Fort, fort, fort... och förkylt.

Men vad händer egentligen?

Jag har hamnat i ungefär samma tempo på livet som jag hade innan operationen, det var ju verkligen inte meningen? För varje sak jag klarat så har jag testat lite till, och så händer det lite konstigheter så klart. Vad annars när det gäller mig?

Jag förstår inte hur det blir så här?

På kul-fronten så har jag fått min nya MC-hjälm och mina stövlar! Så självklart har jag plockat ut hojen och provkört till jobbet ett par dagar. Det resulterade i en GRYM träningsvärk i de djupa magmusklerna på vänster sida för dem hade jag tydligen inte använt alls och de har en riktigt viktig uppgift när man växlar och petar upp och ner med tån.

Nya hjälmen, med hästar och skummisar på :)

Jag hann testa spikmattetäcket igen och den här gången var det mycket större acceptans från båda hästarna. Moa verkar tycka det är en kul pryl som sticks på nosen om man testar. Det häftiga var att hon blev väldigt svettig på sin sämsta sida!

På tråk-fronten så fick jag en helt galen hosta redan under torsdagen som bara eskalerade. Men det gick bra att jobba, både dag och kvällstid. Jag hann med 3 personer under kvällarna onsdag/torsdag och sen blev det helg. Planen var att hinna en hel massa på lördagen men där sa kroppen ifrån. träningsvärken och förkylningen sa "stopp och belägg - nu ska det vilas". Som vanligt är det ju bara att finna sig i situationen och vara tacksam när mamma erbjuder sig att köra båda hästarna.

På lördagskvällen fick jag dessvärre en mindre trevlig överraskning som kräver en del aktiviteter och planerande. Jag trampade i något blött i mörkret och svor på Terror om lämpligheten i att kräkas på sovrumsgolvet så jag inte ser det i mörkret. Men när jag började städa upp så insåg jag att det var alldeles för kletigt och klibbigt för att komma från en katt-mage. Och när jag tittade upp i taket så såg jag en oväntad syn.
HONUNG!
Fram med en burk under de största dropparna och en tidning för att stoppa nya pölar om jag placerat burken fel. och ligga där och lyssna på dropp - - - - - dropp - - - - - dropp, dropp und so weiter.

 

Söndagen var förkylningen mycket bättre så vi drog till Mantorp med hästarna innan Elitloppet. Har man tänkt att träna häst så ska man absolut inte göra det på kvällen efter TV-tittandet. :)
Jag blev riktigt riktigt nöjd med båda två. De är jättefina nu, kanske bättre än någonsin? Jag börjar titta fram mot nästa start med Moa men poängen är slut och snart är det Sweden Rock igen så jag får börja om efter det helt enkelt. Dino kan kanske gå 22-provstarten i stället nästa gång? Jag provar nog det, han närmar sig faktiskt kval stadigt nu.
Men det kunde ha gått riktigt illa för Dino och mig den här träningen. När vi precis släppt av på tempot efter den sjunde intervallen så kom det ett rådjur i full karriär från vänster. Dino kastade sig ett spår åt sidan, hade vi varit precis i kanten av banan hade vi trillat ut i vegetationen och det hade troligen slutat mycket olyckligt. Vi hade alldeles för hög fart för att klara det och hur marken såg ut under all växtlighet är ju svårt att gissa? Troligen en massa grenar och sånt.
Rådjuret å sin sida gjorde verkligen ALLT för att vända och lyckades faktiskt även om det var centimeter från att det skulle ha krockat med oss! Fyra bromsspår efter fötterna på ca 1 m/styck! Jag tror vi blev lika rädda alla tre. Dino var mycket tveksam de två sista intervallerna och vi höll oss mitt i banan.

Sen var det Elitlopp och lite småpyssel resten av dagen, trist att vara inne så mycket när det var en så underbar helg men nöden har ingen lag när man är sjuk och det är Elitlopp!

Dino snabbjobbar igen!

Sommaren verkar vara här och det är helt underbart! Hade den kommit tidigare hade jag blivit svettig under allt mitt promenerande, men nu lyckas jag av någon anledning prioritera bort promenaderna för annat.

Tisdagen var det hästarna som hade fokus efter jobbet. Banjobb i finvädret men det tog lite tid att få ihop alla saker, en del låg i tävlingsväskan, en del i garderoben där det som används i bland finns och resten utspritt på 5-6 olika krokar (borde ha varit 2) i sadelkammaren.

Dessutom har ena hastighetsmätaren gjort slut med datorn, eller om det möjligen är batteritorsk, så jag får flytta hastighetssensorn från ena vagnen till den andra nu. Pyssligt och tar lite tid. Inte helt ultimat när banan stänger tidigt.
Med tekniken igång så insåg jag att bröstan låg hemma - det är ingen katastrof då selen inte åker bak men det är egentligen inte tillåtet. Jag körde ändå så klart. Moa fick i vanlig ordning börja, hon känns verkligen pigg och glad och lugn nu! Och det verkar inte som att starten påverkat henne ett dugg.
Hon fick bara tre banintervaller då det bara handlar om att underhålla nu. Ytterligare en gång fick hon beröm av utomstående för intrycket på banan och det är alltid lika kul!

Dino sen då, ja vi hade slarvat bort för mycket tid så när jag höll på att värma kom vattenbilen ut. Ungefär 5 min. innan banan stänger, jag hade noll koll på klockan. Pinsamt.
Så det blev ett uppvärmningsvarv som kändes bättre än någonsin och sedan 1640 m i högre fart. Och högre fart blev det verkligen. Bortre rakan gick riktigt fort innan jag tog upp, jag bedömer honom inte färdig för att gå så fort längre än 200 m ännu. men det kommer snabbt nu!

Ett jobb till och sen kan jag nog sikta in mig på en 22-provstart i mitten av juni när det är dags nästa gång :) Kan det vara så att kvalet kan bli under semestern eller strax efter?

Bokningarna strömmar in i en jämn takt, jag hade två förra veckan, tre denna och har hittills en nästa också!

Dessutom får jag börja belasta fullt nästa vecka. Jag har lagt upp en plan för att kunna börja kickboxas, längtar helt galet mycket!

Livet känns bra nu...

Spikmatta och I sadeln igen!

Det är ju klart att det blev en rivstart när jag väl satte igång.

Mitt hem ser ut som ett totalt kaos efter starten och kursen och planen var att fixa sånt men den gick så klart åt skogen med buller och bång. Är man hästmänniska så är man.

Jag föll för frestelsen att impuls-shoppa ett spikmatte-täcke, Accuhorsemat® bara för att i helgen.
Eller kanske inte "bara för att" utan för att man kommer åt en hel hög akupunkter samtidigt. Ändå är jag lite tveksam till utformningen på det för jag är absolut inte säker på att det är bra för hästar med känsliga njurar. Men det kan man ju avhjälpa genom att isolera det området genom att lägga något mellan häst och "spikar".
I vilket fall som helst var jag ju tvungen att prova det så fort som möjligt. Om det är en bra grej kan jag ju faktiskt använda det som ett komplement i min verksamhet.

Det var verkligen urhäftigt! Den första jag provade på var inhyrningen Runda. Nu vet jag inte om hon ändå var på väg ner för att hon visste att hon skulle få lite "magic fingers" också, hon har järnkoll på det. men ändå, hon blundade efter ca 30 sekunder med bakdels-piggarna på! Och efter 2 minuter började hon skruva lite på sig och tycka att det var nog.

Dino däremot, han såg verkligen helt förkrossad ut när jag lade på den. Som världens coolaste häst gjorde han inte mer än att skruva lite på sig och verkligen berätta att det var konstigt på rumpan. Men mitt i alltihop kom det ett par tuggningar och lite småfladdrande med tungan så visst hände det grejer.

När jag ändå var igång och de verkade klara 2 minuter så fick Moa också en första provning. Hon är ju i betydligt högre form än de andra två även om Runda är i "högre vanlig" ridkondition och Dino närmar sig tävlingsform. Dessutom hade hon vilat 4 dagar. Hon reagerade ungefär som Dino men utan de anklagande blickarna. Jag tror att hon kommer att komma ner mer sen när hon vant sig lite.

Och senare på kvällen vågade jag mig äntligen upp i sadeln igen. Det behövdes då jag höll på att bli stel som en pinne i mina magmuskler. Samtidigt som jag tror att den mentala biten också fick en rejäl kick. Dino kändes dessutom helt super, jag tror aldrig jag känt honom så jämn!
Lite spännande fick vi också då Moa var JÄTTEGLAD och laddade för det mesta. Vilket så klart resulterar i att man råkar ut för sånt som aldrig händer annars. Först så kom det en A-traktor, eller vad de benämns nu för tiden". Mycket ljud och lite action. Och förare som troligen felbedömde hästreaktioner och råkade varva bakom ändan på Dino. Ett litet hopp blev det så då fick grabbarna hålla sig bakom oss en bit så de inte skrämde iväg Moa :)
Efter det råkade vi ut för ett ännu värre, de som bygger cykelbana hade grävt ett långt dike och satt upp staket - upprörande tyckte båda två! Mycket värre än en fyrhjuling som låter illa. Och kor är ju superläskiga varje vår enligt Moa, Dino tar dem med jämnmod.

Underbart att vara uppe i sadeln igen! Och att ha fått upp tempot så klart!

Gått i ide...

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag lade mig platt med bloggen ungefär vid operationen. Men ärligt, mitt humör när jag är för inaktiv är inget vidare så det hade mest varit en massa gnäll ändå.

Detta trots att operationen gick riktigt bra, jag kom hem dagen efter, började "träna" med promenader 2 dagar efter och sedan har fortsatt rehabilitera mig i ett något ryckigt tempo. Jag testade mig fram vilket i bland gjorde att det blev en vilodag och i bland två. Men jag har promenerat massor och aktat mig från tunga lyft och för hög belastning. Snart får jag börja träna på riktigt igen. Det ska bli jätteskönt för magen är stel som en pinne och jättekort i musklerna.

Hästarna har jag så klart till viss del haft hjälp med utifrån med det mamma inte kunnat göra men det har blivit lite sporadiskt. Dino gick provlopp drygt en vecka efter min operation, första gången han travade hela vägen i en 25-provstart men han hade inte riktigt spänsten i benen för att hinna med vid tempoökningen på slutet. Moa gick ett banjobb samma dag, men hon hade klart egna idéer om hur jobbet skulle köras när inte ordinarie driver satt bakom. Det tog väl ett varv innan hon tog i alls, knashäst.
Veckan efter hade jag hjälp av syrran att köra rakbana med båda, själv promenerade jag fram och tillbaka till rakbanan.
Sen testade jag lite och kom fram till att jag om jag begränsade mig faktiskt kunde köra lite.

Moa var ju startklar innan, så nu när min sjukskrivning tog slut blev det en start på Örebro. Hon har verkligen visat andra takter i träningen på slutet och jag hade verkligen ingen aning om var hon stod även om jag hoppades att det gått framåt en del.
Det blev en lite annorlunda överlämning till kusken när han skulle ut och värma. Att komma i vagnar är inga som helst problem men ur sen - då har man stelnat till rejält så jag var ju tvungen att upplysa om att jag var lite stel för att jag opererat magen fyra veckor tidigare.

- Jag har SKRÄP PÅ ÖRONEN!!!

Moa gjorde sina traktorskyggningar igen men nu gick det bra varje gång. Och före loppet fick vi positiva ord från chauffören. Tyvärr och som vanligt på örebro så hamnade hon bakom en trött häst och blev dragen sist för att sedan gå riktigt bra sista 500, även om det skulle ha behövts lite till för att räcka till pengar. Ett nytt loppförfarande för henne, men hon var absolut mindre trött än hon varit tidigare trots att hon inte fått optimal förberedelse eftersom hon bara gått ett jobb i veckan och knappt det sista månaden.

Tyvärr rök ju startpoängen men det är ju bara att anmäla på. Jag vet att hon kommer med nån gång och förhoppningen är väl att hon fortsätter att utvecklas nu med sina nya fötter och sin nya mage :)

Massagen då? Ja sjukskrivningen tog slut förra veckan så nu har jag snurrat igång igen! Dessutom har jag varit på en fortbildning på hästmassagen i helgen så nu är jag full-laddad med nya intryck och ny inspiration. Vissa saker jag redan använder har jag fått ord till och vissa nya tekniker har jag fått i händerna och huvudet. Dessutom lyckades jag komma hem med en spikmatta till häst! Den ska utvärderas och sedan får jag se om jag tycker den ska tas in i min verksamhet eller om det är något jag behåller till hästarna eller om jag tycker den är kass?

Jag har vissa idéer om hur den skulle kunna användas av mina kunder men först måste jag se vad jag tycker!

En grej till har hänt förresten, mina inhyrningar har köpt gård och flyttar i sommar eller höst! Jättekul för dem, men det kommer att eka i stallet. Eller ja, så klart hyr vi väl ut boxarna igen :)

Nu ska jag försöka bli lite ordentligt med blogg och jobb och sånt igen, men hemsidan ska få sig en riktigt Make-over snart också.