Nedräkning pågår...

Ja nu är det mycket på gång, bara några dagar kvar till Dinos stora test och dessutom ska Moa förhoppningsvis få sina skor nästa vecka. Jag ska dessutom fråga hovis om jag möjligen skulle kunna få en studiedag när han jobbar så jag kan lära mig mer. Den utbildning vi fick på skolan när jag läste till massör hade tyvärr alldeles för stort fokus på benkorrigering av föl. Det har jag ju inte så stor nytta av när jag är ute och masserar den vuxna hästen.

Måndagen var rätt lugn även om jag hade det rätt krångligt på jobbet med ny dator och få allt att stämma samtidigt som det varvar upp igen. På kvällen tog jag det lite lugnt och tvättade skydd och sen gick jag ner och pysslade med hästarna.

På tisdagen hände något som absolut inte ska hända, jag trampade snett på träningen och vek foten. En snabb vändning och belasta foten innan den landat på golvet så att bara utsidan tar tyngden, sen är det färdigt. Givetvis var det den gamla skadade foten också som är stelare från början då benen inte rör sig riktigt korrekt mot varann.
Men det gjorde faktiskt inte så ont ändå. I och för sig såg jag till att tvinga Dino att använda pallen när jag skulle upp på honom genom att ställa mamma vid nosen på honom men sen var det riktigt skönt att skritta runt och småbelasta foten i stigbygeln. Vi provade sidepullet också, det är väl ultimat att prova bettlöst första gången ensam på uteritt efter mörkrets inbrott? ;) Jag måste göra lite mera hål i det då Dino är kort och bred i ansiktet men annars funkade det utmärkt. Han var jättekänslig på det och lekte dessutom bara med det ett par gånger.

På onsdagen var jag rätt halt och gjorde små försök att belasta för att se hur det funkade. Framåt eftermiddagen var jag bara lite halt så då provade jag lite för att se om jag kunde träna på torsdagen och det kändes inte helt omöjligt. Men jag tog det ordentligt lugnt på kvällen, tvättade skydd och stökade lite inomhus bara.

Torsdagen var det upp till bevis då, jag var ännu bättre men inte riktigt "jogging-klar" i stabiliteten men syster har ett bra fotledsskydd som funkar ungefär som en tejpning så jag drog på mig det. Och det funkade alldeles utmärkt. Jag kunde faktiskt börja springa efter 2 varv uppvärmning och sen var det bara att ta det lite lugnare än normalt. passet blev inte ett dugg tröttande men det var helt fantstiskt vilken skillnad det gjorde att träna för återhämtningen. Foten kändes jättefin efter att jag tagit av skyddet (vilket är helt underbart efter att ha strypt foten i 45 min) och höll sig fin hela resten av dagen.
Jag anmälde Dino till provlopp och blev supernervös. Den som inte lagt tre år på rehabilitering inser nog inte vad det är jag ger mig in på. Dessutom har jag ju i bakhuvudet att det inte fungerade med Nisse och lite gamla skador på andra hästar men jag hoppas verkligen att det funkar.
På kvällen hade jag en kund med lite lagom intressanta åkommor. Jag skickade med en skvätt hästliniment med ordination om att använda trots att det luktar ättika. Och så pysslade jag lite med axlar/skuldra med skapligt resultat. Självklart blev det lite stretch-ordination också :)
När det blev kväll för mig var det ju så klart en häst kvar att jobba med också. Nu blev jag lite "lat" och tog en massage på Dino i stället för att köra honom. Det behövs ju också. Han har blivit så himla fin, lite snedmusklad är han ju men inget extremt. Och jag känner precis var han behöver lite extra nu. Det mesta är så fint och liksidigt som det kan bli.

Nu håller jag tummarna för oss inför helgen....