända till i januari, det ger även möjlighet för mig att marknadsföra kursen lite till :)
Jag tog en lugn kväll med shoppingrunda (bilgrejer och ÖoB) plus lite småpyssel i stället för den storröjning som var planerad.

På lördagen fortsatte jag med städning, sortering av papper, framgrävande av andra papper som jag behövt får fram ett tag och lite mer omstrukturering. Sen tog vi en sväng med Moa och Dino. Moa var som om nån hade atomladdat henne, först kunde hon knappt stå stilla sen studsade hon nästan jämfota av frustration när hon gick bakom och när hon gick först skrittade hon på som bara den!
Dino gick ändå inte sakta men han hade inte en chans att hänga på.

Söndagen var det ju stormvarning - i och för sig mest i södra Sverige men så klart blåser en fin Västan rätt bra här också. Redan på förmiddagen såg det ut så här i Solbacka!

Nu kan det kanske härledas till lite sämre underarbete då stolparna säkert måste fixeras lite bättre i så löst underlag, men ändå.  Det som däremot ser ut att vara bättre är ihopmonteringen och kvaliteten på virket får klart godkänt!
Det kändes faktiskt helt okej att inte hålla kurs i blåsten, hästarna var tvungna att gå ut utan täcken och för säkerhets skull monterades gaveln på tältet ner.

På eftermiddagen drog jag till Björsäter för att få hjälp med att serva bilen. Det gick förhållandevis bra förutom att ett av tändstiften (som jag tog från gamla bilen) var spräckt och att jag lyckats köra så vilt att en oljedunk spruckit på vägen dit :o Lite extra kladd minst sagt och motorolja har inte samma bra egenskaper som massageolja kan jag säga.
Otroligt skönt att få servicen fixad innan det blir kallt. Något som jag däremot inte gjorde var att byta däck på mammas bil och hästtransporten. Det var inte så lockande i blåst och i vissa fall regn.

Men jag har fått massor gjort i helgen när jag vann en massa tid och är klart nöjd med helgen. Även om jag inser att min elljusstake kanske bör förpassas till Återvinningen då den fick nya lampor och på eftermiddagen bränt allihop!

Jag fick klart nytt kursdatum också, nu blir det 21-22/1 2012 i stället, en jäkla massa ettor och tvåor i det datumet :)

På måndagen tränade jag, spanade in andra tricepsstretchar, shoppade ett nytt tändstift och gjorde en ordentlig massage på Moa vilket minst sagt var välbehövligt! Hon tog nog den där giren för traktorn lite illa i ryggen, och jag undrar om hon inte är öm i kotan på höger fram? Böjprov är ju bokat om några veckor, och så blir det ju några jobb innan för att känna hur det känns.

Stressig vecka....

Ytterligare en vecka slut! Den var minst sagt hektisk då jag min vana trogen ligger lite sent med det mesta.

Tisdagen var jag helt enkelt tvungen att ta det lite lugnt då det tar på krafterna att hålla toktempo och sen tävla på det också. Speciellt när man är lite halvhängig som jag varit ett tag nu till och från. Är det inte magen så är det huvudet eller tanden, typ. Jag tog en halvtimme med Dino i paddocken och fick ännu mer huvudbry för jag tycker inte alls att det känns som det ska?

Onsdagen var som vanligt, jobb och  träning, men lite chockartat blev det när de ringde från träningsanläggningen och sa att jag hade fått plats pga ett återbud - till E-fit!!! Syrran hade anmält mig men jag tror inte hon hade koll på vad som stod på pappren :) Jag skulle ju ha kunnat hämnas men då har jag ju ingen att slå på så jag anmälde henne till box på måndag i stället :)
På kvällen tänkte jag massera Dino och Moa - men när jag hunnit en halv häst plingade det till i telefonen, jag hade missat att jag bokat en kund! Tur att jag lägger in en timme före så jag hinner!
Så det blev alltså bara att titta till Moa efter att ha gjort Dino färdig, med avbrott för kunden då.
För sen var jag tvungen att sätta fart ordentligt med kursmaterialet som självklart bara fanns i min hjärna och lite nerslängt på ett par A4. Halva utrustningen sen måndagen hann jag fixa också.

Torsdag var banan med Dino, och han kändes som vanligt trots att jag körde lite fortare än tidigare. Jag blir inte klok på det där...
Men fokus var ändå på att hinna göra klart materialet och jag hann faktiskt det mesta med plan att röja undan under fredagskvällen.

Jobba ifatt - och så start med årets första placering

Det var ju det där med den där oplanerade helgen ja, den fylldes utan problem upp med massor av måsten som jag var tvungen att göra inför kommande helg och en del pyssel för att få ihop företagets ekonomi efter datorraset.
Men först åkte jag till Mantorp med hästarna. Eftersom det var provloppsdag och vi inte skulle vara med så åkte vi tidigt för att hinna undan. Moa fick några lättare intervaller på en jättefin men aningen kladdig rakbana! Hon kändes som vanligt och betedde sig så också. Det är ju skillnad mellan att ta en skrittpromenad och gå 3 st. intervaller men en del hästar går absolut bäst med ett sånt jobb nära inpå start så det är ju bra att prova nu när det blivit lite otakt på jobben.
Dino visade verkligen ardenner-psyket bland allt folk i stallet. Först genom att bara vara helt seg ut ur stallet, men efteråt blev det ännu tydligare då han lyckades ruska av sig selen efter att jag spänt upp svanskappa och buk-gjord. Han vek inte ens örat mot skramlet bredvid sig, haha. Men sen så...!!! När jag duschade honom drog de igång startkommandon i högtalarsystemet då ett provlopp startade - och då blev han så ivrig att han stod och småstegrade i kedjorna. DET var så spännande så han inte visste var han skulle ta vägen!
Jobbet då? Jag körde 5 st. intervaller med 200-puls och kom äntligen upp i den träningsmängd som "tar" lite.  Han blir starkare och travar bättre för varje gång jag kör.
Nästa gång blir det banjobb, siktar på att landa på 35 full väg då.

Tvätt och pyssel och lite selfixande och allt möjligt papperstrixande fylldes resten av tiden med innan söndagen avslutades med en kund på britsen. Då var det mesta packat och klart inför måndagskvällen.

Jag gick hem efter träningen, som för övrigt kändes bättre än i onsdags men jag är sjukt stum/tung i kroppen", för att hinna med att ringa lite data-support. Ändå var det precis att jag hann käka och putsa upp det sista på Moa innan det var dags att åka.

Det var ett snilledrag att be om inomhus-box till henne. Allt det där jobbiga överladdade försvann på henne och det var inga problem att sela henne löst i boxen. Otroligt nog hade de lyckats att trycka in 3 st. i samma lopp i samma stall plus att det var en i lopp 4 och några värmningshästar som skulle ut ungefär samtidigt. Vi hade flyt och hade fått box närmast ingången men lite rörigt var det innan alla fick till det.
När Oskar skulle värma henne i rätvarv så körde båda traktorerna i olika spår. Den som hon passerade på innerspår var inga problem, det har jag ju gjort förut. Men den de skulle försöka ta på yttersidan, den blev hon så rädd för att hon tappade styrningen - otäck upplevelse för kusk och säkerligen för det ekipage de mötte också. Han tycke att jag skulle ha upplyst om att hon var livsfarlig i en sån situation, men hur lätt är det när man aldrig varit med om den? Troligen var han inte riktigt med heller eftersom hon passerade den första traktorn på innern utan så stora reaktioner.

Som tur var gick det bra!

Oskar tyckte dessvärre att hon kändes öm höger fram men när jag kände på henne så ömmade hon absolut inte mer än innan. Efter Bellas problem blir man ju lite orolig så jag letade igenom henne rejält. Det kan ju vara dressyren och användandet av muskler på ett annat sätt som ställer till det lite när det går fort också. För det han beskrev är inte riktigt något jag känner igen.
Dessutom fick jag kommentaren att käken ändå är så lång att den inte hjälper så jag slängde den till loppet. Jag har ju ändå spekulerat i om det var den eller senskydden som fick henne att börja trava bättre i kurvorna och nu har jag nog fått kvitto på att det är så.

Hon var skitfrän mellan värmning och lopp, de som inte håller på med hästar förstår nog inte hur mycket man kan läsa en häst. Men man såg verkligen hur hon gick upp i sig själv och laddade i boxen... Häftig kuse!

Loppet gick ungefär som förväntat, hon hänger med och sen finns det inte så mycket speed till slut. Förra året gick ju loppen långsammare och hon smet ut sent. Nu hänger hon inte riktigt med i tempo-skärpningarna men det tror jag kommer. Hon höll undan till en 5:e-plats så det blev 2 900 kr till på kontot.

Det är helt fantastiskt att hon från att inte kunnat springa i 2-minuterstempo i början av året har kommit tillbaka så pass att hon börjat plocka pengar igen.

Nu återstår att se hur hon tagit den här starten och bestämma om hon ska ut i något mer lopp innan hon ska på återbesök till Jocke M. fyra dagar före julafton. Känns hon bra så anmäler jag till något. Men frågan är bara vad? Jag hade ju ett par lopp som var tillägg vid 15 och så på lut och helt plötsligt har hon för mycket pengar för det. Helt super i och för sig för hade hon inte plockat poäng nu så hade det blivit betydligt svårare att komma med i lopp i december.

Fullt ös - matt massör...

Oj vad det går...

Det blev inte tid att uppdatera här mer under turnén då det var kunder och transportsträckor på löpande band! Lördagen användes till att massera 5 st. hästar och åka ungefär 10 mil för att avslutas med (tro det eller ej) en dry martini, en god middag och kaffe + körsbärslikör som avslut!

Den där martinin, smaken av den hängde med hela söndagen! Märkligt det där men inte förvånande, mina munslemhinnor reagerar även om jag smörjer in mig med något någon annanstans på kroppen, till exempel nån salva, eller om jag sväljer ner en tablett så känner jag det ändå ett bra tag.

Även söndagen gick bra och var inte så extremt speedad. Sista behandlingen var i Långshyttan vilket gjorde att jag fick en alternativ väg hem... Jag var hemma vid tio-tiden på kvällen efter att ha trasslat mig ner via Västerås - Norrköping och sen hem.

På måndagen blev det lite "sov-morgon" eller vad man ska kalla det. Alltså, ringa och fixa bokföringsprogrammet, ringa Bredbandssupporten då en av datorerna inte får kontakt med nätverket osv osv. Sen iväg och jobba, jag hoppade boxningen på grund av att jag tyckte att det räckte med alla behandlingar i helgen som träning. Jag har dessutom fått lite problem med "fel" axel efter krocken och skulle direkt efter jobbet på behandling. Mycket riktigt så har axeln vridit sig ur läge och det behövdes en hel del meckande för att försöka få den tillbaka i rätt läge. Efter det hade jag en kund så den dagen gick också i flygande fläng.

Tisdagen var en allvarlig dag på jobbet ;) Eller inte? Vi hade revision från en av våra kunder och det är så klart en händelse som kräver fullt fokus. Efter att under ett par timmar visat den del jag skulle visa så var det lugnt. Jag hade anmält Moa till lopp på Mantorp så jag skulle ju hålla bevakning på det också. Och mitt under revisionen började folk messa om muskler och starter och allt möjligt så det blev lite märkligt.
På lunchen rejsade jag iväg och köpte nya batterier till pulsmätaren,
Men med start blev det ju riktigt viktigt att åka och träna under kvällen så att det räcker att springa igenom kroppen på henne på lördag. Problemet var att 15.54 blev jag utkallad för att närvara vid ytterligare ett revisionsavsnitt! Och banan stänger 19.00 på tisdagar. Jag ringde mamma och bad henne att göra allt hon kunde och att jag skulle komma så fort jag kunde.
Klockan var 16.38 när jag blev "frisläppt" och då fastnade jag så klart i bilkön. 16.59 hade jag inte kommit ur den än men då ringde jag igen och bad att hästarna i princip skulle vara att bara slänga in i transporten och dra.
Jag skulle ju "bara" köra intervaller så jag fimpade en aning på uppvärmningen och nedvarvningen, 2 minuter på varje ungefär. Inget jag gillar för jag vill jogga minst 15 min. före intervaller och varva ner lika länge.Och stretcha innan duschen. Men i detta fall blev så klart Moas stretch efter duschen. Hon var pigg och glad och håller fortfarande samma fart runt hela banan nu när hon har senskydd! Jag är så glad att jag kom på det. Hon är även mjukare i ryggen även om hon kan spänna emot när man känner på henne i bland.
Dino var jätteglad - och sprang jättefint. Det luriga med honom var att han lätt sprang 4 intervaller även han! Det första varvet på 43 - sen 2 st. på 38 och ett lite snabbare till. Och han har inte några problem alls med åtrrhämtningen. Men han har ju alltid haft bra återhämtning. Han stannar - vänder upp - och skrittar 20 m så är han nere i puls för att vända igen. Moa har lite annan strategi - hon går åt samma håll - ungefär samma sträcka men inte lika lågt. Sen kommer hon på "NU vill jag springa igen" och så går hon och laddar för det när jag intervallar på banan.
För övrigt mötte jag traktorn när jag tog bakvarvet med Dino och skrittade av banan för att fortsätta nedvarvningen 19.01. Dagens bedrift med fantastisk assistans av mamma!

Jag var riktigt nöjd med båda, trots att jag inte hunnit massera dem av naturliga skäl. Resten av kvällen försökte jag fakturera helgens kunder med varierande resultat. Tur att de stora fadäserna hamnade hos en bekant, haha.

Onsdagen var det jobb, lite mera revision, boxning (jag var som förr när jag hade ont i andra axeln - klen i armarna) och sen hade jag 2 st. kunder efter det. Sen en liten sväng till stallet och klappa mular och klä på/massera Moas rygg och sen fortsätta greja med ekonomi och lite med nästa helgs kurs som ska bli av med lågt deltagarantal.
Jag känner av tempot minst sagt men jag går på högprestation så det funkar.

Torsdag var också mycket på jobbet men nu finns det några obokade dagar framöver! 3-4 åtminstone och nästa vecka ska det planeras kurs och tävlas.
Givetvis blev jag kvar lite länge eftersom jag inte hade nån tid att passa och när jag kom hem så såg mamma helt färdig ut för hon hade kapat järnrör hela dan. Så jag bestämde mig för att dressyra båda kusarna. Samtidigt skulle Erica longera och tömköra ute i mörkret, vi var nog båda två rätt tveksamma till hur det skulle gå men det gick alldeles utmärkt! Mina fåntrattar verkar tycka det är jättekul att vara ridhäst. Moa står som ett ljus vid pallen när man ska upp och gör sitt jobb på ett föredömligt sätt. Hon har ju lite trevligare bogar för dressyrarbete än Dino så hon får trava betydligt mer än vad han får göra. Hon fick prova lite öppna och det var så jobbigt att man kan bryta ihop enligt henne. Så då stannar man och svänger lite på kroppen - men så kommer man till den där punkten då hon sänker halsen och jobbar på med ryggen och allt känns jättebra! Rakriktning är super på båda två dessutom. Dit kommer man aldrig om man bara sitter och kör. Men det är lite jobbigt för en otränad ryttare ;)

Dino får ju mest skritta men lite tempoväxlingar på långsidorna hann vi med. I långsam trav tar det honom 8 steg att avverka en sida! Ändå har han mycket kortare ben än Moa. Sen vill han absolut inte använda pallen men sitter man upp från marken så står han som ett ljus??? Fattar mig inte på djur? Men bra gick det även med honom. Öppna testade vi till och med längs långsidorna och åt höger gick det riktigt bra!

Kvällens garv i mörkret kom när Erica frågade mig om jag såg hur "hårt" snodden var spänd på Wia... Jag skymtade hennes benskydd lite i reflektion i vissa lägen, så mörkt var det!

Sen skickade jag mail med fakturor till kursen så nu vet jag vad jag gör ett antal timmar i helgen och veckan. Nu ska här förberedas...
Och så ska ju Moas grejer till måndag fixas och hästarna tränas och huset röjas så jag kan ta in folk (jag har ju knappt varit hemma utan att jobba på slutet). Ja, ja, vila var det ja!

Snabbjobb och Turnéstart…

Torsdagen blev ytterligare en halvsnurrig dag med rätt fullt upp. Men jag lyckades göra mig fri så pass att jag kunde ta mig igenom alla vägbyggen strax före kaoset. För givetvis har det hänt något så de var tvungna att gräva av halva vägbanan också.

Men en positiv väg-sak har hänt. De har fått upp övergångsskylten vid Flygvapenmuséet! Undrar hur mycket säkrare den övergången blivit om de satt upp ett tillfälligt övergångsställe med skylt över sommaren? Jag vet att jag är löjlig men står det ingen skylt har jag ingen skyldighet att stanna.

Torsdag = banjobb och det var lite tempo som stod på schemat. Lite klarare väder gjorde att temperaturen var lägre än den varit tidigare, snart overallväder men inte riktigt än.
 Tyvärr gick Moas ena boots sönder så hon fick springa utan. Det gick rätt vettigt ändå men inte helt hundra. Vilket jag inte förväntat mig heller. Men hon gjorde ett riktigt snyggt avslut i sulketten så det är nog bara att anmäla igen J

Dino då – vi fick vänta lite för en som inte hade värsta bästa strategin hade ställt sig framför. Han började med att kratsa hovarna och borsta hästen och sen fick han nästan panik när Dino och jag var klara och jag stod med honom lös!
Dino var för övrigt fin i dag med, vi testade att gasa lite mera och det var inga problem. Sista varvet gick faktiskt 32, lite väl fort kanske men det kändes fint och han var inte trött.

Undrar om det inte är bakbenet som ställer till det med trav i paddocken? Jag ska ändå pressura honom så fort jag hinner nu…

Som vanligt så gjorde jag inte hälften av vad jag tänkt göra undan men det kanske inte är så konstigt med tanke på att jag är tidsoptimist.

Fredagen  började som vanligt med jobb på förmiddagen, sen åkte jag hem och slängde i en tvätt med en jacka jag skulle ha med mig och började packa.  När det mesta var fixat så gav jag mig ut och krattade  ridbanan. Dino är rätt otrolig, mammas särbo körde vinkelslip ca 20 m från grinden och hästen hade bara koll på att det lät lite. Inte rädd med lite spänd så klart. Och så bra som han klev på efter  torsdagens racerkörning J Ja jag vet att det inte är racerkörning ur travsynspunkt men det är några år sen han fick springa så fort.

Vid halv fyra rullade jag iväg mot Lindesberg som var första stoppet på planen. Som vanligt blir jag kvar längre än jag tänkt men det blev ändå ungefär som jag trott då det var lite födointag och kaffepåfyllning också.

Strax före klockan ett på natten anlände jag Borlänge efter en färd som delvis var rätt dimmig och på slutet  stördes av ett skumt missljud på Volvon i hastigheter över 100 km/h

Jobbig tisdag...

Ja vad händer när man är så där lagom i obalans? Självklart vaknade jag klockan tre på morgonen och insåg att jag glömt slå in ett paket jag skulle skicka under dagen! Och det var helt lönlöst att försöka somna om för jag var alldeles för pigg. Så jag såg till att dricka kaffe och slå i paket och plocka undan en del så där på tisdagsmorgonen innan jag drog till jobbet.
Självklart så glömde jag paketet så jag fick åka hem och hämta det innan jag åket till affären. Och på väg till affären kom jag på att jag glömt att adressera det. Vimsig 1.0, eller? Men nu för tiden behöver man ju inte åka hem och hämta sånt om det ligger i mailboxen, det var bara att koppla upp sig på telefonen och kolla och skriva adressen i affären.

Sen red jag Dino lite grann på ridbanan, där är han lite som vanligt, i vänstervarv går det inte att trava??? Men när man böjer honom så är det inga problem alls? Och det syns/känns inte alls på rakt spår? Jag klurar vidare och blir väl gråhårig på kuppen? Det är väl på tiden i och för sig? Även om det är skönt så länge de grå håller sig borta...

Efter det så fixade jag Moas rygg och så kvällsmatade jag innan jag gick in och tog emot en kund. Inte en lugn stund denna tisdag heller alltså.
Samtidigt har det ju som tur är nu under bil-letande och datorkrash varit en vecka som skulle ha varit lugn. Men nu är det igång igen.

Onsdagen var som vanligt, det händer massor på jobbet nu och det känns bra. Många gamla grejer som tar ett steg i rätt riktning. Träningen gick också riktigt bra, det kändes verkligen som jag fick en energikick av den. Förvisso får jag tandvärk när jag får lite puls, och vid en massa andra tillfällen också om jag inte passar mig. Men det går ju att åtgärda, jag har ringt tandläkaren och bett dem ringa åter så vi kan strunta i den tillfälliga lagningen direkt. Nu får det bli implantat för en tand ska jag ha där.

På kvällen drog jag direkt iväg till en stamkund, efter jobbet. Det är rätt skönt att åka så där direkt. Men jag inser begränsningen med att mitt backljus inte funkar när jag är mitt ute på landet och inte riktigt vet vad som finns bakom...

Nu är det bara lite snabbjobb och sånt kvar innan Dala-touren :)

Strippad bil och full fart...

Söndagen ägnades åt några minuters panikstädning på morgonen, inte för att det blev ett dugg bättre men nåt fick jag undan innan jag fick skruvarhjälp strax efter åtta på morgonen. Vilken jäkla tur att det är så varmt som det är nu när allt var tvunget att fixas utomhus! Jag hade en diger lista på 17 saker som vi varit inne på att strippa Grålle-bilen från innan den ska bort från Solbacka. Det otroliga var att det bara var en sak av alltihop som vi inte fick bort och det var bromsbackarna till handbromsen. Sen åkte allt möjligt från motorvärmare till kontakten till draget. Själva draget är olika modeller på kombi och sedan så det funkade inte. Batteriet tog jag in och satte på laddning direkt. Det är inte ens 2 månader gammalt och extra starkt och lika sjutton hade Grålle nästan dödat det. Men bara nästan. Efter ett litet tag slutade den blå lampan på laddaren att lysa och sen fick det stå.

Själv agerade jag "operationssköterska" och rotade fram verktyg efter hand som de behövdes, plockade fram olika burkar för olika skruvar och muttrar för avgassystem, kupé osv. Och bar grejer till förrådet där de ska vara. Det är ju inte säkert att jag någonsin kommer att behöva grejerna men OM, då har jag sparat mycket pengar :)

Jag drog även ett rejs och rensade kardborrar i hagen men då blev Moa och Dino osams om mig så då blev det nästan muck :o Efter 6 timmars arbete var allt borta så nu har jag ett vrak på pallbockar stående här hemma! Inte så fint, men det är möjligt att den blir kvar över vintern.

När vi var klara var det krattning av paddock på schemat. Jag hade en plan att vänta tills inhyrningarna hade åkt iväg med häst och transport men hästen i familjen hade andra åsikter så till slut fick Dino och jag smyga förbi medan de höll på och slet med lastningen. Dino har bytt bra böjsida av nån anledning som jag inte begriper. Den som funkade förut funkar nu med men han är mycket bättre i den andra? Bra är det ju i vilket fall som helst.

Sen drog jag till affären innan jag fick besök av han som försökte rädda mitt datorvrak. Dessvärre gick ju inte burken att rädda utan bara datan. Men vad jag kan se så finns all information kvar. Problemet är att det kommer att ta TIMMAR och åter timmar att återställa allt  Men nu klarar jag åtminstone att driva företaget vidare och det känns skönt.
Och kvällsjobbet känns lite monotont när jag inte är i stallet eller jobbar ;)

Sen var det plötsligt måndag och då var det som vanligt, jobba, träna, (just det, det kom ju ett paket med massageprylar till jobbet också, sjysst när företaget skickar med UPS som kör inne på området!) och sen iväg och hämta ett annat paket på Post-utlämningsstället, vidare till återvinningen med allt skräp som fanns i gamla bilen och sen hem.

Planen var lite ridning och utvärdering av Moas rygg. Sist tyckte jag att sadeln åkte fram lite mycket så jag drog ett hål till och satte timern på 5 min. längre. Moa är så himla duktig, även om hon tyckte att det var attans läskigt med hästtransporter, bilvrak och sånt. Plötsligt kom mamma smygande men det satte jag stopp för. När jag äntligen fått henne lite lösgjord så vill man ju vara lite försiktig. Tyvärr funkade min höft så där, åtminstone om man ska döma av ljudet när jag satt ner i vänstervarv men det gick faktiskt att korrigera. Vi ser ju inte massor i mörkret.
Det blev lite skritt, lite trav, lite rakriktning, lite tempoväxlingar och volter + att vi körde lite skänkelvikningar. Höger sitter som smäck, vänster är svååååårt så där slår hon nästan knut på sig själv men går ändå åt rätt håll.

Resten av kvällen ägnades åt datoruppdateringar och chat med helgens kunder... För på fredag bär det av till Dalarna :)

Massor gjort...

Fredagen var en riktig "day off" när jag egentligen bara jobbade och sen gjorde typ ingenting på kvällen. Det enda som hände under dagen var väl att jag rantade iväg till fotostudion på jobbet för att ta bilder för min jobb-roll också. Fotografen höll på att kasta in mig med vindrufsigt hår men jag såg till att släta till det värsta trasslet, mer styling blev det inte :)

Lördagen började direkt med en sväng till banan med Moa och Dino. De var så där lagom sura mot varann som de kan vara i bland. men som tur är satt det inte i speciellt länge. Moa är verkligen inspirerad även om hon var lite förvånad över att jag körde aningen fortare än normalt. Det var helt underbart underlag på rakan och jag har börjat klura lite på hur jag ska vässa henne nu när jag hittat nyckeln (hoppas jag)!
Dino sen då, planen var att skärpa tempot lite grann mot tidigare och det funkade alldeles utmärkt. Vi körde 3 intervaller och låg mellan 45 (1:a) och 40 (3:e) men det gick en bra bit fortare en bit :) Och som han travar nu :) Jättekul att det funkar så bra! Och att han ändrar sig så mycket!

Resten av dagen ägnades åt att flytta saker mellan bilarna, köra hojen till lök-källaren, prova om Grålle fick plats och det var på millimetern - MEN - Det gick absolut inte att skruva bort något på vänstersidan om den stod så så det var bara att tänka om och ha nån form av vinterförvaring ute eller att forsla bort nu innan snön kommer. Inget jag gillar egentligen men det får väl bli ett skrotbilsupplag här ett tag.

Tyvärr ringde min dator-mekaniker och berättade att hårddisken började bete sig illa igen så det är bara att konstatera att det blir R.I.P. för datorn också. Som tur är funkar ju filerna, det hade varit värre utan dem!
Så nu blir det att tanka över filerna till en av mina externa hårddiskar för sortering och sen har jag lagt in säkerhetskopiering varje dag 18.00 så jag inte ska råka ut för sånt här mer.

Fotografering och bilinspektion...

En någon annorlunda start på dagen minst sagt. Vår koncerntidning på jobbet har en grej om folk som kör något extrarejs utanför arbetstid, typ tränar lag eller något annat de brinner för och nu har jag blivit utvald till att bli världskändis ;) Den publiceras alltså på olika språk runt hela världen. Och fokus blir på hästmassagen.

Jag blev lite förvånad när de faktiskt hade bestämt att de skulle ha en hel häst med, eller en del om det nu blir så. Men jag trodde att Dino skulle fixa det så det var bara att prova. Så han blev rejält pälsglansad på morgonkvisten så han blev hal som en ål! Normalt är ju pälsglans massörens mardröm men nu var det ju bara ur estetiskt syfte så då får det funka. Hoppas det går ur någorlunda snabbt så inte grejerna halkar av.

Som jag misstänkte så blev det bara lite stora ögon och en lite uppspärrad näsa när det kom paraplyer som ska rikta ljus på stativ. Men han tog det med ro. Att leka med grimskaften eller att sänka huvudet som de gärna gör när de får massage var bättre enligt honom. Men med ett paraply i ena näven som blickfång så blev det riktigt bra. Av nån anledning kändes det som om fotografen hade mer fokus på hur Dino såg ut än jag. Undrar hur många bilder det blev när jag korrigerade hästen på nåt sätt?
Otroligt nog så var fotosessionen klar på drygt en halvtimme så jag kunde åka till jobbet sen.

Efter jobbet drog jag ner till han som lagat Grålle bil genom åren. Bara för att hissa upp den nya på liften och se hur den är under. Och det var en positiv överraskning för vi hittade inget mer än det som redan är observerat, ja utom att avgassystemet börjar se lite murket ut på ett ställe. Men jag vet var det sitter ett som bara är några månader :)

Så uppenbarligen har jag haft lite flyt den här gången? Hoppas det håller i sig. Men det är kallt med skinnsäten när inte stolsvärmen funkar :o

Hem igenom stan var ingen hit när det är hockey, det tog längre tid än vad det gör när jag åker från jobbet nu. Och då är det tråkigt trots att jag har Mp3-selaren.
Väl hemma drog vi ut en sväng med Moa och Dino. Moas rygg kändes riktigt fin igen! Skönt att jag kan lossa den så bra ändå. I helgen måste hon ha en massage. Dino var på jätteuselt humör först men när vi väl kom ut var han som vanligt. Men han vill INTE att man ska kliva upp från pallen av nån märklig anledning?
Det var verkligen superskönt att komma ut en sväng på hästryggen i mörkret trots att det började dugga fint fint när vi var ute.
Sen var det bara lunchlåda och dusch och sånt kvar.

Snart helg! Det blir mycket häst, bil och kanske lite trädgård och en del dator...

Tid för återhämtning?

Ja det borde det väl vara efter de här hysteriska veckorna med allt som hänt. Men jag har ju som tur är haft det lite lugnt på massagefronten de sista veckorna i och med att jag hade tänkt åka till Dalarna och jobba helgen som var. Det blev ju framflyttat två veckor i stället så vecka 45 bär det av i stället. Bara stereon hamnat i bilen då så blir det nog bra. Även om jag är lite bekymrad över att ljudet kan vara lite dåligt? Tänk om högtalarna är dåliga? Kanske bäst att skruva ner de i gamla bilen direkt för säkerhets skull?

Vintertid gör en aning ljusare på morgonen och nästan mörkt när man åker från jobbet. Nu blir det såna där veckor igen, nerräkning till vintersolståndet...

På tisdagen hade jag två kunder hemma och däremellan så hann jag ut och kratta ridbanan i kolmörker, det var inte det enklaste då vi blev bländade av lysröret när vi körde in mot gården. Men det gick ändå riktigt riktigt bra. Dino är en klippa! Och han är ännu bättre på att dra nu för nu kan han böja kroppen mycket mer åt båda hållen! Massagen gick bra trots att jag var lite matt i hjärnan...

Lite positivt är att det verkar som om det går att rädda datan på min hårddisk, det är ju värt en hel del... Jag ska lägga in som rutin att göra säkerhetsuppdatering när jag har massage-kunder så jag inte råkar ut för det här igen. Just nu kan jag inte ens fakturera eftersom jag gjorde om fakturorna och inte riktigt känner för att göra jobbet en gång till...
Tack och lov att man inte har nåt hemligt på datorn när man måste lämna bort den så fort den rasar.

Onsdagen blev det så klart lite träning igen, det gick bra igen. Armarna kändes bättre än på länge men tyvärr hann jag inte stretcha vilket kommer att straffa sig nu när kroppen är lite konstig.
Sen efter jobbet kom Equiterapeuten till Dino - och nu kom hästminnet fram. Hon har ju behandlat honom när han var yngre och då blev det inte alls så surt som sist. Nu blev det russin-mule och gnisslande tänder så fort hon kom in i stallet! Och Samarbetsvilja NOLL! Nålarna ville han inte ha, jag fick assistera med att skymma synfältet och vrida runt skinnet på halsen på honom och han var verkligen stel som en pinne! Men till slut satt där tre nålar och även om man var en motvillig patient så funkade behandlingen. Dessutom var han som jag trodde mycket rakare än tidigare också så det krävdes inte så mycket bråk.
Men arg var han i bland!

Sen tog jag det väldigt lugnt och tog en tidig kväll med en bok då jag behövde det.

Startat....

Ja först var det ju söndag och då var det en och annan plan på gång. Och vintertid - men det påverkar mig mindre än på våren när det ställer om åt andra hållet - då brukar jag sova 2 timmar/natt i ett par veckor och DET är jobbigt.

Jag inledde dagen med att åka och köra bilen genom en värsting-automattvätt så att den blev ren och fin. Smart som jag är så tog jag foton före men det gjorde inget för det började regna innan jag rullade ur tvätthallen så den blev rätt så skitig bara av att åka hem. Sen var det lite innepyssel med sele och sånt innan jag drog ner med Gamla Volvon till grannen för att montera tillbaka de utslitna sommarhjulen, sen hem med en och ner med den nya för att sätta på de hjul som precis tagits av den andra. Jag orkade inte tvätta dem ordentligt däremot. Lite tidsbrist var det också då vi skulle till rakan med Dino.

Röd o fin...

Hur länge sitter ett Streaplersmärke på en bil efter att jag köpte den? Svar: Tills jag kommer hem!

Nyligen anlänt



Det syns inte, men märket är borta!



Bakdelen

Dino fick för första gången gå lite riktiga intervaller och det blir verkligen ett helt annat tryck i honom om han får springa på än om man ska hålla honom över 1.50. Men det ska fortfarande kollas och vinglas och spanas för det mesta - och om han hittar nåt att få "stel-svans" för så blir det lyckligt värre! Jag lät honom gå "nerför" också på rakan och det funkar det med. Sen fick han skritta ner sig längre än vad han ska för att utvecklas i form men i det skede han är nu så är det ju mer kroppen som förbereds inför högre tempon än att han ska bygga formen. Den kommer ju på köpet ändå :)

Det var ändå lyxigt att ha en häst till banan. Jag hade nog inte orkat två vad som kändes. Men jag masserade Moa nån timme efter insläpp så det blev gjort. Jag funderade lite då hon körde lite fotskrapningar som hon inte gjort innan - och som vanligt när det gäller Moa så är det ju hela registret i full fart. Sen kom en kompis och fikade och hämtade datorn + att vi inspekterade ny Volvo och så förstås skadorna på gamla Volvo.  Mycket Volvo har det varit nu.

Sen fixade jag det sista av tävlingsutrustningen och drog igen dragkedjan så att det var klart.
Jag är helt galet sliten men det rullar på.

Måndagen började med jobb, träning och jobb igen... Full fart alltså. För en gångs skull kunde jag jobba heldag när det är tävling också eftersom hon startade så sent. Utebox igen - funkar bra innan värmning, men sen blir hon som en sprattlig ål ungefär. Men den skillnaden att hon väger lite mer. Det ska knuffas och hållas på och steppas omkring och jag vet inte alls. och ju mer uppe i varv hon är desto mer stök.

Samtidigt tycker hon att det är så himla roligt så det är kul med jobbigt att hålla på med henne - speciellt efteråt.  Loppet gick väl ungefär som förväntat, hon tangerade sitt rekord och var med det bland de sista. Hon blev lite för trött men höll farten bra.
Så det kan ju bara bli bättre nu ;)

Jag möttes med stor förvåning från en tjej när jag berättade att hon inte hade nåt i öronen, en travhäst måste ju ha det! Men det tycker inte Moa - hon hatar ju proppar och när hon blir svettig i mössan lackar hon också ur. Jag är inne på att sätta en norsk på henne i stället sen när det blir dags för lite extra gas :)

Vi kom hem strax efter elva och var skapligt glada över att det var Mantorp vi tävlade på. Trötta så vi knappt kunde prata med varann men inte speciellt besvikna heller. Nu spanar vi vidare mot nya mål...

Med fokus på fordon...

Fredagen blev helt ostrukturerad då jakten på ny bil intensifierades efter att planerna blivit så drastiskt ändrade under torsdagskvällen. Det var lite vemodigt att rulla runt sista dagen i bilen också även om jag inte har det minsta separationsångest från den. Det kommer väl att bli konstigt när den hamnar på sina pallbockar och så framöver däremot.
Jag jobbade, scrollade annonser i lediga stunder och ringde på några med varierande resultat, Såld, kö och inget svar tills jag fick napp på en i Herrljunga som jag kunde åka och kolla på lördagen. (Nybesiktigad och skatten betald ett år framåt. Men ingen dragkrok. Vilket inte är några större problem.) Som tur är har jag en supersnäll syster som kan ställa upp och skjutsa för vi hade så klart dubbelbokat oss så att hovslagaren skulle komma på lördag förmiddag också.

På fredagskvällen var jag rätt off efter veckan och hade tänkt mig att betala lite räkningar och fixa lite bokföring, men datorn var lite instabil så jag lade ner det också.

Och på morgonen DOG den stationära datorn, felmeddelanden, den hängde sig precis när den startat osv osv. Så Och det gick varken att göra säkerhetskopia eller systemåterställning. Jag tankade hem den fil som det påstods saknas (i laptopen då) och då blev det ännu värre :o
Så när syrran hämtade mig lämnade jag datorn på i ett sista försök till systemåterställning.

Det var en helt fantastisk dag att ge sig ut och åka bil!  Strålande som och inte speciellt mycket trafik när vi åkte ner. Syrrans GPS föreslog en helt annan väg än vad Eniro gjorde så vi körde så klar efter GPS:en och fick se en massa småhålor både här och där. Det är fascinerande att en del orkar bo i så små hus som det finns!!! Så pass att mitt verkar stort!

Bilen då - lite av mina önskemål fick jag göra avsteg ifrån då den saknade motorvärmare och dator, men i det stora hela var det en rätt sjysst bil i den prisklassen. Den är påkostad en del verkstadsreparationer så det var inte så mycket att diskutera då den gick jämnt och fint i motorn och min situation är som den är. Största nackdelen skulle väl vara att det satt ett Streaplers-märke på ena bakrutan men sånt brukar ju gå att åtgärda relativt enkelt ;)

Efter att ha kört den hem så insåg jag att jag definitivt trivs med den så nu hoppas jag att det blir en snäll bil och att det inte går FÖR mycket slitdelar på en gång.
Det knakar lite i framvagnen på högersidan när man trixar med den men jag vet var det finns delar som passar :) Och handskfacket och ett lås är trasigt, men inte nåt större. Lite rost på en framskärm också. Det ingick inga vinterdäck men det gjorde ju inte mig något. Sommardäcken ser ut att kunna rulla i sommar också så där skjuter jag på en utgift! Och träratt var det i den också ;)

På eftermiddagen (det som var kvar av den) såg jag till att putsa rutorna och skrapa bort märket!

Sen på kvällen masserade jag Dino och tvättade lite hästprylar. Det är ju hemskt nära start! Moa hade varit superpigg, så pass att mamma fick hålla in henne! Hon som brukar vara trög i stället? Hoppas det är ett bra tecken!

Jakten på ny bil... + Start på gång

Ja då börjas det att jaga... Jag avskyr att jaga fordon, jag har inte gjort det någon gång sen jag köpte min första bil när jag var 19 faktiskt. Det har blivit planerade byten med bil in/bil ut hela tiden förutom till Grålle bil som jag bytte mitt i sommaren och hade billöst några veckor och åkte hoj. Det funkar ju i juni men knappast i oktober/november.

I vilket fall som helst fick jag hjälp att hitta en på firma i Västervik så jag tog min intryckta bil och drog iväg direkt efter jobbet. Den enda frågan jag ställde var om AC:n funkade när jag pratade med säljaren (märkesfirma för annat bilmärke). Jag insåg när jag kom ner att jag kanske skulle frågat lite mer för det visade sig att framrutan var spräckt och en bakdörr som inte var på bild var intryckt. Plus att den inte startade utan booster pga dåligt batteri.
Men jag gav mig ut ett varv och provade ändå - och noterade att det skiljer massor mellan årsmodell -96 och -97 och att jag nog vill ha -97 ändå. Sen var det den tyngsta grejen av alla då, AC:n matade på på full värme oavsett gradantal jag ställde den på *morr*. Och när jag påtalade det efter provkörning sa säljaren blixtsnabbt att de kunde dra av på priset...
Ja, ja, jag vill ju gärna ha en bil som jag inte måste ställa på verkstad det första jag gör...

Men det var lite tråkigt att missa en kväll i stallet pga en kass Volvo. Och så konstaterar jag att min bil aldrig gått bättre :( Dessbättre fick jag häng på en annan bil nästan omedelbart när jag kom hem! Den lät verkligen jättebra men den var så långt bort att den inte kan kollas förrän till helgen eftersom amn inte skulle hinna dit innan det blev mörkt.

Moa hade varit jättepigg och Dino hade varit pigg i bland och trög i bland. Men jag hade ju velat känna Dinos tröghet själv ;)

Moa ja, hon kom med i lopp på Mantorp på måndag! Kul att vara igång med henne åtminstone!

Onsdagen var jobb-dag för mig, och inte hade jag hunnit städa undan eftersom jag åkte och kollade bil så var det brådis att plocka undan det allra värsta. Bra att få ihop lite nya pengar när de rinner iväg i den takt de gör nu... Nisses räkningar börjar trilla in också. Tur att vi är två om dem.

Torsdag var det dags för att rotfylla tanden. Förvånande nog så tror de inte på att den ska fungera nu. :( Sprickbildningarna går både vertikalt och horisontellt så jag förstår ju det och har varit inne på inplantat hela tiden men de ville ju prova detta först. Dessutom så blödde det från en rotkanal vilket inte var bra plus att två kanaler inte blev helt rensade. Och utanpå de kan jag eventuellt ha en rotkanal till som de inte får tag på.  Och jag som börjar bli öm på andra sidan nu då jag tuggar för mycket med den.
Så det blev inte en riktig rotfyllning ens, för normalt slutar man med att göra en krona och det här lägger de en vanlig lagning på i stället.

Efter det drog vi ut till Mantorp med stopp på Travshopen för att göra mig oskyldig. Det har gnagt lite i mig att jag inte kommit förbi förrän nu men det blev så mycket med Nisse och bilen. Nu är jag skuldfri åtminstone :)
Moa var jättefin i dag med, hon fick bara springa igenom kroppen lite och allt kändes jättebra. Hon ville inte sluta träna, fjoll-Fia. Men usch vad trist det är när det regnat och är ett slabbigt gruslager överst på banan. Det där vassa gruset är överallt sen. När jag körde Dino fick jag in ett korn i ögat och det gör skitont. Dino fick gå intervaller på riktigt den här gången - fast ändå inte. Vi körde  1.50 - 1.45 - 1.40 - 1.35 som riktlinje på farten och traven känns jättefin och han har jättefin bärighet även genom kurvan. Men han blev så klart trött på slutet. Det är ju fortfarande mycket styrka kvar innan han blir färdig, men jag kan nog köra så här några veckor nu så känner jag när det är dags att öka.

Tyvärr ringde han jag skulle ha kollat bil hos på kvällen och berättade att en som provkört som han inte trott skulle återkomma ringt och sagt att han skulle ha bilen så den var borta.
Bara att börja leta igen...

Och så är det bara att resa sig igen...

Söndagen var lite lagom så där efter den roliga lördagen. Jag började med att kratta paddocken som börjar bli fantastiskt fin. Krattan är verkligen superbra, den ska mammas särbo ha en stor eloge för att han tänkte till och tillverkade.
Dino blir bara bättre och bättre på att kratta, i ett hörn är han bättre på att kratta än vad ridhästarna är med hörnpasseringarna nästan ;) Men det kräver ju lite samspel mellan häst och chaufför för vi är ett skapligt långt ekipage.

Resten av dagen ägnades åt lite tvätt och grejande som vanligt innan jag efter insläpp slängde upp sadeln på Moa efter över ett år utan ryttare. Det var bara att parkera henne vid pallen och sitta upp! Sen får man ju trassla in sig lite i hennes länga man men det får man ju ta. Hon var alldeles jätteduktig, vi jobbade lite på fyrkantsspåret rakt fram, sen började vi rida lite bågar och små volter i skritt för att avsluta med lite åttvolter över hela ridbanan i trav. Mycket mer hinner man inte på 15 minuter, vilket var den maxtid jag satt på henne så här första gången för att se hur ryggen funkar...

Sen hängde jag bara lite under kvällen för jag kände mig fortfarande rätt off efter allt. Dino skulle ha masserats men ja...

Måndagen började på allra sämsta sätt med att jag lyckades krocka med en bil i en rondell. Trots att jag kollade flera gånger så missade jag ändå att en av alla bilarna skulle svänga och körde rakt in i sidan på den. Som tur var gick det sakta men inte så sakta att det inte blev några skador. Bilen jag tog i sidan blev väl troligen sned  -och min utlöstes krock-kudden i plus att den blev intryckt i kofångaren och ena blinkersen lossnade. Dessutom sprack ett av extraljusen. Så helt plötsligt står jag med en bil som går bättre än någonsin jag haft den, men det blir körförbud på fredag :(

Resten av dagen rullade på som vanligt förutom att jag läst en och annan bilannons, träning på lunchen och massage av Dino på kvällen efter en sväng till affären...

Provlopp igen

Då blev det helg igen, och dags att köra provlopp med Moa...Jag var lite fundersam, dels för att hon gick konstigt en bit i förrgår och dels för att jag inte jobbat med henne som jag skulle. Hon slapp grejer på/i öronen eftersom hon ändå lyckades trassla av sig fasta mössan innan start förra gången. Jag hade satt den överst av nån anledning då och då halkade den av. Och proppkriget det spar vi tills vi behöver även om jag hoppas att det avtagit nu när hon inte har ont i musklerna till örat längre. Jag vet inte om jag nämnt det men jag hittade ju spända muskler vid det jobbiga örat och nu vet jag ju inte om det var kriget som orsakade det eller om hon gjort nåt innan?

I vilket fall som helst var det ingen som helst fara med Moa - hon hissade svansen glatt varje gång vi mötte en häst de första varven och då har hon en anseelig mängd svans att lyfta! Och det är fortfarande en annan spänst i henne nu med skydd fram och bak.
Jag var bara med den giltiga provstarten den här gången, och det tror jag var bra, hon tappade aktionen ungefär där man brukar bromsa upp när det tutar. Jag vet inte om det berodde på att jag velade lite eller att hon trodde vi skulle vända - men vi satt inne bland hästar så det var bara att backa och medan vi höll på med det så ställde hon sig. Så det blev sista par invändigt för oss och sen fick hon springa med i ryggar genom kurvan för att sedan gasa som hon ville på upploppet (och det ville hon) - men jag fick verkligen ett kvitto på att traven funkar i kurvorna med senskydden och att hon absolut inte behöver något annat än lite underhåll och ut och tävla nu.
Det gäller ju att passa på innan det blir vinterbana för jag vet inte om hon kan tävla på broddar om det behövs?

Jag åkte av banan med ett stort leende igen!

När vi skrittat av och stretchat så bytte jag häst och slängde på sulkyn på Dino. Man tycker ju det ser märkligt ut när man sitter och kör så sakta och har sulky, speciellt när man ser att det är en äldre häst som är framför vagnen, men är man bekväm och inte orkar släpa på två vagnar så ;) Det finns en poäng till! Det är att man faktiskt ser hur de sätter i bakbenen när man inte har en massa stänkskydd mellan sig och hästen. Och där fick jag ytterligare en bekräftelse på att vi är på rätt väg. Jag har ju skrivit om hans instabila bakben innan, när han satt ner det har det blivit en "knyck" i hasen tidigare och det är INTE bra oavsett i vilken disciplin man tänker använda hästen. Men nu är den borta! han sätter benet lite väl under sig fortfarande men det ser ut att bli bättre och bättre.

Lite vardagslycka mitt i allt elände!

Nu blir det att göra ordning tävlingsutrustningen igen! Jag har spanat in lopp till Moa och hon har poäng så det inte är helt omöjligt att hopn kommer med. Hon har två placeringar bland de tre i raden.

Resten av dagen skulle jag ha varit jätteduktig men det gick så där. datorns program som jag kört musiken genom hade lagt av så jag höll på och trasslade med det i stället. Men då är det ju desto mer att fixa på söndagen eftersom jag måste göra det mesta inför massage-turnén och Moas eventuella start nu. Det är en del på schemat i veckan. Tandläkare, besikta bil, och så banjobb och massage-kväll och så är det ju meningen att jag ska åka på fredag...

Veckan som var...

På måndagmorgonen hade jag ytterligare en grej att vara orolig för. Terror hade nämligen kräkts hela natten och var riktigt hängig. Dessutom tyckte han att han skulle gå ut, men det tyckte inte jag så det blev husarrest för tassen,
Däremot så ringde jag hem och bad mamma hålla koll på hur han mådde. Jag ringde även och beställde tid till Nisse, vi tycker att det fungerar väldigt bra att ta bort på kliniken i Mantorp då de har bra rutiner och det är enkelt för oss att åka dit. Tidigare så använde vi ett annat företag som kom ut och avlivade hemma men det finns inte kvar i den regin längre så då fungerar det bäst så här. Vi bestämde att onsdagen passade bäst på grund av att de hade en massa operationer på tisdagen. :(

Annars var det mest som vanligt, jag tränade på lunchen, var på behandling efter jobbet och sen hade jag en kund efter det.
Som tur var var Terror som vanligt på kvällen, pigg och glad... Skönt att inte han blev riktigt risig också. Jag inser ju att min ekonomi kanske inte är den allra bästa nu med veterinärbesök för hästarna, bilreparationer och så paddockbygget som jag använt pengar jag jobbat ihop för att bygga. Jag  ringde även och kollade om grannen hade fått hem mina vinterdäck så jag kan fixa det sista inför ombesiktningen. Det hade han så vi bestämde onsdag kväll.

Tisdagen var det dags att jobba med Moa och Dino igen då. Dino var skitdryg och ville INTE att jag skulle sitta upp från pallen, gjorde perfekta halva framdelsvändningar hela tiden tills jag skällde ut honom. Dessutom blåste det och duggregnade, så man ville gärna ha ridturen gjord. När jag väl kommit upp kom vi bara 4 minuter bort innan det började ösregna! Det är bra drygt med oktober, blåst och regn. Speciellt som regnkläder är överkurs när man rider... Som tur var slutade det rätt snabbt men jag var redan genomblöt om underkroppen - rakt igenom. Det är verkligen otäckt när det är höst och regn. Dino var verkligen förändrad, jag trodde han skulle vara trög och motvillig eftersom han var så knölig att komma upp på men han var verkligen tvärt om. Och det kändes jättebra med hans vänstra bakben. Lite stadigare än vad det varit innan.

När vi kom hem så gick jag in och torkade mig och bytte kläder medan mamma tog av skorna på Nisse. Sedan gick jag ner och hade en riktig mystimme med honom. Jag borstade man och svans och borstade och masserade och kliade på hans favoritställen och så lekte vi "bit-leken" som gick ut på att han försökte bita mig i handen, han tog alltid så försiktigt men det gällde att spänna handen annars fick man ont ändå. Och så "reta mulen" som också var hans specialare.
En riktigt sorglig kväll med en glad häst som ändå hade så ont att han inte stod ner på det skadade benet en enda gång. Jag är ändå så glad över att han fortfarande hade humöret i behåll och han fick massor av äpplen och morötter...

På onsdagsmorgonen började jag alltså med att hjälpa till att lasta honom då jag alltid har lastat honom och inte ville ändra några rutiner. Tårarna rann så klart hela tiden men det var ändå precis som vanligt.

Sedan följde en helt vanlig onsdag med jobb och träning. Det kan kanske verka märkligt men självklart funkade jag inte som vanligt. Jag var helt slut när jag åkte hem från jobbet, och lade planerna på att massera någon av hästarna på hyllan. Däremot var jag tvungen att åka och byta hjul på bilen. Men det gick fort eftersom det knappt tar en minut att åka över till grannen.  Och medan man gör "vardagssaker" så funkar livet som vanligt ungefär.

På torsdagen vaknade jag med huvudvärk men den gav med sig någorlunda. Även den dagen var lite till och från men gick ändå rätt bra. På morgonen lämnade jag bilen på hjulinställning och så hade jag flytet att kunna ta mig ner och hämta i slutet av lunchen. Jag såg till att kontakta alla som skulle kontaktas angående förändringarna i stallet och passade på att anmäla Moa till provlopp på lördagen. Efter jobbet blev det en repris från tisdagen (även om regnskuren kom medan vi var kvar i stallet) - men den här gången satt jag upp från marken. Är rödtopp dryg så får han inte pallen. Han klev inte runt alls lika mycket som tur var, bara en snygg halv framdelsvändning. Men han klev på lika friskt åtminstone. Det är en helt annan kraft i honom nu. Krattan eller ridningen?  Mamma var lite bekymrad över hur Moa gick i början men sen mjuknade hon och klev på som vanligt? Undrar om det är nåt eller om hon bara är stel?

Fredag sen då - vaknade med huvudvärk igen. Men det funkade lite bättre att komma igång ändå. Men jobbigt är det. Man vet så väl att det var rätt och inget fanns att göra men sörja måste man. Fredagskvällen fick Moa den massage hon behövt hela veckan och lite till. Den var välbehövlig kan jag säga. Det är så skönt att kunna göra det själv. Eftersom det är så pass länge sen sist så fick hon en rejäl genomgång, jag hittade inget extremt men det lossande en hel del. Hon körde hela registret från snäll häst till skitarg häst och däremellan gläppte hon med läpparna och bet i kedjorna... Hon är rätt uttrycksfull Moa...

Sorgen är stor...

Det blev några dagars uppehåll i skrivandet efter det tragiska konstaterandet med Nisses knä. Vi hade en diskussion på vägen hem från kliniken om hur vi skulle göra. Mamma trodde sig klara att åka med honom om jag skötte det praktiska.
Jag kan säga att det inte var helt enkelt att åka iväg och laga bilen på fredagskvällen. Och inte nog med det så visade det sig att det var en annan grej som var trasig också så det var bara att lägga upp Plan B på bilreparationen - aldrig färdig eller?
Som tur var var bilen körbar så jag kunde ta mig hem ändå.

På lördagen började jag och Dino med att kratta paddocken igen, den blir verkligen superbra och det verkar som Dino tycker det är roligt också. Han blir rätt fort trött men det är bra träning för honom, vi byter varv både nu och då. Jag förfinade dragkonstruktionen lite med ett par karbinhakar så nu vet jag hur den ska se ut men måste sätta mig och fläta lite balsnören för att få det som jag vill ha det. Smidigt med en grej som bara behöver hakas på så att man inte behöver krångla med att binda och klippa av snörena när man är klar.

Efter det så ringde jag och kollade att delen jag behövde fanns på Volvo, sen drog jag iväg och såg till att bilen blev färdiglagad. Det blev en himla skillnad och allt skrammel försvann.
Sen roade jag mig med att försöka samla löv, det gick så där för det var så fuktigt att de fastnade i röret hela tiden och det är skapligt irriterande så det slutade med att jag klippte ner alltihop men samlade det längs ytterkanterna på gräsmattorna.

På söndagen var det dags för att åka till banan med Moa och Dino men först fick Dino nya bakskor.
Man märker hur mycket man är vanemänniska ändå. Sen de började köra åt olika håll på slingan på Mp så har lördagar varit moturs och söndagar medurs - och jag jobbar ju på att stärka vänster ben på både Moa och Dino så jag väljer gärna söndagen eftersom den är den enda dagen jag kan träna innan det blir mörkt så här års. Gissa hur glad jag blev när jag möter en kille som upplyser mig om att jag kör åt fel håll första varvet. Och upptäcker att de satt upp en ny skylt och samtidigt bestämt att tisdag, torsdag och helg är moturs-dagar... Jag blir faktiskt lite upprörd då det inte direkt kommunicerats ut heller. ja det har säkert stått i programmet men det hinner jag sällan bläddra igenom.

Hästarna gick bra även om Dino var lite halvdryg i bland och sprang och spanade/vinglade mest hela tiden.
Resten av dagen fortsatte jag med att planera inför massage-touren och göra en kurs-inbjudan och lägga ut på nätet inför Rörelse-analyskursen. Jag var riktigt ledsen samtidigt som jag på något sätt blir lite avskärmad från verkligheten. Men bästa sättet att hantera det är att jobba på...