Solo på Solbacka...

Det började "bra" och sen blev det bara värre???

På onsdagsmorgonen hade jag lagt upp en mental plan på hur morgonrutinerna skulle funka - och de funkade i flera minuter - tills jag insåg att det redan låg hö-högar i den hagen där jag precis delat ut. Men det fick helt enkelt vara. Sen hade Dino mycket egna idéer om var man ska befinna sig klockan 06.00 på morgonen och det var inte i en mörk och blåsig hage. Han gick helt sonika genom tråden och stannade utanför stalldörren igen. Som tur var hade bara fjädern i handtaget blivit lite utdragen så det tog bara en minut att fixa.

Jag passade på att åka förbi Apoteket och inskaffa en förpackning Prolaktas som jag läst om på nätet. Enligt vad det står om det så ska man inte behöva tänka på att undvika Laktos i samma utsträckning om man använder det. Ska bli intressant att prova.
Efter jobbet var det bara att dra igång med aktiviteterna som mamma brukar göra under dagen. I kombination med lite krångel med pannan som passade på att börja larma lagom när jag kom hem. Men efter att ha fått en smula ordning på det gav jag mig ut på en skrittsväng med Dino. Vi hade en behaglig sväng i mörkret, sen blev det lite fot-pyssel på Moa. Hennes sulor smärtar fortfarande när det är fruset och går bättre när det är mjukt i marken. Hon är lite svullen i höger bak men det är ingen riktig lymfangit så hon har som tur är lite cirkulation ner i hoven.

Och jag tycker att problemen med järntabletterna börjar avta! Hoppas det är så! Jag tar den sista järntabletten precis innan jag går och lägger mig tillsammans med 2 st. B-vitamintabletter och hinner somna innan jag får ont om jag nu får det.

Torsdagen var en fullständig racerdag - den funkade lite bättre på morgonen än dagen innan även om Wia den här gången tyckte att frukosten serverades lite väl tidigt. Men hon reste sig när det blev mat i krubban. På jobbet var det en riktigt galen dag med mycket småstrul så det var rätt skönt att gå hem vid fyra. Träning på lunchen också - vilket gick riktigt bra, träningsvärken var som bortblåst medan jag tränade! Syrran var borta men jag lyckades hitta en tjej att träna med!
Sen var det bara att äta och ladda om inför att åka till banan med Dino - det frös på när jag åkte hem från jobbet så det var rena glansisen på vägen. Däremot var det inte direkt glansis på banan, de jobbade som galningar med den eftersom det är plus och minus om vartannat här. Den var riktigt välsaltad och nysladdad och relativt lös men ändå kom traktorn ut och harvade igen ungefär när jag kom upp på banan. Dino bryr sig inte speciellt om traktorer och känns fortfarande jättefin. Dessutom gick han ytterligare lite fortare än vad han gjort tidigare (helt enligt plan) och det kändes superbra. Det vore hur kul som helst om det skulle fungera men jag törs knappt hoppas. Alternativet är ju inte roligt, men jag vet ju hur han mår nu mot när han var konvalescent så det är absolut värt det.

När vi kom hem slängde jag ur häst och utrustning och åkte upp med transporten snabbt som attan då inhyrningarna hade varit och tränat på sitt håll och var på väl hem. Efter det var det mockning och kvällsmatning innan jag strax efter halv nio landade på stolen och insåg hur matt och öm i kroppen jag verkligen var!

Sen kom den... FREDAGEN DEN 13:e!!!!

Nä jag är inte ett dugg skrockfull, men det började redan vid ett - halv två kanske på natten när pannan började larma igen. Efter två försök stängde jag av den då jag ändå skulle gå hem vid 09.30 eftersom veterinären skulle komma och kolla tänderna på hästarna. Morgonpysslet i stallet gick riktigt bra denna morgon, kanske för att det var fruset i stället för lerigt? Moa ville i och för sig ligga kvar i tältet i stället för att gå in och käka havre men det fick hon inte.
Väl ankommen till jobbet så visade det sig att en server låg nere så jag kunde nästan lika gärna ha stannat hemma hela dan. men lite fick jag uträttat. Jag kom hem med 5 minuter till godo mot bokad tid med veterinären och slängde snabbt in hästarna. Och väntade... och väntade... och väntade... Ingen veterinär. Så jag sorterade täcken och fortsatte vänta. Efter 1 timme ringde jag och hamnade hos telefonsvararen. Sen gick jag och fixade med pannan (och tvättade ett hästtäcke) - den startade snällt och värmen steg. Till en viss punkt där det tog tvär-stopp. Ingen pellets till brännaren och motorn orkade inte driva skruven när den fick el hela tiden. Det är vid sådana tillfällen mamma SKA vara hemma ;) Efter 3 timmar messade jag veterinären också. och passade på att ringa och rådfråga de som underhåller pannan och fick lite bra tips och råd. men jag beslutade mig för att koppla över på elvärme under tiden.
Veterinären ringde upp och bad om ursäkt för att han glömt bort mig och lyckats åka till en annan kund i stället, men vi bestämde att han skulle komma så fort som möjligt i stället. Det passade på att blåsa upp rejält på eftermiddagen också. Vid 15-tiden dök han upp och hästarna fick sin tandvård. Som vi trodde så var det ett begynnande problem på Dino. Men för en gångs skull var vi så observanta att vi såg det innan det blivit en foderinpackning så det var lätt fixat. Och Moa hon hade tänder i riktigt bra skick - på henne trodde han inte ens att tänderna skulle behöva kollas förrän om 3-4 år igen.
Efter att han åkt släppte kan in de övriga och slängde in ett nytt täcke för tvätt i maskinen. Drygt en timme senare gick jag ner och gav mina lite käk då de kvicknat till från det lugnande. Och hann bara in igen innan det blev kolsvart - strömavbrott! Var det nån som sa fredagen den 13:e???

Nu var det Erica och Stefan som kvällsmatade och de tog en extrarunda förbi och hämtade hö som de blötte hemma till Runda och Moa. Moa kan ju äta torrt men det är inte bra för Runda. Själv stack jag iväg en sväng och passade på att värma upp mig då jag tappade mycket värme då jag hade för lite på mig under eftermiddagen.
Vi hade lite is i magen och avvaktade till morgonen innan vi tänkte börja labba med vattendunkar och hinkar.
Som tur var så kom strömmen tillbaka vid halv tio-tiden på kvällen så vi slapp ytterligare åtgärder.

Det rör på sig i vardagsdramatiken som vanligt...