Gammal historia!!!

Fredagsmorgonen anlände med ett nytt konstaterande - min röst har lagt ner :(

Det var rätt skönt att det blev fredag ändå - i mitt stressade förkylningstillstånd hade jag mer eller mindre förträngt att jag skrivit med en bekant på MSN om jag skulle åka till Mantorp på kvällen och kolla på ponnytrav och speciellt kolla på deras ena ponny.
När det dök upp ett SMS om att de lämnade hemorten så gjordes planerna för kvällen upp - för visst är det vilsammare att köra den vanliga kvällsrutinen med att köra häst och så. Nu när mamma ändå hade kvällstjänsten så kunde jag ju åka ut och hänga lite. Jag skickade ut henne med Dino också.

Det är vekligen jättekul att gå på ponnytrav lite sällan så där. Och jag måste säga att jag är lite impad av att det fortfarande startar avkommor till de hingstar jag tävlade mot på 70- och 80-talet :)

Ponnyn jag skulle kolla på var inte svår att lokalisera vad som behöver hållas efter och jag fick möjlighet att visa vad som behövs jobbas med efter loppet. 
Vi hann med en trevlig fika med kladdkaka som var så torr att det knastrade om den. Och hittade ett plakat med lite av Mantorps ponnytravhistoria. Otroligt nog så var jag och Rillo med på en av bilderna! Jävlar vilket steg den ponnyn hade! Det kanske inte var så underligt att han var snabb trots att han var lat?
Jag undrar fortfarande hur snabb han varit om vi haft dagens möjligheter att hålla efter honom? Han hade inte fått skämmas i dagens motstånd heller, det är något som är säkert.

Sen vet jag inte vad som hände för jag fick en kund på plats - som redan hade lastat sina ponnyer och var på väg hem, men hon lastade ur och sen körde vi. :) Gissa hur lyckliga hennes hungriga och trötta döttrar var... Hon själv hävdade att de kommer att tacka henne vid nästa start. :)

När jag skulle ta adjö av min bekant sen så hittade jag dem i olika stadier av frustration över tältresande, avkomman hade fått det i uppgift och som vanligt var det vissa brister i byggbeskrivningen. Men ett tält är ju ett tält och även om detta var lite större än det vi har så var det ungefär samma princip så jag styrde upp det lite och tror att jag samlade vissa poäng hos det yngre gardet genom mina fantastiska tältresarkunskaper.

Så självklart var jag både trött och matt i halsen när jag kom hem efter att ha masserat en B-ponny och pratat hela kvällen, men det var en verkligen trevlig kväll. Det säger sig kanske självt när man kommer hem nästan klockan elva när "man bara ska åka ut en sväng och titta på en ponny" :)