Efter förra veckan känns det som ett under att jag börjar återhämta mig men så är det! En stor deadline för min del på jobbet är passerad och det har lyft en hel del av jobbstressen känns det som. Men eftersom jag vet att det blir sent i kväll och inte någon vila alls så ser jag till att sitta lite stilla nu!
Förra veckan fortsatte som den började, bara en kund på onsdagen och fredagen men ändå jobb. Dessutom åkte vi och hämtade Uma i Vaggerydstrakten på torsdagskvällen och på lördagen hade jag en alldeles fantastisk planering med en kund i närheten och sen 4-5 stycken i Sala av alla ställen! Det blev dessutom 5 st.
Det kändes att jag har hållit lite väl högt tempo den senaste veckan då jag faktiskt var lite seg de sista milen bakom ratten på vägen hem. Jag brukar kunna köra hur långt som helst utan att stanna om jag inte måste tanka eller gå på toa (i nödfall då) eller tanka föda men sista biten var lite tråkig. Dessutom kliade det på armarna vilket var rätt irriterande. Men efter vad jag sedan insåg var helt naturligt! Jäklar vad hårig tröjan var på insidan!
(För övrigt var det här det djefligaste foto jag någonsin försökt att få över från mobil till bloggen - dags att se över inställningarna tror jag.)
Men det ger fortfarande så otroligt mycket att se hur hästarna reagerar och hur hästägarna reagerar på sina hästars reaktioner! Underbart! Det roliga är att det inte är helt nödvändigt att kunna så mycket om hästar för att se deras uttryck.Det gäller bara att veta var man ska titta. En häst uttrycker så hemskt mycket genom hur musklerna runt mulen beter sig. När håren på underläppen börjar vibrera - då vet man att det händer grejer i hästen!
Men jag erkänner att jag var HELT SLUT på söndagen och faktiskt inte gjorde så hemskt mycket mer än att tvätta lite och åka och handla. På kvällen avslutade jag med att göra snöfri premiär i paddocken med Uma. Hon fick lite av en chock tror jag då jag bad att hon skulle böja kroppen! Förra gången hon var här började vi att träna på att gå rakt, nu skulle hon helt plötsligt länga och böja sidor. Det gick så där - men hon gick ändå dit jag ville även om hon tyckte det var skitjobbigt. Min paddock är rätt tung i underlaget, vilket inte är något problem för mig som använder den så lite men det tar på otränade travhästar ;) Hon som utan problem travar 1,5 mil i varierat tempo var helt slut efter 10 minuter. Så vi avslutade och drog en massage som avslutning. Det tyckte hon var betydligt bättre :) De gamla problemen hade kommit tillbaka i viss omfattning men det är inget större fel på hästen vad jag kan bedöma.
På måndagen tog vi en skrittsväng med Uma och Moa bara för att det är så himla skönt nu när det är vår i luften, livsandarna återvänder!
Och så börjar mina kunder ut och visa framfötterna på tävlingsbanorna nu när våren är på gång! Både på hopp- och dressyrbanorna och inte minst på travbanorna! Så himla kul!
Nu laddar vi för licenskurs och sedan start för Moa framöver!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar