Det är synd...

...att dygnet inte har fler timmar, för det skulle jag verkligen behöva just nu.

Det är fullt av blandade känslor som rör sig i mitt huvud just nu. Årets Elitlopp gav en bitter eftersmak när en synligt halt häst tilläts delta. I bland skäms man verkligen för sin sport och nu när det gått några dagar hoppas jag verkligen att det kommer något bra av, vad jag anser, så många människors felaktiga beslut.

Uma har tagit sin galoppfadäs, hon blev stressad i starten och där var loppet över. när hon väl ställde sig så gick det en bit och sen slog hon ihop igen och galopperade. Vi har kört ett provlopp men ännu först markförlust och sedan två galopper till. Lite dumt då jag hade tänkt ta med bakbootsen men glömde dem. Å andra sidan så fick jag ju se var problemet är och åka väldigt fort en bit så det kanske blev bra ändå?

Moa är fortsatt superfin och startar på Eskilstuna på tisdag. Hon har springspår i ett stolopp över 2140m och vad jag kan känna är hon finare än någonsin. Pigg och glad i gårdagens banjobb. Jag kan verkligen rekommendera folk att lära sina hästar skillnad på när man ska springa FORT och när man ska springa långsammare på banan :) Om jag inte lägger en volt på banan går det knappt att köra fortare än 35 med henne utan att säga åt henne på skarpen, men lägger man en volt så får man bromsa! Jag tycker hon är skithäftig att hon gör sån skillnad på det.

Annars är jag just nu genomförkyld, har legat däckad i tre dagar och jobbat två. Drygt för jag borde plugga nu i stället för att sova. Men nu är det dags!  Två veckor massage-ledigt (nästan, mina egna undantagna) då det ska läsas intensivt. Ja jag ska ju tävla också!

Fort går det och kul är det trots förkyningar och annat trams...

Uma till start!

Nu haglar starterna tätt! Vi var ute och provkörde Uma under måndagskvällen och förutom en viss snedhet i kroppen som blev bättre efter hand och en dragkamp som hette duga så kunde jag inte känna något fel på henne. Hon är märklig för hon blir väldigt tung på rakan och annars jobbar hon helt okej. Det gäller att ha bra sulor så man inte får tryck i hålfoten. Jag kan inte köra fler intervaller än jag orkar heller men hon lyssnar ändå även om hon är som en bandvagn att köra när hon sätter igång.
Men man kan ju inte sitta och ptroa på henne hela tiden för då kommer ju den riktiga bromsen att mattas av efter hand.
7 x 700 meter och strax under 60 i puls efter 15 minuter, det var ju bara att bestämma sig för att våga ta ut henne på tillägg på lång distans och sedan anmäla. Att starta på mantorp är ju rätt bekvämt i förhållande till att dra iväg 13-23 mil för en start och jag hoppades att inte så många skulle anmäla så att hon hade chans att komma med.

Det blev ett så där konstigt lopp med ett fåtal hästar på framvolten men då det inte finns några springspår på framvolten minskar man ju risken för omstarter. Så - sista loppet på måndag, spår 8 och Stefan Söderkvist i sulkyn igen. Hoppas han inte lurar mig med en timme på tiden han tänkt värma den här gången. I söndags fick jag lite panik när jag insåg att han tagit fel på en timme och tänkte sig att värma så där en halvtimme före utsatt lopp! Som tur var fick jag tag i honom så att vi kom i synk igen, han hade tänkt vardag då tävlingarna börjar en timme senare.

Moa verkar ha tagit starten alldeles fantastiskt fint, jag har inte masserat henne ännu men kände igenom henne i går och hon känns jättefin! Jag trodde absolut att bristen på nedvarvning skulle kännas, för jag känner ju starterna i kroppen på mina kunders hästar och där förutsätter jag att man varvar ner och inte åker direkt in i stallet. Ingen metod jag tänker fortsätta med för övrigt, Moa gillar att skritta efter lopp :)

Tisdagskvällen försvann i en rasande fart, jobb hela kvällen!  Dessutom trillade det in bokningar igen. Jag måste få lite tid att plugga snart även om jag faktiskt börjat lite grann. Det är en ram till en inlämningsuppgift som ska göras och så lite tentaplugg.

Nu är det dags att börja leta lite ordentliga skor åt mig för jag har grymt ont i min trasiga fot, och hela vägen upp till höften/ländryggen! Mina Graninge blir för varma i stall och annars har jag alldeles för dåliga sulor för att stå och jobba så mycket.

14,9 och utan pengar!

Nu har det verkligen varit HELG! Jag jobbade i och för sig länge på onsdagskvällen och torsdagen gick i ett stort svep från morgon till kväll. När jag tittar tillbaka så hade jag visst inte haft en riktigt ledig dag sen den 6/4 så det var verkligen dags för lite helg.

Onsdagen var det planerat att massera 2 st. hästar på andra sidan gamla E4:an men jag fick ytterligare en bokning så jag fick ett riktigt kvällspass!

På torsdagen började jag med lite pappersarbete, det blev ju en del förlust vid datorraset så jag valde ju att göra om pga tidsbrist. Sen drog vi till rakbanan med Moa i alldeles strålande sol! Dessutom fick vi träningssällskap i form av en av mina kunder :) Moa är ju oftast cool så det räcker och blir över, så jag satt och körde rakbaneintervaller på slaka tömmar i lag med annan häst! Det är tur att hon inte är så loj när det är allvar! Allt kändes jättefint, mycket bättre än förra starten faktiskt!

Efter det drog jag till Södermanland för att göra några behandlingar, det är synd att påstå att vi stressade för det tog en evinnerlig tid men det är alltid trevligt att komma tillbaka till stamkunder!  Det blev två djupare behandlingar och en sportmassage eftersom det hägrade en start några dagar senare.
Det tvistas ju lite om hur nära man kan massera före start. Med en häst som är van vid massage är jag inte ett dugg bekymrad över att massera "lagom" precis dagarna före. Moa skulle jag med gott samvete kunna massera samma dag och då har hon ändå vissa svagheter man sa vara lite försiktig med just före start. Elitloppshästarna säger de ju i mellansnacksintervjuerna att de får massage mellan heaten. och om jag tänker på mina egna muskler så kan jag ju vara öm i musklerna efter en tuff massage men jag har ju inga problem att använda dem dagen efter och de blir inte tröttare!

Fredag och lördag småpysslade jag mest och fick väl inte massor uträttat, förutom att massera Uma, rida Uma, rida Etoile und so weiter :) Pappersarbetet är KLART! Underbart skönt, och jag har dessutom börjat studera lite inför tentan om en månad.

På söndagen fixade jag utrustningen under dagen, det är faktiskt rätt skönt med hemmastart på söndagskväll! Men det höll på att bli stressigt värre. När jag pratade med kusken så tänkte han inte på att det var tävlingsstart en timme tidigare än vanligt då det var söndagstrav, men som tur var kom jag på det i tid och hann utan allt för mycket stress få på gejerna. Eftersom Moa var så hysteriskt rädd för traktorn sist så valde han att enbart värma bakvarv, vilket passade henne utmärkt. Jag kommer inte att begripa skillnaden på att möta och köra om traktorn men någon är det väl?

Före loppet frågade han om hon kunde gå i spets om han "fick" den. Ja vad ska man säga? Jag tycker det bara är att prova, går det så går det. Det känns faktiskt inte som att jag är bättre på att lägga upp taktik än vad mina hyrda kuskar är och jag vet ju att hästar kan förvåna en.
Nu förvånade hon mig genom att vara med i en stenhård öppning som gick 10,6 första 500 och då förstod jag att det skulle bli soppatorsk. Det syntes 500 kvar att hon inte riktigt hade så mycket krafter kvar, men även om hon blev första utan pengar så tycker jag att hon gjorde en jättebra insats och hon kommer igen! För hur ofta kommer man hem utan pengar på 14,9? Snygg rekordsänkning sen för två veckor sen!

Dessutom är nästa glädjebesked att Uma är ohalt nu så nu är det dags att köra rakbanejobb med henne igen! Vi ÄR på gång!

Man ska inte...

... ropa hej, någonsin - tror jag.

Jag anmälde Moa och Uma till Mantorp på söndagskvällen efter det där provloppet när Uma var så himla fin.

På måndagen skodde vi Etoile på fram (mest mamma men jag hjälpte till en del med att hålla det dryga frambenet) och jag lossade på Moas bogar. Sen skulle vi ut en sväng med Uma och Moa. Uma gick inte riktigt jämnt ut ur boxen men jag tänkte att det kanske var något efter provloppet så jag kände lite på bogen men hittade inget extremt. Men när jag satt upp blev hon jättehalt så det var bara att sadla av igen och börja kolla. Aningen tjock i benet men inget anmärkningsvärt på senor och gaffelband. En halvtimme senare var hon så pass att hon inte kunde stödja på foten så då ryckte vi skon. En söm satt lite fel, vilket är lätt hänt då hon inte har några tår, det finns inget horn utanför bärranden. Troligen en hovböld så det blev på med jodopaxomslag och en förhoppning om snabbt öppnande, men kommer den inte ut snart får vi se till att vidta åtgärder.
Moa hade varit pigg och glad så jag hoppas att hon är fin på söndag åtminstone. Hon fick spår 1 bakom bilen den här gången. Jag är inte riktigt övertygad om att autostart gynnar henne eftersom hon är så startsnabb på volt men nu kommer hon ju igång åtminstone :)

På tisdagen gjorde vi ett annat grepp. Dino gjorde en förmodligen sista sväng på travbanan :) Jag fick frågan av Malin som haft sin unghäst inhyrd hos oss om jag kunde bidra med någon häst till uppkörning för B-licens så vi dammade av Dino som ändå behövde åka ut och bada. Samtidigt tog vi med Etoile för att skrittas under sadel på stallbacken.
Om man säger så här - den dagen jag rider upp på banan ska den märren ha "fegsnöre" runt halsen, haha. Jäklar vad laddad hon var, vi hade ett ställe där det gick lugnt och sansat och avslappnat - resen av stallbacken låg i anfallsberedskap enligt henne och jag var så elak att hon inte fick stanna och tänka heller. Det funkar ju inte på travbanan så målet är att hon inte ska bli så orolig på främmande platser men just nu är det mycket som är farligt enligt henne. Mental coaching för häst - någon? ;) Men lite ursäktad är hon väl eftersom det bara är tredje gången uppe på henne. Dessutom helt nyktert - jag hade ju kunnat dopa henne lite med lugnande om jag velat och det var riktigt mycket rörelse på stallbacken för en gångs skull!

Dino skötte sig över förväntan efter att ha varit i vagn en gång i år och inte travat för vagn sen i juli förra året. Förvisso var svansen i vädret hela första varvet men han gjorde precis vad han skulle och skötte sig utmärkt. Vi hade tagit det säkra förre det osäkra eftersom han varit borta så länge och slängt på honom en slaggjord men det behövdes visst inte :)
Men jag ser hans ojämna framsteg och vet att han inte håller. och han visar verkligen att han inte har någon lust att vara travhäst igen. När man går in till honom när transporten är framrullad så går han och ställer sig i hörnet. Så gjorde faktiskt Nisse när han började får mer ont. Nu har jag ju lärt mig en sak till i hästens språk som kan användas när man känner sin häst väl. Den lärdomen började ta form redan för 10 år sedan då Dinos mamma plötsligt inte ville gå in i transporten direkt - och två månader senare fick hon en hovbensfraktur. Jag vet att problemet började någonstans där hon började visa - det var bara jag som inte förstod vad hennes för mig små signaler betydde.
Hur många hästar är dumma och hur många försöker berätta något för oss?

Startklart!!!!

Ja nu händer det grejer i Solbacka, Uma gick provlopp i lördags igen!  Den här gången gjorde vi lite annorlunda, de förra två gångerna jag kört henne har hon felat första starten och sen travat de övriga. Hon kan väl inte kallas jätterutinerad och har ju dessutom dragits med muskelproblem men den här gången var hon märkbart mjukare i sidorna när vi voltade. Lite osäker var hon för den som ledde volten var inte riktigt "rumsren" utan studsade rätt bra i bland och då blev hon lite osäker men hon skötte sig alldeles utmärkt och travad iväg. Sen satt vi och puttade på framförvarande kuskar hela vägen (just den lilla detaljen är jag inte helt nöjd med) och satt fast med allt kvar in i mål. Jag börjar lura lite på var hon har tungan egentligen när hon blir så där stum? Det kanske är en sån häst som det kan vara bra att sätta säkerhetsbälte på? ;) Vissa kan ju utan problem flytta den som de vill, Nisse roade sig ju med att flytta bettplattor in och ut ur munnen.

Det verkar som att Uma kommer att ha vissa förväntningar på sig i comebacken, jag fick många frågor om henne efter loppet. Så! Nu blir det att börja anmäla. Vi börjar med söndagens tävlingar på Mantorp dit vi även anmäler Moa. Ett kort-lopp igen så vi får väl se vad som händer. Jag har Stefan som första-önskemål på båda om de skulle komma med.
Spännande värre med två starthästar!

På lördagen släppte vi ut Etoile ur isoleringen/rutan utanför tältet nu när Dino har slutat sitt jobb som barnvakt. Då får han bli ordningsman åt flippriga märrar i stället ;) Etoile tyckte det var super att komma ut ur fängelset men jag släppte ut henne hungrig på morgonen så hon inte hade tid att springa. Mat vinner ju alla dagar i veckan. Nu är ju inte denna lilla hage större än en normal paddock så de har inte obegränsat utrymme för hopp och lek.

Dessutom har jag jobbat väldigt mycket i helgen, nästan som en liten tour, fast hemmavid! På fredagen tog jag mina egna och lossade Moas bog som började se lurig ut, Uma ser fortsatt stabil ut men jag måste verkligen börja jobba henne lite på ridbanan.
På lördagen efter provloppet for jag till Väderstad på eftermiddagen för att massera en häst, men det blev två av bara farten. Det börjar bli fart på verksamheten nu! Jag fick frågan om jag ville komma dit på tömkörningskurs! Alltså, jag har mina outbildade travare och kan inte så mycket själv och får frågan från en riktig dressyrmänniska, det tycker jag är så härligt med hästfolk som inte har några fördomar. Undrar om Etoile vill åka på tömkörningskurs? Hon är ju den som behöver mest jobb just nu, bara hon får börja trava så...

På söndagen började jag med lite hästjobb på förmiddagen, ett återbesök där jag blev helt fascinerad av resultatet av en massagebehandling. Kommer man rätt så blir det ett otroligt resultat! Och så en ny kund som köpte en ponny som gått med en helt otroligt dålig sadel och dessutom på ridskola så den hade dessutom legat för långt fram. Den hade haft sår efter sadeln på manken där håret inte riktigt hämtat sig än och ryggmusklerna hade gått i strejk. Det som är häftigt med sådana hästar är att musklerna verkligen ploppar upp omedelbart när blodet börjar rinna ordentligt igenom dem igen!

Sen var det lite hemma fix, justering av ytterdörr, städning av pelletsbod, fixande av löst hängande plastpryl på bilen och lite datormeck innan jag avslutande kvällen med 2,5 timme vid bänken igen!

Hel-helg! - men hojen den är fortfarande otvättad.

Håll tummarna för att flickorna kommer med på Mantorp nu! Det är lite trickigt att ta ledigt från jobbet just nu och Uma har lite risigt med poäng så då får man väl ta en lunch är jag rädd för.

Jag blir imponerad....

En del människor har en fantastisk förmåga att hålla sina bloggar uppdaterade hur rörigt det än är. Jag är absolut ingen sån person men så hinner jag rätt mycket ändå.

Massagen går riktigt riktigt bra nu. Bokningarna flödar in och jag jobbar jättemycket.

Med hästarna går det fantastiskt bra nu. Moa debuterade för året på Vaggeryd i söndags. Ny distans och första gången bakom bil. Hon kom femma och var jätteduktig i ett lopp som blev en riktig sprintuppgörelse efter att det gått riktigt sakta i mitten. Klart godkänt.

Uma tränar på och tränar mina armar. Hon var med på licenskursen i tisdags men då blev hon överladdad och galopperade när hon fick fritt spår och tog i. Det har varit lite klent med hästarbetet den här veckan för jag råkade ut för att datorn dog i söndags morse. Och i deklarationspaniken var det lättare att köpa ny och försöka quickfixa än att få ur infon ur den gamla och backuper. Jag hade flera minuter till godo, till och med fyra timmar.

Det är den stora anledningen till att det inte bloggats något, och det kändes som rätt prio. :-)