En ny resa börjar...

Hur många livsresor kan man ha igång samtidigt? Jag har hur många som helst och har just nu ingen aning om var jag kommer att landa! Under tiden jag rehabiliterat Etoile och Moa varit knackig så har inte travintresset inverkat ett dugg på min anställning (förutom enstaka veterinärbesök) vilket har gjort att jag kunde gå min akupunkturutbildning utan allt för dåligt samvete. Samtidigt som det inte påverkat min bisyssla med massagen att jag går akupunkturutbildningen.
Men rehabilitering har ju ett syfte och ett mål.


Och där är vi nu! Etoile har gjort sitt livs första riktiga start! Valet blev en fredagseftermiddag i Vaggeryd, och även Moa hade ett på pappret mycket passande lopp så båda fick åka på utflykt. Det roliga är att det inte är Etoile som är den som är oroligast när de kommer utom synhåll för varann, Moa är mycket missnöjd så fort Etoile "försvinner". Men det går ändå riktigt enkelt, kunde ha varit betydligt värre.


Etoile var bara nyfiken på världen och i värmningen fick Moa hänga med som moraliskt stöd, den här gången såg jag till att Moa höll Etoiles tempo i stället och då bet hon sig inte. Skönt när man kan lösa saker enkelt. Däremot gjorde hon en "snygg" grej när vi skrittade på stallbacken för att bilprovstarten gick. Hon slängde med huvudet och lyckades än en gång att skicka ner mössan - den här gången dessutom för ögonen men hon var inte så bekymrad över det och vi fick assistans av 2 st. Peter som råkade vara de första vi mötte. Att jag vet vilka det var beror på att de hade tävlingsdressarna på sig, nämligen Untersteiner och Ingves. :)
Sen fick hon vara utan den resten av värmningen - vi körde dubbeldövat från början och i loppet hade hon bara proppar.


Annars var Etoile precis så cool som jag hoppats på, lite nyfiken och sen i loppet så fattade hon absolut ingenting. Hon sprang med lite strax bakom så där och flaxade lite lagom med öronen. Nu var det så bra att nästan hela fältet galopperade så hon avancerade sakta framåt och på upploppet så tog hon massor på den som kom trea men hon lunkar med och verkar tycka att det är helt okej. Så debuten resulterade i en sänkning av personbästa med 2 sekunder och en fjärdeplats och 3000 kr på kontot!
Hon fick ju dessutom se lite galopperande hästar så jag tror att den rädda perioden är över om hon inte hamnar i en extrem situation igen.
Hon får massor av beröm av kusken också och då blir jag stolt!

Moa blev tyvärr drabbad av en tränartabbe. jag hade plockat bort frambensskydden då hon gick så jäkla bra utan i provloppet men när det blev tempoökning så gick hon på sig och galopperade i sista sväng, annars fick även hon beröm av sin kusk. Hon älskar verkligen att tävla trots att hon börjar komma till åren för att vara travhäst!


Nu tränar vi på, köper nya skydd åt Moa och siktar på ny start om några veckor. Tills dess ska jag försöka få ordning på den utrustning jag just nu har utspridd i halva huset ;)
Det känns så himla bra att vara på gång igen och jag hoppas verkligen att de får vara friska och krya nu!