Men först var det ju en söndag. Söndagen var en underbart solig dag som användes mestadels till att röja buskar och sola och bli röd. Konstaterat så har tyvärr mina buskar ingen lust att bli avlägsnade, de har KLOR! Eller hur det nu var? Klorna kom utfarande när jag satt där i godan ro med lurarna på öronen och repade Kärs. De satt dessutom på en vit tass ;)
På kvällen skrittade jag en sväng på Nisse, han kändes som vanligt vad jag kunde känna. Övertygelsen om att han skulle klara sig den här gången var stor, jag såg liksom inte några problem om han fick en rygg och tog sig genom första sväng. Han har ju varit hur stabil som helst.
Nu blev det så dumt att mamma som är boss över fötterna inte hade tittat hur slitna hans skor var så det blev omläggning direkt på morgonen innan utsläpp. Inte optimalt då planen bara var att byta söm men vad gör man när skorna är slut?
Jag fixade iordning utrustningen och var iväg till tippen med en hel billast full med skräp under dagen och hann fixa lite till inne. Strålande sol men min kropp behövde vila lite från solen så det var ju bra med innepyssel!
Moa tyckte att det var hon som skulle in när jag hämtade Nisse, men det var ju fel :) Nisse var precis lika cool som vanligt, och man ska inte tro att de inte har koll på vad som är på gång när man börjar kamma man och svans och fläta luggen och greja.
Han var faktiskt förvånansvärt lugn hela tiden innan också även om vi stod i ett nytt stall på en ny plats. Vilket jag tyckte var bra eftersom det faktiskt blir miljöträning för honom. Det största problemet han hade var att det inte fanns nån mat i krubban, skandal för den rundaste hästen i hela travstallet. Tycker han alltså ;)
På banan var han precis som vanligt, alltså sprang alldeles för fort i bakvarven och var aningen kantigare än vad han varit innan. Men jag tror nog det berodde på farten på hästen. Han såg ändå inte het ut utan bara ruggigt laddad.
Den här gången blev förutsättningarna lite bättre än förra gången även om det först blev materialfel på en häst och sen en omstart. Spår 2 är ju bättre förutsättningar att komma ner från än spår 3 som han hade förra gången. I den giltiga hamnade han perfekt i rygg på en häst så det kändes verkligen hur lugnt som helst - tills han galopperade efter 900 m! Vilket var en ny grej för honom. Berodde det på skorna? Eller att käken är lite kortare? Ja vi får se, jag tjuvlänger tillbaka käken för jag tror mer på skorna. ;) Käken sa Tobbe själv var mer för honom än för hästen troligen och det kantiga var som bortblåst till loppet :)
I vilket fall som helst tappade han massor av mark och fick springa själv så jag var osäker på om han klarat sig, och kusken likaså även om han kört under 20 sista varvet efter galoppen. men under tiden jag skrittade av så ropade de ut tiderna så Tobbe var ett stort leende när jag kom in i stallet.
Det känns fruktansvärt skönt att kunna blicka vidare framåt med en av hästarna! Jag tänker börja anmäla ut vecka 34 och sen så ska han ju på koll till Jocke M. vecka 35 så vi har planen klar :)
När vi kom hem märkte inte ens Nisse att det kommit en ny häst till stallet medan han var borta, han hade siktet fullt inställt på MAAATEN...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar