Vardag igen! - Trav och massage alltså!

Som tur var hade jag tagit ledigt på måndagen och det behövdes. Men jag var inte tröttare än att jag bokat in en häst på fömiddagen och en människa på eftermiddagen. Däremellan hann jag med en hel massa pyssel. Förkylningen har inte varit snäll mot mig, jag har inte orkat ta tag i allt som måste göras även om jag vill. Men tänker jag efter så masserade jag ju häst nästan varenda kväll hemma förra veckan.

Vi firade mammas födelsedag också på kvällen och hennes present hade så klart inte hunnit komma. Själv fick jag en jätte-mixer, matlådor, en hemlig present jag inte fått än och så två blommande blommor! Är det någon som törs sätta emot att de är döda om två veckor? Jag är fullständigt hemsk med växter.

Tisdagen var back to work, fortfarande rätt hängig men ingen medicin sen i söndags kväll. Nu börjar det släppa i lungorna så jag kommer in i host-fasen. Ingen av dem jag jobbar med har som tur är blivit sjuk.
På eftermiddagen började underligt nog musklerna runt höften göra ont - jag körde en "ignorera-variant" och försökte att inte halta. Säkert satt jag för läge och för snett i söndags. Ståplats nästa gång? Då blir det väl ösrgn.

Efter jobbet var det Mantorp med Nisse och Moa. Som tur var hade inte mamma bytt mina hjul på speedcarten så det var bara att rulla iväg. Dessutom hade vi flyt och träffade hovis så mamma kunde jaga upp honom och boka tid när jag körde. Han är hopplös att få tag i i telefon så jag skojade och sa att han inte kan gömma sig längre för oss nu.

Jag började med att köra Moa - det var sidostropp på för jag tycker att det är bra att hjälpa henne i bland men inte jämt. Sen åkte jag ut med tanken att det för bli som det blir och efter hur det funkar. Men det funkade så himla bra så jag körde 4 intervaller med henne och de tre sista av dem körde jag på 200-puls. Så nu kan man säga att Moa börjat träna igen! Hon blev inte kort i steget en enda gång och behövde inte massor av stöd. Men vi mötte TVÅ moster-shettisar, dels den jag brukar möta med Nisse och så en skimmel också! Dessutom reagerade hon inte ett dugg när jag kände på frambenen i går - första gången jag kunnat ta i med full kraft! (Tror visst jag är stark :) ) Jätte-super-skönt...

Nisse sen då, lika avspänd igen - och jättefin! Men det var som att köra en ål ungefär. Det hade nämligen slagit ut en massa tistelblommor - och är livet stenkul så är det en självklarhet att man måste skygga för VARJE lila blomma, haha. Det känns himla bra med provloppsupplägget nu. Hoppas att det funkar med balansen och att Travshopen får hem Speedcobs så att det bara är att blåsa på sen :)
Med Nisse mötte jag förresten samma shettisar och han tyckte väl inte direkt att de var gulliga men han börjar vänja sig!

Provlopp på lördag - hoppas det funkar nu :)

Och så fick jag kasta mig över Bisolvon-kartan igen för helt plötsligt var det tvärstopp i systemet igen...