Men det struntar min kropp fullständigt i, man kan säga att jag är lite trött på den just nu. Hostan ger sig inte, nacken värker, magen gnäller över alla förbannade tabletter osv, osv...
På måndagen var jag rätt pigg ändå men hostade och hostade, och allt satt fast i lungorna. Jag var på behandling på kvällen och sen hade jag en kund efter det så timmarna rullade iväg.
Tisdagen var desto trögare, jag blev så trött på att andningen inte riktigt funkar så jag bestämde mig för att träna efter vad som gick och det gick rätt bra även om jag blev lite hostig i bland. Det var inget spring-pass alls så det blev rätt bra. På kvällen hade jag ytterligare en kund och sen tänkte jag ge mig ut med Dino men tog på nåt sätt stopp. Moa har fått röra på sig på dagarna på grund av sparkskadan, åtminstone de dagar jag uttryckligen sagt till om att hon ska gå.
Onsdagen, ja den var rätt lik de tidigare dagarna, fast jag hängde rockarden på Dino innan jag körde kvällens massage-timme. Det verkar som han gillar att dra lite tyngre nu när han lärt sig - och det ser ju ut som om vi snart måste kratta lite hemma så det är ju bra att smygträna lite! Rockarden är rätt vilsam att åka i och för en gångs skull så hann vi ut innan det blev mörkt. Däremot var det snålblåst och regn och några plusgrader så det var lagom ruggigt.
Jag tyckte det var rätt skönt när det var färdigjobbat för kvällen :)
 |
| Lake Solbacka |
Torsdagen var det full fart från morgon till kväll, jag tränade igen även om nacken faktiskt blir värre och värre, spänningshuvudvärk i tre dagar är ingen hit direkt. Men är man tillräckligt envis så funkar det. Men det är ingen hit när varje hostning skär i huvudet. Just när jag tränade var jag rätt okej men eftermiddagen var inte att leka med. Jag kastade i mig en migräntablett trots att jag visste att det inte är migrän och faktiskt så släppte det lite så att det funkade att åka och träna hästarna. Det var lite spännande att se hur banan skulle vara: Jag har haft för vana att titta in på Mantorptravets hemsida varje dag nu då de i tisdags presenterade en bild på en banan täckt av en fantastisk ler-soppa. Men jag måste säga att de gjort ett riktigt bra jobb så banan var till och med fungerande för mig som har lyckats slarva bort mitt visir! :(
Moa fick börja eftersom vi inte kör så långt med henne än. Hon var rätt sprattlig till att börja med och när det dök upp en häst 100 m efter henne blev det en jäkla fart på henne. Svansen upp, några spiral-grejer som hon höll på med när hon var liten - och sen iväg, haha. Det fgick rätt bra för att vara bakvarv ett tag.
När vi vände sen så gick det inte riktigt lika bra, det var svårt att hålla reda på fötterna med nya balansen men efter ungefär ett varv hände det nåt, ungefär som att hon kom på hur hon skulle göra och sen gick det hur bra som helst. Vi körde ett heat till över 1600 m och då gick det 30-tempo hela vägen.
Dino sen då, han var inte alls lika laddad men nog kan han hissa svans och fara iväg lite när det är andra hästar på banan. Planen var att köra ungefär som i provloppet men utan galopp. Det gick åt helvete, men bara lite. På upploppet när han började bli lite seg så slog han på sig på höger bak så att han galopperade. Det var så lågt att det blev en liten lucka i Hoven/kronranden men ingen större fara.
Annars gick han så fort som jag tänkt så jag är mycket nöjd. Men de behöver massage nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar