söndag 25 mars 2012

Rida för instruktör!

Gissa mulen.... Haha....


Ja självklart var det Moa som skulle återuppta ridhäst-karriären och den är så klart henne som närbilds-mulen sitter på också. Vi (ja Moa satt ju inte med)  hade hittat på Facebook att det skulle komma en instruktör till ett av grannstallen så jag mailade och frågade om det skulle funka med en så orutinerad häst. Vi fick erbjudande om ett ensampass som vi nappade på.

Nu är ju Moa en synnerligen sansad "ridhäst" men hon är ju nybörjare och ridhus är ju lite spännande när det är nytt.

Man kan väl inte påstå att hon visade sig från sin bästa sida i början, hon var sprattlig redan när vi lastade ur och på den vägen fortsatte hon. Stod inte still en sekund och testade om det var okej att gå över oss och allt som hon gör när hon går igång.
Så höll hon på.
Ändå fram tills jag satt upp, då blir hon som en annan häst och står still som ett ljus och väntar på vad man ska göra? Hästar alltså...
Och som hon jobbade! Vi fick värma upp i skritt några varv innan vi fick trava på. Som jag känt tidigare så är hon väldigt taktfast men mina gamla problem med höger sittben är tillbaka, det går ta mig sjutton inte att få till det men jag har ju sett på min fotställning att det är på gång igen.
Med unghäst på ridfronten valde vi att strunta i det och fokusera på henne för annars hade det blivit för mycket för mig. Jag ska fixa till bäckenbotten och ta tag i det där sen när jag är opererad, innan känns inte lönt att göra nåt.
Sen var det olika vägar och volter och hörnpasseringar i trav som gällde nästan hela passet. Jag fick säga till om jag blev trött, men vad sjutton - jag tränar ju kickbox :) Efter ungefär en halvtimme så frågade hon om jag ville prova galoppfattning och varför inte liksom?
Det otroliga är att Moa gör bara rätt! Det blev galopp längs en långsida och sen bryta av - och hon blir inte ens springig utan jobbar på så fint! Vi misslyckades i och för sig med en fattning men hon gjorde två i varje varv och jag jag är jättestolt.

Mycket bra av instruktören också att inte lägga galoppen allra sist utan att det blev lite mer "riktigt travarbete" innan hon fick varva ner och sen åka hem :)

Man får verkligen en kick av ett dressyrpass när det går bra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar