Massage, massage och häst och....

Då fortsätter vi väl där vi slutade då?

Vad gör man en vanlig torsdag i mars när våren står för dörren? Jo lite kickbox är så klart inte dumt. Vi hade en ledare som vi inte haft på länge och den här gången blev passet riktigt kul. Däremot kan jag knappt hålla mig för skratt när han visar hur vi ska göra för han har så svepande och långsamma rörelser så det ser ut som han dansar :)

Sen tog vi en skritt-runda med kusarna. Tyvärr håller granngården på och grusar vägar och har lagt ett riktigt grovt på ett ställe där vi kört mycket. Så nu blir det att köra en annan väg ett tag för Dino tycker att det är jättejobbigt att gå på vassa stenar. Moa lider inte riktigt lika mycket nu när hon har så där tjocka skor.
Efter det var det dags att jobba igen, snabbt in och kasta undan det nödvändigaste och plocka fram rena skyddslakan och handdukar och gömma tvätten på toan :)
Två och en halv timme jobb som avslut.

På fredagen var det lite lugnare med bara lite stökande hemma. Jag skulle ha förberett mig för en rätt intensiv lördag men jag hade "tur" då hela eftermiddagsmassagen brann inne på grund av influensa.

Lördagen började ändå med den inplanerade turen till Mantorps Travbana. Kan man säga att den är en rutin? Den här dagen var det "snabbjobb som gällde i solen. Moa skulle gå 3000 m i samma tempo som jag tänkte i provloppet för några veckor sen. Och Dino 1600 m i snabbare tempo.
Moa var GLAD! Hon gjorde världens krumelurer och höll på och busade friskt första varvet men när det kom upp en precis lika vårglad häst till några varv senare hade hon coolat ner sig. Det är tungt på fötterna men känns väldigt väldigt bra. Vi hamnade på något märkligt sätt i exakt samma situation som när hon kastade sig för traktorn i värmningen när hon startade sist. Jag kände på flera hundra meters avstånd att hon blev tveksam över traktorn men såg att jag hade fritt spår och kunde imitera skeendet utan att riskera något för oss eller för någon annan häst. Men vad händer? Hon bryter knappt av alls från min tänkta kurs.
Gick det så bra för att hon känner mig eller var det nåt annat som gjorde att hon kallade "komplett livsfarlig" när hon kom av banan då efter värmningen? Det var i och för sig ett väl kraftigt uttryck för en situation hon aldrig varit i innan tycker jag. Nu skötte hon sig med mycket bra betyg.
Och 3000 m på 1.29 var ingenting för henne.

Dino sen då. Han gjorde också nåt glädjeskutt när vi kom upp på banan, jag vet inte vad som hände med dem i värmen och solen. :) Men han gjorde inte ett lika stabilt intryck som Moa då han envisades med att hoppa över belysningsskuggor och skygga och knasa sig i uppvärmningen. Boots och nya skor kändes jättebra ändå.
Sen så var det dags att köra tempo-heatet och då hade han uppkäk. Vi tog det lite lugnare från start och hade planen att öka successivt. Det var lite velande i stallkurvan med span åt alla möjliga håll men sen stabiliserade han sig och fokuserade framåt så vi låg på jämnt 21-22-tempo sista varvet - ända till första belysningsskuggan där han tar ett skutt över den! :o Hur bra tror han att det går att hoppa i ett tempo som är högre än han varit uppe i på 3 år egentligen??? Inte alls kom vi fram till då det blev galopp. Men han ställde sig fint och sen körde vi lite finish över upploppet ändå och det kändes fint och gick lite under 20.
Pigg och glad och knäpp är betyget på honom.

Resten av dagen tvättades och fejades det i Solbacka. Planen var att städa och tvätta bil. Den gick så där. Jag plockade ur allt löst men inte sjutton blev bilen städad på lördagen för det.