Flyttdags!

Ja i dag är dagen D för våra inhyrda hästar, de ska flytta till den nya gården som ägarna köpt. Hästar har ju lätt att anpassa sig och de flyttar ju tillsammans, men det kommer säkert att kännas konstigt för alla människor och djur några dagar innan de nya rutinerna satt sig. Runda har bott hos oss i 15 år och Wia i 9 år.
Det är jättekul att de hittat sitt drömställe, ja inte hästarna då, de vet ju inget om det ;)

Själv har jag tränat häst med varierat resultat, varit iväg på jobbtour i Dalarna och dessutom varit sjuk en dag i nån skum magåkomma.

Hästträningen gick jättebra förra veckan men den här exploderade fröken rödtopp igen. Precis när vi hade 2 m kvar till läskiga skylten (den med banans öppettider är av någon outgrundlig anledning väldigt skrämmande) så börjar de smälla av ett fyrverkeri några hundra meter bort! Trots de svarta gummipropparna hoppade hon rakt upp - och sen när vi kom upp på banan kom traktorn tuffande i yttersta spåren så vi var tvungna att gå ner i banan. Då brast det även om vi bara skrittade och hon for iväg i en bockserie igen. Grejerna höll igen, men hon gjorde en liten krök på skakel på nya speedcarten - suck.
Efter att hon kom till sans igen så var det som tidigare, inte en tendens till krångel.
Om man inte ska ta det som krångel att hon hoppade till varje gång de skickade iväg en ny fyrverkeripjäs? Det luriga är att eftersom hon inte slår utan bockar så kniper hon inte innan det bär iväg.

Ja ja, jag ska fråga runt lite och se vad folk har för knep? Svansgaffeln kanske skulle försvåra ändå? Dags att skapa en tråd på Bukefalos tror jag. Jag är inte så jättehet på att sätta käk på henne, och vad ÄR det med styrningen i högertömmen?

Moa är fortsatt jättefin även om jag fick dåligt samvete när jag masserade henne i måndags. Uppenbarligen hade fadäsen på Kalmar mer inverkan på hennes kropp än vad som syntes från början. Hon var riktigt öm på vänstersidan där de krokade ihop.
Men jag hinner massera henne mer nu innan det är dags att anmäla till nästa lopp.

Helgen var så där lagom intensiv med 2 kunder på fredagen, på lördagen blev det en mindre än beräknat på grund av att en av dem stod med misstänkt hovböld och feber. Men 5 st. på en dag blir rätt behagligt. På söndagen blev det lite längre dag då jag hade mer resväg mellan kunderna och en mer än på lördagen.
På det stora hela så flöt det på fint. Men visst önskar man att man kunde göra en snabb uppföljning på några av kunderna.

Visst flyt hade jag också eftersom det på måndagen var 10 cm snö där jag befann mig på söndagen.

Nu blir det ingen Dala-tour förrän i mitten av mars ungefär. Jag måste verkligen sätta igång och tentaplugga snarast, jag vill nämligen lära mig det här bra nu när jag ändå pluggar.

Jäkla tänder....

Lagom matt i pälsen startade jag upp lördagen genom att slänga i mig en kopp kaffe och rulla iväg till Södermanland för att jobba med fyra hästar.
Trots att första hästen och jag gjorde en miss i avståndsbedömningen så att hans tand råkade skära bort en bit hud på vänster pekfinger så gick behandlingarna bra. Som vanligt väcktes nya tankar, det mest förvånande var att en häst som stod och väntade på massage fick "hicka". Vi var flera som vid olika tillfällen studerade honom och han gjorde inte något aktivt själv, men man såg verkligen att han fick de karakteristiska buksammandragningar som vi också får.

En annan häst jag masserar får liknande när jag jobbar nära bukmusklerna, men då tror jag mer det är ofrivilliga muskelsammandragningar.

Eftersom vädret var halvkass så höll jag inte farten uppe så det fanns inte någon möjlighet att hinna till rakbanan och köra Etoile efteråt. Vilket inte gjorde mig ett dugg för på eftermiddagen när jag åkte hem såg det ut så här...

Usch vad nedslående.

Men på söndagsmorgonen lastade vi röda fröken och stack i väg till banan. Inte helt ultimat då vi var lite i vägen för tävlingsförberedelserna. Det är svårt att planera i bland. Men vi hade tur då rakan fått vara i fred eftersom det regnat så mycket. Hade den harvats upp så hade den förmodligen blivit lös och skitig. Nu var den kanske lite stum för att vara träningsbana men det var helt okej. Inte en tillstymmelse till dåligt uppförande den här gången heller, så jag hoppas verkligen att det är som jag tror att det var för dåligt med skydd på benen. Det är ju dessutom det absolut enklaste att avhjälpa.
Den här gången travade hon kanske "sämst hittills" men absolut inte orent - däremot känner man exakt när hon blir trött i höger bak eftersom resten av kroppen inte är trött då. Samtidigt ställer jag högre och högre krav på henne, hon får inte sitta fast längs med ena sidan av banan utan måste göra jobbet själv. Annars blir hon aldrig stark i höger bak.
Men det blir bättre - och det går fort. Hon har ju bara bott här i 3 veckor och om 3 månader räknar jag med att hon är mycket mer jämnstark. När man tittade på henne bakifrån i söndags så såg hon ut att vara väldigt lik en häst jag masserade i lördags, flera cm skiljer bredvid svansen på höger och vänster sida.

Förresten ska vi inte gnälla, hon är en snygg och snäll häst :) Och lite hög där bak!

Under dagen hade jag besök av en annan fux, han roade sig med att sova i min säng, äta upp Terrors mat och trakassera Terror. Sen försvann han! Och vi letade och letade, sen hittade jag honom!

Grejen är den att jag precis diskat så han hade fått sköljvatten på både svans och tassar - Linus i ett nötskal... Han borde heta Terror II.

Eftersom Etoile är lite speciell i munnen och dessutom tuggar lite märkligt så passade vi på att ta ut tandveterinär i helgen. Som tur var var det ingen fara med bettläget och i övrigt var det lösa tandkappor och så, så hon klarade sig med en munstatusbedömning och en vaccination. Men det var vääääldigt besvärligt att stå när man fått lugnande! 

Jag hann som vanligt inte så mycket som jag tänkt mig men ändå en hel del i helgen!

På måndagen softade jag lite och pysslade lite inne och fixade lite med mammas nacke. Och på tisdagen fick vi en pelletsleverans och sen var vi ute och körde Moa och Etoile. Läskigt med mörker tyckte Etoile, speciellt som Moa var lite pigg och då är ju hela världen hemsk, det ska snorkas över minsta löv som inte låg där förra gången. Men det enda som fick henne att bryta ihop var ett par cyklisten med starka lampor som vi mötte. Då vände hon helt odramatiskt, det var bara att vända på rätt köl igen och då hade cyklisterna stannat så sen var det lugnt.

Hon har bott in sig riktigt bra och accepterar vad vi hittar på med henne med mer eller mindre lidande uttryck.

Jag står mitt inne i jobbplanering, närmast Dala-touren i helgen! Det ska bli jättekul även om jag vill vara hemma och träna häst också. Vi hittar inga superbra lopp åt Moa nu men det blir väl nåt framöver. Vi har sagt INTE Småland nästa gång.

En liten ängel...

Hejsan hoppsan vad mycket det är på gång nu....

Stackars bloggen får stryka om foten både nu och då - jag hittade häromveckan hur jag bloggar i luren men bilderna kom åt fel håll så då surade jag så klart ihop på det. Annars hade det ju varit utmärkt med korta blogginlägg i stället för mina romaner...

I vilket fall som helst har jag just nu hemskt mycket att göra 7-4, tränar och masserar och bränner pengar fortare än jag hinner tjäna dem. Torsdagen resulterade i en liten uppskattade utgift på så där 18 000 då jag äntligen fick min tand. Men den är värd varenda öre. Jag har verkligen saknat den och nu är det galet mycket lättare att käka morötter och godis och andra viktigare saker :)

På fredagen var det ju trav! Den här gången blev det en sån där dag som man helst vill stryka ett stort svart streck över. Ändå var det så pass att det envisa regn som hängde över Östergötland faktiskt inte befann sig över Kalmar också. Där var det nämligen sol även om den gick ner rätt omgående. Jag är inte riktigt med i matchen att småländska kuskar vill värma så tidigt men det innebär ju att jag inte behöver förvärma själv. Bekvämt men jag skulle gärna vilja ha igång cirkulationen lite till innan men hon går ju inget fortutom när hon ser de äckliga traktorerna i värmningen så det funkar.

Moa väntar på kusken

Till loppet så sänkte sig en tät dimma över upploppet, och först tjuvstartade första springspåret, sen tjuvstartade andra springspåret...
Vi såg detta...

Och i den tredje omstarten var Moa och hennes kusk skyldiga - fel spår!
trots det så tog hon ledningen från spår 4 i den fjärde och giltiga starten. Och öppnade första 500 på 14 innan hon blev avlöst av en häst hon tävlat mot i Vaggeryd en gång. Då gick den hästen 27! Sen kom det en och avlöste den och så en till så första varvet gick på snabba 14,5. Moa såg jättepigg ut. 600 meter från mål lyfter kusken ut och ska börja avancera och man ser att Moa ser fortsatt pigg ut.
Då händer det!
Vi såg Moas kusk höja sig över fältet när de krokade ihop med ekipaget framför - det såg verkligen ut som om det skulle gå åt skogen rejält. Otroligt nog sitter alla kuskar kvar i vagnarna även om två hästar vänder upp och stannar. Moa tappade vi bort, men hon kom travande i ett stycke med kusken i vagnen en bit efter fältet in i mål. Så skönt att de kom hem i ett stycke.
Men det gick inte direkt att skritta av i vagn, för när kusken klev ur blev vagnen för lätt så hjulet gick inte runt. Moa blev jättestressad eftersom hon inte såg och tyckte det var läskigt men vi fick hjälp av med grejerna, Lite vimsigt blev det eftersom jag vet att hon slappnar av när hon ser och andra tyckte att hon skulle ha bort vagnen först eftersom hon var rädd.
Allt det vita var bortskavt på däcksidan och sulkygaffeln var lite uttryckt av hjulet.

Vi fick använda lite våld för att få bort hjulet och innan vi kom hem och jag fick tid att undersöka sulkyn så trodde jag att även den var skadad. Nu hade vi sån tur att den är intakt så vi slipper köpa ny vagn mitt i köphysterin. Det räcker med ett nytt hjul.

Änglarna vakade verkligen över de ekipage som var inblandade i kraschen - och vi är så klart gladast över att Moa inte kom loss och skadade sig. Allt annat är bara materiellt.

Start på Kalmartravet igen

Helgen blev rätt lugn då kroppen var lite sliten. Men lite bra saker hann jag så klart med.

På måndagen gick anmälningstiden ut till loppet. Den här gången blev det lite fler hästar på framvolten.
Under dagen ringde en tjej som höll på med ett skolarbete om hästmassage och intervjuade mig. Det slutade med att hon kom ut på kvällen och filmade medan jag masserade Moa. Hon, Moa alltså, är tacksam att demonstrera på då hon kör hela registret på uttryck en häst har. Hon gav mig stort huvudbry genom att hosta till några gånger.
Sen fortsatte jag med Etoile som också börjar komma på att jag inte bara är jobbig. Bra det.

På tisdagen var det banan igen. Jag stannade till och köpte ett par knäkappor till Etoile på vägen. De verkar vara väl investerade pengar.

Ingen tillstymmelse till hostning på Moa så min oro för förkylning verkar överdriven. Dessutom känns hon superfin!

 

Spännande rodeo-show!

På lördagen var det provloppspremiär för Etoile då...

Det gick väl både över förmodan och under kan man säga. Det var bara två stycken anmälda i 30-provstarten så vi valde att köra bakom i 25:an i stället.

Vi värmde två bakvarv före 22:an och spanade på hiskeliga parkbänkar som stod staplade på varann i en höghusmodell. Läskiga var de men det var lugnt när hon fick ta ut svängarna lite. Hon är lite tveksam att få upp på banan, lite oroväckande men jag tror hon inte riktigt gillar en skylt vid infarten.

Nästa värmning gick dessvärre inte lika bra. När vi kom i bakvarv första varvet hade vi en rätt het häst som precis passerat när vi kom ffram till PARKBÄNKARNA igen Hon drog iväg i en bockningsserie på 300 m innan vi kom i komtakt med varann igen, som tur var kom hon till sans helt sen och var helt normal igen - vi kortade slaggjorden ett par extra hål då den slackade lite väl mycket efter rodeon.

Jag funderar lite grann på hur man funkar i sådana situationer - man sitter där med en okontaktbar häst framför sig som använder all sin styrka i varje språng och funderar på hur man ska få tillbaka kontrollen. och man testar lite att styra och inser att det inte funkar - sen testar man lite till och lite till - och sen kommer man på att styrningen kommer tillbaka lite om man driver på och sen är allt över. Underligt att jag inte blir rädd med tanke på att jag åkt ur rejält några gånger. Så skönt att det gick bra och att grejerna höll. Hade EN rem varit dålig hade det gått åt skogen rejält.

I första starten var vi själva på bakvolten, lite stressad men hon skötte sig utmärkt även om jag hade önskat något stöd på bettet. I andra var det bara vi och den som skulle leda min volt. I rygg blev hon lugnare.
I den giltiga blev det däremot pannkaka av alltihop. Hästen som ledde volten var helt fel (till och med på fel volt) och gjorde dessutom lite krumbuktsprång som jag skrittade mest i en minivolt i mitten och försökte begripa när det var läge att ta rygg.
Vid klart stod vi så fel att vi inte ens hunnit ett litet varv så jag körde en "orm" för att komma iväg i rätt riktning. :) Hon var jätteduktig som redde ut den situationen.
(Jag fick beröm både för hur jag hanterade rodeon och volten från tornet efter).
I första sväng fick vi galopperande häst i knäet så vi bromsade upp och släppte ut den. Det är bra att veta att hon funkar att bromsa bakom hästar också.
Sen lunkade vi med bakom fältet och förväntade oss att den som startade före kulle komma någon gång men det gjorde den inte.

Fördelen med att köra bakom var att jag var den enda i hela loppet som hade fri fart sista 500 ;) Nu gick det 21 sista femhundringen men Etoile gick faktiskt ännu lite snabbare. Ändå har hon inte riktigt det som behövs för att springa fortare just nu, både mentalt och kroppsligt måste hon rätas upp lite om hon ska bli den stjärna jag så klart hoppas att hon blir.

Veckan som gick...

Var tog förra veckan vägen egentligen? Det känns som jag inte hunnit hälften av vad jag behövt men det var ändå en lugn vecka så det var väl helt enkelt meningen att jag skulle vila?

På måndagen masserade jag Moa lite och allt kändes fint efter starten, bättre än efter förra faktiskt.

Tisdagen tillbringades på ett möte som skulle ha slutat halv tolv men som dessvärre inte slutade förrän kvart i fem, i bland blir det inte riktigt som man tänkt sig men det löser sig ju ändå. Vi slängde på oss reflexer och blinkvästar och gav oss ut med hästarna. Etolie var riktigt duktig och faktiskt lugnare i munnen än förra promenaden. Men lite barnslig och opersonlig är hon. Något som även verkar lugna ner sig är hennes tendens att föra oljud när det inte passar, till exempel när det är mattajm eller när Moa får uppmärksamheten.
Ihopsläppet funkar fortfarande utmärkt även om det är kaos vid insläpp. Etoile kommer först som den sociala häst hon är - Dino surnar till och jagar bort henne för han bestämmer. och Moa hänger på och börjar rejsa så att skorna blir krokiga.

På onsdagen blev det hästfritt då jag hade en kund hemma, men torsdagen var det banan för damerna. Den här gången struntade vi i pulsmätaren, Etoile fick bara larva omkring då planen var att köra provlopp med henne på lördagen. Det är dumt att köra jobb två dagar innan så vi körde bara omkring och sen så fick hon gasa några hundra meter på slutet. Cirka 12 km blev det och hon var fortsatt stencool.
Moa fick vi renovera lite skor på innan körning men hon var fortsatt fin hon också, så nu blir det att anmäla till Kalmar nästa vecka.

På fredagen drog jag ett rejs på att försöka ordna upp en massa saker som jag inte hunnit innan. bland annat att åka till apoteket och kolla om min Pronutrin-hink dykt upp och det hade den. Så nu ska Etoile plågas med massa äckliga små pellets i 2 veckor. ;)

Nytt upplägg för Moa

På fredagen for jag iväg efter jobbet till Södermanland och masserade ett par travhästar igen!  Den här gången två stycken som inte hunnit utveckla någon större obalans mellan sidorna. Dessutom var det verkligen perfekt med massage för båda då jag hittade lite dålig funktion i några muskler.

Det var riktigt skönt att ha sovmorgon, jag funderar på hur vi ska göra sen när inhyrningarna flyttar? Jag tror att både mamma och jag har behov av att sova ut i bland men vi hittar säkert ett system som funkar. Vi satsar inte på att få in någon jättefort utan ser till att gå igenom boxar och hage nu vid utflyttning.

Vi hade rätt gott om tid på lördagen tyckte vi själva, så jag hann fixa det mesta i maklig takt, inklusive att åka till affären och hämta en ny ytterbelysning till ladugården och min nya TENS-apparat. Den ska jag se om den inte funkar på hästarna också? Det är ju samma muskler, bara man får elektroderna att sitta fast :)

Vädret var dessutom helt fantastiskt om man jämför med hur det varit under en tid nu ;)  Solen stod lågt och fint när vi rullade iväg mot Kalmar. Etoile blev lite deppig när hennes ena granne åkte iväg i transporten och den andra gav sig ut på ridtur. Hon verkar ha acklimatiserat sig snabbt även om hon är lite störig när det vankas mat!
Vi kom ner ungefär som beräknat och då hade kusken räknat ut att han skulle värma tidigt så jag hann inte med sedvanlig förvärmning, men utan käk får hon åtminstone använda hela kroppen som hon vill. Hon fick dessutom vara lite rädd för traktorn igen men nu kom de åtminstone förbi och dessutom utan några nya skavanker. Men vi hade gott om tid att rycka skor och städa av henne inför starten.
Barfotadebut kan ju bli helt fel men vi hade ändå förhoppning om att det skulle funka eftersom all lättning hittills funkat utmärkt trots att hon till och från krökt skor på vänster fram i loppen. Det är verkligen små marginaler för att de ska gå fria.

Hon såg verkligen laddad ut och vid de två omstarter som blev såg hon ut att vara den som hade mest åsikter om att dämpa farten av hela fältet. Inte stressig som en del andra utan mer pigg och på. Det är ju första gången hon kommit till ledning och det var lite osäkert vad hon skulle tycka om det men hon var pigg och glad där framme trots att hon inte fick sitta ifred första varvet. Anledningen till det var att favoriten gick på när tempot sänktes en aning och då svarade hästar i andra spår ut honom.
Nu fick hon en liten respit innan den tredje attacken kom men då räckte det inte hela vägen utan hon blev trött och höll farten in i mål till en femteplats! Den här gången satt genomtrampningsskyddet på plats och störde henne inte lika mycket heller (hon har fått nya).

Nu har hon fått två lite tuffare lopp än de hon gjort tidigare i karriären och det har ju gått åt rätt håll hela tiden. Jag hoppas att det fortsätter så här! Dessutom är det skönt om det går att köra henne barfota för det förenklar förberedelserna av hennes fötter dessutom :)

Hemfärden i mörker blev väldigt lugn, så lugn att vi undrade om det verkligen var Moa som var med? Så skönt att hon ändå inte lever rövare så mycket längre. Efter Lindesbergsstarten vid midsommar var vi rätt bekymrade men då mådde hon ju inte bra alls. Eftersom det går bättre och bättre så har jag en förhoppning om att det var hennes tidigare starter + den mörka boxen som gjorde att hon mådde dåligt den gången.

Etoile tyckte det var riktigt orättvist att hon inte fick mat igen när vi kom hem på natten. Men hon förvånade oss stort genom att äta ett äpple, de verkar inte stå överst på hennes favoritlista.

På söndagen släppte vi ihop  Moa och Etoile (efter att jag varit iväg och akupressurat en häst och även masserat Etoile, mamma skodde Moa fram) - Moa tyckte att gräset var intressantare än boxgrannen, möjligen om hon hade kunnat stå still ett litet tag i stället för att bara jogga omkring och kolla läget. Moa var helt på det klara med att den nya donnan var lägre i rang så det var lugnt direkt.

Två timmar senare bestämde vi att vi släppte in Dino också för att slippa ha någon isolerad under veckan. Då blev det lite mer drag för Dino skulle visa att han bestämde och då fick Moa fullt bestyr med att skydda båda fuxarna från varann. Hon jagade bort random vilken som var närmast och det var rätt bra drag ett tag. Dino flyttar sig verkligen för henne när hon är skitarg, han som kört med henne i flera månader innan!

Men det gick bra och efter rätt kort tid betade hela gänget och efter några timmar stod de alla tre under tallen och sov i solen. Etoile är medveten om att hon är yngst och en snäll häst så hon bara springer runt och tycke det är kul när det blir lite drag i hagen.

På eftermiddagen var det dags att åka och prova rakan med Etoile, det gick alldeles utmärkt, det enda som hände var att hon stannade några gånger och spanade på stenar, och så på andra hästar i hagar och så långtradare. Men hon verkar helt stabil - inte speciellt hysteriskt rädd utan bara en sån som vill stanna och se vad som händer när det finns stenmonster och sånt.
Traven var dessutom helt acceptabel, bara några felsteg under värmningen så jag är inte ett dugg bekymrad. Lite valpig är hon men det är ju inte så underligt.

Jag tror det kommer att bli jättebra bara vi får lite tid att bygga muskler och öva i provlopp. Om hon är snäll i provlopp också är det inte alls omöjligt att det blir kval redan i år!

Start, maskar, foder och blöt halm

Jag känner att min blogg är lite ensidig med all massage och allt tävlande eftersom jag inte uppdaterar så ofta, men så är det ju.

Moa startar på kvällstrav på Kalmar i morgon, lördag! Sjysst att inte behöva ta ledigt från jobbet. Annars har jag jobbat en kväll i veckan och så har vi träckprovat hästarna och fått resultatet. Det visar på noll på allihop utom gamla tant Runda och Dino hade samma låga antal som han hade i våras, 25 epg. Så det blev ju bra för inhyrningarna inför flytten till den egna gården så att de har koll.

I tisdags var det banan för Moa och Etoile (som inte fått något "arbetsnamn" ännu).  E. hade trampat in en sten i hoven och var lite öm men vi tog med henne ändå. Det är fascinerande att man kan trycka in två hästar som inte känner varann i en hästtransport utan att det blir full kalabalik egentligen. Moa har återfått spänsten i ryggen så nu är jag nöjd, även om motståndet säkert är i tuffaste laget på lördag för att hon ska ha vinstchans. Vi testar barfota och ser vad som händer :)
Etoile sen då - på med slaggjord och inskaffa nya öronproppar då jag inte hittar de gamla paren jag har! Och ut i skymningen med henne, hon visade sig vara hur snäll som helst, hon fick ta det i sin egen takt och efter ett halvt varv hade hon fått igång foten så pass att hon började trava så vi körde ungefär ett "halvt" jobb med henne i den takt hon ville. Sen fick hon ett rejält bad vilket var det mest upprörande av alltihop ;)

Hon är riktigt snäll även när hon är "bråkig" så det här kommer säkert att bli bra. Jag ser lite grann i höger bak som jag vill jobba med men hon blir jämnare i steget för varje dag.

På onsdagen var vi och hämtade halm och så masserade jag en häst så det hände inte så hemskt mycket mer.

På torsdagskvällen skulle vi köra hemma, men Moa hade lyckats med konststycket att vrida skon och trycka in tåkappan under hoven så det var tur att mamma var piggare (hon hade dessutom haft skon två dygn)  - skithäst. Men det var lika lugnt att skritta E. hemma, även om hon är rätt styrig med huvudet i skritt, men det visste jag om sedan innan. Det löser sig nog med tiden för det brukar det ju göra.
Sen puffade vi in halmrullen i stallet till Dinos stora förskräckelse. Tanterna i hörnet brydde sig inte något speciellt. Tyvärr visade det sig att den tagit in vatten och blivit blöt. Jag hoppas verkligen att det blir väder så att det går att få in våra småbalar som fortfarande ligger på åkern.

Dessutom är höet vi köpt betydligt sämre än vad det varit tidigare år så det blir svårare och svårare att fodra med det. Jag är ju ingen vän av plastat hö och nu när den här plastade halmbalen såg ut som den gjorde blev jag ännu mer tveksam till det.

Nu blir det lite jobb och sen laddar vi för en helg med start och rakbanejobb - och lite allt möjligt som vanligt.

Helgen vecka 43

Nu är det dags igen!

Helgen vecka 43 - 26-28/10 åker jag upp till Borlänge/Mora-trakten igen! Örebro passeras också på vägen om någon där är intresserad.

Priser:

Häst - massage: 500 kr
Häst - akupressur: 400 kr
Häst - kombination massage - akupressur: 600 kr

Människa: 60 min - 400 kr
Människa 30 min - 250 kr.

För mera info: www.solbackamassage.n.nu

För tidsbokning: 0703 - 60 34 27 eller mail solbacka@telia.com

Välkomna med era bokningar :)

Välkommen, Alfas Etoile!

Det blev visst helg igen! Lite träningsvärk både här och där eftersom torsdagen både innehöll ett rejält boxpass och sedan en massage av min kropp dessutom, åtminstone nacke/axlar.

Så fredagen ägnade jag åt att först inspektera allt grävarbete som utförts medan jag var på jobbet och sedan till att massera först Moa och sen mamma. Jag hittade verkligen intressanta muskelspänningar och noterade att min hjärna var betydligt alertare nu när jag varit på kurs :) Men jag kan inte riktigt säga varför det blir som det blir med hennes rygg. Veterinären som förelöste på kursen är ju övertygad om att det är uppchecken men jag är inte helt hundra när det gäller henne. Att vi ska jobba mer i sluta i dressyren är desto klarare.

Mamma var verkligen ett projekt att massera hon också. Det kändes ju att musklerna slappnade av, men det blev inte bättre för det.

På lördagen var mamma betydligt sämre :( Men så klart kunde hon inte stanna hemma och vila sig utan parkerade sig i baksätet på bilen med uppstaplade kuddar så hon kunde sitta någorlunda.
Dessutom hade vi äran att ha med oss min kompis Annelie som normalt är mer specialiserad på islandshästar än på långbenta travhästar. Vi hade en trevlig men regnig färd genom Småland ner till Lenhovda.

Efter en rätt lång fika med en minst sagt spännande kakupplevelse (inte på något sätt oätlig men absolut innovativ!) så tittade vi på de små ettårshingstarna som för dagen promenerade runt i ridhuset på grund av att staketet skulle kollas i deras hage. Sen lastades Etoile och vi rullade hemåt. Regnet fortsatte, i bland mycket, i bland lite, i bland nästan sol men ytterligare många småländska mil i regn blev det!

På kvällen kunde jag inte hålla mig utan passade på att gå igenom henne och leta reda på de svagheter hon har.

Söndagen ägnades först åt en tur till Tystberga för lite massage med kort varsel. Men självklart ställer man upp för sina fina stamkunder!
När jag kom hem visade det sig att mamma var helt utslagen! Hon kunde knappt röra sig så jag började bli riktigt orolig för henne. Men eftersom hon hade tanken att äka till Vårdcentralen på måndagen var det bara för mig att sätta igång med dagens sysslor samt att efterlysa att förkommet träckprov hos företaget som skulle skicka det.

Efter mockningen tänkte jag presentera omgivningarna för fröken långöra! Hon var lite glad och tyckte det var jättespännande trots att kapsonen satt som en tvångströja på näsan på henne, stackars häst. Men vi mötte barnvagn + knatte på cykel och spanade in hangarer på flera hundra meters håll och sedan passerade vi två broar. Den första var konstigast tyckte hon, den är dessutom den smalaste.

Stå stilla är väl onödigt?

Kameran - igen???

Sen blev det en snabb kopp  kaffe och sen ut med Moa - när vi skulle ut på en åker så släppte en bult till ett fotstöd och jag höll på att trilla ur vagnen!!! Usch vad läskigt om jag studsat ur. Men nu gick det bra. Körturen gick mindre bra då vi kom ut i vattensjuka partier hela tiden men till slut lyckades vi lista ut var det var bäst att köra.

Avslutningsvis på söndagen hade jag en kund till, men den här gången hemma på bänken.

Fantastiskt händelserik vecka!

På kurs, på Tjörn!

Jag hänger fortfarande lite efter vilket inte är så konstigt.

Av någon anledning prioriterades att fixa sovrummet under förra lördagen, jag byggde garderober och fixade och donade och mekade ihop sängen med sedvanliga svordomar. Den är galet knäppt konstruerad då det inte finns några skruvar "på tvären" så när man lägger i madrasserna trillar den isär! Men det är inget som inte ett par spännband från Biltema kan fixa. Har jag haft dem i 10 år så funkar de ett tag till!

Det var helt enkelt underbart att få ordning på grejerna, åtminstone så långt att det gick att sova där.

Söndagen ägnades till att tvätta sele och packa och greja rent allmänt. Dagen tog "slut" i rasande fart för jag var tvungen att åka vid halv fyra på eftermiddagen då jag kommit på den eminenta idén att jag skulle stanna på vägen till kursen och massera två hästar i Bottnaryd och övernatta där.
Det var ju en bra idé men man kommer ju inte riktigt iväg som man tänkt någonsin.
Det funkade bra med massagen och hästarna verkade nöjda även om de så klart har sina problem.

På måndagsmorgonen rullade jag vidare mot Tjörn för tre intressanta kursdagar där jag återupplivade gamla kunskaper och skaffade mig nya. Det är bra att vidareutveckla sig i bland. Jag har nog genom att plugga teori i tre dagar blivit en ännu bättre massör! Det är häftigt hur man genom att repetera kan bli ännu bättre :)

Tyvärr hade jag lite otur med vädret på tisdagen när jag från början tänkt att ta en tur på Tjörn innan jag åkte till mitt B&B, men då det verkligen öste ner lade jag ner det projektet och drog till McDonalds i stället :)

Och klockan var inte ens sex, kolla att gatubelysningen var tänd!

Vi började en timme tidigare varje dag men i stället för att få tillbaka den så fick vi mera kunskap - även om jag inte är så säker på hur mycket dom gick in allra sista timmen på onsdagen. Jag hade ju ändå ett försprång mot övriga på kursen med min tidigare utbildning.
Dessvärre hann jag inte ens lämna Göteborg på onsdagen förrän det blev samma väder IGEN! Det var rätt skönt att ta ett stopp i Bottnaryd på vägen hem igen och massera en häst.

Men det är tufft att vara borta tre dygn och komma hem halv elva på kvällen och sen inställa sig på jobbet på morgonen. Dessutom gick bredbandsinstallationen framåt ett stort steg under veckan så jag fick från min avlägsna plats arrangera lite med han som skulle komma och gräva åt mig.

Väl hemma hade jag en hel hög med post, men inte den stora räkningen på Fröken Röd som jag hade förväntat mig :)

Men dessa låg i ett kuvert! Så nu blir tjejerna vackra! Dessutom har jag köpt en begagnad brunröd sele så nu är frågan vem av dem som ska ha den till hemmabruk?

På torsdagen drog vi till mantorp med Moa och Dino. Dino skulle "bara" bada och det tyckte han var helt okej. Moa var lite stummare än hon varit på hela sommaren, ryggen eller hösten? Hon har ju täcke på sig men det är ju bara att ge en behandling och se vad som händer :)
mamma hade dessutom rätt ont i ryggen även om det faktiskt verkade som att det blev aningen bättre under kvällens gång.