Mental träning!

Prepareringen inför start rullar vidare och allt känns bara bra. Förra veckan fick de sina vaccinationssprutor på måndagen och Moa blev lite påverkad det första dygnet så de fick ta det helt lugnt hela veckan. Det är ju lite typiskt att de är vaccinerade när jag då fick tid att massera för då är det inte riktigt lämpligt eftersom levern får jobba rätt hårt.


På fredagen körde vi ett lätt rakbanejobb med båda och de kändes jättefina, Moa kanske var lite kantig i början men sen kändes hon jättefin. jag hoppas verkligen att hon kommer med samma tävling som jag tänkt för Etoile, annars får jag köra plan B där men nu när jag hållit koll sista veckan så är det ett fåtal lopp som hon inte kommit med i i sin klass så jag hoppas det funkar.
Lite synd om mamma blir det så klart eftersom hon får åtta fötter att göra iordning i stället för fyra i så fall men jag hoppas det funkar.

I somras hittade jag en annons på facebook om hästlekis arrangerat av Nykils Rid- och Körsällskap, det är lite blandade övningar med "hinder" som hästarna brukar tycka är jobbigt. Tänk plastbandsdraperier, tvättlinor med PET-flaskor, träbroar, vattenpölar osv. blandat med lite fyrkanter där man skulle in och vända utan att trampa på spånlinjer och grejer där man skulle backa i vinkel.
Det tyckte jag var en utmärkt övning för Etoile och eftersom det kom ut så pass tidigt så hade jag inte hunnit boka upp mer än lite grann denna helg.

Jag tror att alla hästar har nytta av att göra såna här övningar och egentligen hade vi nog haft nytta av att börja göra dem för länge länge sen när jag ser på Etoiles reaktioner. Vi har ju byggt upp ett starkt band av tillit under de här åren och jag ser hur hon växer för varje situation. Men det är verkligen annorlunda för en travhäst första gången man kommer ut på en åker i stället för på en ridbana och det står hästar och transporter överallt.
Jag började med att gå med henne i grimma och grimskaft, jag hade tränset under för att kunna greppa tyglarna om det hände något så att jag hade behövt mer inverkan men jag tror att hon var så förvirrad av att det vimlade av hästar utan vagn så hon tittade mer på dem än på hindren. När vi tittat på det mesta några gånger (och fått största reaktionen när en ardennerrumpa backade mot henne) så gick vi upp och sadlade så att jag kunde dra igenom alltihop uppsuttet också.
Det var lite läskigare då men hon gjorde allt jag begärde, jag gav mig inte på vattenhindret alls denna gång för jag ville inte vara så hård på henne. Jag kände att hon var tveksam på det men vi gick över slangen de använde för att fylla på vatten.!

Så här i efterhand så är det bara att konstatera att hon troligen uppträdde mognare än vad Moa skulle ha gjort, men så är hon ju mer sansad också!

På eftermiddagen åkte vi och hämtade hem Dino för maten hade tagit slut uppe i skogen och då går det ju inte att livnära sig. lite smal var han ju men absolut inte hysteriskt tunn, det där äter han ifatt på ett nafs :)

Det är inte svårt att fördriva tiden när man har djur direkt! På söndagen var jag ute och jobbade med hästar, mycket roligt och intressant det också! De lär mig saker hela tiden! Denna gång var det en nyligen inriden häst som börjat med en hel del olater. Anledningen visade sig vara kraftiga smärtor vid skulderbladen, och det problemet borde vara löst på några massagebehandlingar förutsatt att hästägaren gör sin hemläxa. :)