Torsdagen blev rätt lik de övriga dagarna, jobba, sen åka och hämta paket, örhängen på ett ställe och täcken till hästarna på ett helt annat i en annan stadsdel. Hästtäckena var det som vanligt förfrågningar på om jag skulle klara att bära eller ville låna kärra Otympliga lådor funkar ju bara man får grepp om dem. Latmasken fixar att bära lite i stället för att gå två gånger.
Sen gav vi oss ut i mörkret med Moa och Dino. Dino kändes ännu bättre, och är väldigt rolig ute. Vi gick förbi en massa grenhögar som han inte sett innan och han kan inte skylla på att han inte såg dem för han gick slalom över vägen men det var inte en tillstymmelse till tvekan även om han ville kolla lite närmare på en del. Han är galet lugn i huvudet.
Efter det blev det lite massage av en också. :)
Så på fredagen tog vi det bara lugnt och latade oss även om Terror passade på att gå ut när jag var och bytte täcken på Moa....
...och det fick jag lida för på Lördagsmorgonen! Han hoppade på fönstret som vanligt och jag öppnade dörren. Det jag missade att kolla, eftersom han aldrig gjort så innan, var om han hade med sig någon. Och det hade han! En råtta som han tappade vid köksingången - och jag hade prylar överallt på köksgolvet efter träningar och massager och bilfixande hit och dit! Så det blev att släpa ut det mesta i hallen och börja dra runt på möbler och så för att försöka få tag på råttan. Terror började nämligen tveka när han fick perspektiv över sin arga fångst och tyckte den var väl stor...
Till saken hör att jag avskyr råttor och ofrivilligt skriker när de rör sig mot mig och den här var stressad och rädd och skadad och pep och gjorde utfall så fort vi försökte med något. När Terror retirerat till en skyddad plats bakom matte så fick jag börja jaga den själv och då hjälpte han åtminstone till att mota lite. Till slut fick vi ner den i en hink och den lämpades av utomhus. Klarade den sig så gjorde den eller annars blev den väl mat åt nån annan. Den tog sig ifrån altanen av egen maskin åtminstone.
Vädret var inte direkt nåt att hurra för, först regn och sen framåt lunch började det dyka upp snöflingor i regnet. Men en travtränare på vintern vet ju att det inte finns någon återvändo så vi lastade pållarna och packade regnkläderna och drog till rakbanan. Det var inte mysigt, ingen av hästarna hade nån vidare bjudning i sin ensamhet men jag förstår dem. Moa känns dessutom lite som en banan eller vad man ska säga. Bakdelen känns felfixerad åt väster och hon är rätt sned.
Dino kändes helt okej men jag hade inte datorn med mig så jag har ingen aning om hur fort jag körde med någon. Ingen av dem var trött när jag kom tillbaka till stallet åtminstone.
Jag hade dessutom rätt mycket problem med min nacke så jag var bra trött efter. Den känns inte bra sen behandlingen i måndags. Lite yrsel och konstigheter, typ synrubbningar. På lördagsförmiddagen så hade jag lagt ett grimskaft i en hög och när jag gick förbi såg jag inte vad det var. Jätteläskigt. Och på den vägen fortsatte det!
På söndagen skulle jag på jobb på morgonen men när jag skurade benskydd på morgonen så var jag rejält yr ett tag. Men det gav med sig och jag drog iväg. Dessvärre fick jag en sån där synrubbning till då jag inte såg vad en grej var plus att jag hade svårt att känna igen avfarterna längs vägen. Otäckt - så nu måste jag tillbaka och se om det går att fixa till på nåt sätt? Något i syncentrat verkar ha kommit i kläm?
Jag har ju funderat på att köpa ett par benskydd till Moa nu när jag rider henne och av en händelse så städade en tjej i stallet jag var och jobbade ur sin garderob och hittade ett par i princip nya som inte passade hennes häst. Så nu har Moa röda fina benskydd!
Resten av dagen blev riktigt lugn med tanke på nacken, jag bara jobbade lite till med Moa innan hennes kvällsmat. Hennes rygg känns förvånansvärt fin och efter att jag fick börja massera hennes bakdel verkligen krävde hon djup massage. Jobbigt när man är halvyr! Men hon var lycklig.
Planen var att ta Dino också men det orkade jag inte riktigt. Jag får göra lite pressur på honom i veckan i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar