Förvisso ligger bloggen lite efter men det beror enbart på att jag hållit på med andra saker som jag tycker ska prioriteras, typ hästar hus och så lite umgänge på julafton. :)
På torsdagskvällen drog vi till Mantorp med Dino, det var bra skumt att åka med honom ensam. Och han förvånade genom att inte spela svår i boxen heller. Jag gillar ju inte det riktigt eftersom det kan vara ett tecken på att de har ont. Om de inte alltid gjort så alltså. Men det är länge sen han var så där riktigt trög nu.
Han var lite glad och for runt hela första bakvarvet i parad-trav med svansen i vädret, han har inte så tung svans så det är riktigt plym-läge som gäller.
I den snabbare värmningen var han lite kantig som vanligt, men när vi körde på i det viktiga heatet så kändes han jättefin. Inte alls så som förra gången vi gasade lite extra. Jag har hittat ett samband mellan att han springer och spanar på saker och inte är rak i kroppen och det dåliga drivet i vänster bak. Det känns som jag MÅSTE börja dressyra honom och stärka det där bakbenet mer. Det är musklerna ner i benet som är svagare medan de uppe på rumpan är svagare.
Men jag var jättenöjd med honom, vi körde 1.28 över 2140 m och han gjorde det jättebra. Men jag är så klart orolig för hur han ska funka tillsammans med andra hästar. Han gjorde ju riktigt fula stopp-galopper med kast i starten innan han blev halt för snart 3 år sen.
Fredagen var det minst sagt halvfart på jobbet. Det blev dessutom halvdag! :) Jag hann förbi ICA och det var faktiskt inte HELT hysteriskt. Sen tänkte jag väl att jag skulle hinna göra lite Jul-fint hemma men jag hade fått ett reklam-mail från ett klädföretag med 30% på rea-priset så det var ju svårt att motstå. Dessutom var det 2700 artiklar att kolla igenom! Det blev en hel del beställt så nu har jag snart lite nya kläder i både bas-variant och så några så där lagom galna som jag bara älskar... :) Men de funkar ju varken på jobbet eller i stallet, hihi
Så det blev bara lite pyssel och lite dator-jobb efter det.
tisdag 27 december 2011
lördag 24 december 2011
torsdag 22 december 2011
Fixad axel och rejält sömstucken Moa
Synrubbningarna och yrseln fortsatte på måndagen, bland annat såg jag "spöken" på jobb-toan vilket bara var nån synvilla i ögonvrån så klart. Vad konstigt det är att muskelspänningar kan ge synrubbningar! Jag fick ta det lite lugnt och försöka vara lite mer långsam än i vanliga fall men det funkade.
På eftermiddagen åkte jag till han som bråkat med min axel så han fick titta på vad som hänt. Det hade verkligen hänt en hel del - rörligheten i båda axlarna var begränsad, den ena framåt och den andra bakåt. Men med massor av massage - den mesta dessutom stående, så blev jag nästan som folk igen! :) Jag säger ju att massage är bra grejer. Men från början var jag så spänd i muskulaturen så det inte ens gick att känna de djupare muskellagren!
Efteråt åkte jag bara hem och så tog vi en sväng med hästarna. Eftersom jag tyckte Moa var fin i ryggen fortfarande så fick hon gå på första utepromenaden under sadel. Det gick riktigt bra även om hon känns lite konstigt ojämn och så tyckte hon att det var riktigt orättvist att jag satt och gjorde förhållningar på henne när hon skulle gasa förbi Dino. För Dino är som vanligt mycket gladare när han får gå först, sist är uuuuuuur-trist, säger han.
På tisdagen var det dags för Moa att besöka osteopaten så ytterligare en gång fick jag smita från jobbet vid 14-tiden. Hon förvånade stort genom att bara kliva på transporten vilket hon normalt aldrig gör om hon ska gå på först. Jag tror att hon lagt lite av sitt obstinata humör bakom sig ändå.
På kliniken hade de glömt att stryka min tid för böjprov när jag ringde och avbokade den så de hade blivit oroliga för oss. Men de kom ihåg det när jag sa vad vi pratat om.
Jocke bytte spår helt och hållet den här gången, vi har ju jobbat med att hovis ska göra ordentligt utlägg på Moa men inte fått den respons som vi önskat. Och nu blev hennes fötter totalsågade, hon står snett på varenda hov. Klinik-hovis inkallades och man såg direkt på hans min vad han tyckte. Han var snäll och lovade att lägga om bakfötterna åt oss efter att han var klar med sista häst så det blev lite brådis med behandlingen. Att jobba med häst och lossa uppe i höft/bäcken är verkligen fysiskt. Moa var förvånande lugn även om en sån behandling så klar skruvade upp henne så hon inte ville stå stilla när det var dags att flytta in i hovslagarbåset.
En mikroskvätt lugnande taggade ner henne så pass att vi trodde det skulle funka. Hovis var väl kanske mer tveksam men hon stod verkligen rakt upp och ner utan att ens fråga om det var dags att ställa ner foten.
Tyvärr visade det sig att det inte fanns någon hov att sko i, alla sömmarna satt alldeles för långt in och tårna var så kapade att hon fick tryckskador av skon. :( Stackars Moa, man mår så dåligt av att man inte fattat hur illa det var ändå. Hon har ju gått igenom rätt många hovisar nu och ingen verkar begripa sig på hennes fötter som egentligen inte ser så knepiga ut?
Hennes muskelspänningar kommer alltså av att fötterna är fel så om inte jag jobbat så mycket med henne så hade det förmodligen varit ännu värre med rumpa och rygg på henne.
6-7 veckor barfota blev det för henne. Det är ingen katastrof för nu är det ju vinter och jag har alltid tyckt att hon gått dåligt på hakar. Om det går så kan jag dressyra lite - och så kan jag väl ta med henne till ridhuset när vi har kursen om vi inte tar gästspelarhästen :) Nu är det ju bara en månad kvar tills det är dags!
På onsdagen kände jag mig lite sämre i axeln till att börja med, men jag tänkte ändå försöka ta ett träningspass. Det var några veckor sen. Först blev syrran sjuk och sen fortsatte hon att vara sjuk och jag hade lite fullt upp och sen fick jag ju för ont i axeln förra veckan.
Planen var ju att ta det lite lugnt men det var inte så himla lätt. På slutet fick jag en övning att bara köra vänsterkrok och det kanske inte var bäst för mig men det gick rätt bra ändå. Jag var bra yr efter sista övningen ändå. Men återhämtade mig fort.
På kvällen bokade jag skotid till Moa och fick vecka 7, då blir det ju nio veckor så då måste det ju finnas lite att spika i kan man tycka. Sen gick jag ner i stallet för att pyssla lite med pållarna. Jag möttes av en ytterst grisig mule, Moa hade nån form av svart beläggning på hela mulen. undrar vad hon gjort? Henne kände jag bara igenom och tittade mera på fötterna och fotograferade dem. Bara fotografering av hästfötter är ju en hel bedrift. Att få skärpa och hålla i foten osv.Sen var det täcken och en betydligt mindre mängd kraftfoder än tidigare.
Sen var det Dinos tur att få en genomkörare i musklerna. För att spara mig själv så använde jag mest en massage-grunka vilket uppskattades big way. Egentligen är det lika effektivt att använda en sån bara man har koll på tryck och var muskeln sitter och så klart i vilken riktning fibrerna går. :) Men de behöver vara i en viss kondition i muskulaturen för att uppskatta den.
På eftermiddagen åkte jag till han som bråkat med min axel så han fick titta på vad som hänt. Det hade verkligen hänt en hel del - rörligheten i båda axlarna var begränsad, den ena framåt och den andra bakåt. Men med massor av massage - den mesta dessutom stående, så blev jag nästan som folk igen! :) Jag säger ju att massage är bra grejer. Men från början var jag så spänd i muskulaturen så det inte ens gick att känna de djupare muskellagren!
Efteråt åkte jag bara hem och så tog vi en sväng med hästarna. Eftersom jag tyckte Moa var fin i ryggen fortfarande så fick hon gå på första utepromenaden under sadel. Det gick riktigt bra även om hon känns lite konstigt ojämn och så tyckte hon att det var riktigt orättvist att jag satt och gjorde förhållningar på henne när hon skulle gasa förbi Dino. För Dino är som vanligt mycket gladare när han får gå först, sist är uuuuuuur-trist, säger han.
På tisdagen var det dags för Moa att besöka osteopaten så ytterligare en gång fick jag smita från jobbet vid 14-tiden. Hon förvånade stort genom att bara kliva på transporten vilket hon normalt aldrig gör om hon ska gå på först. Jag tror att hon lagt lite av sitt obstinata humör bakom sig ändå.
På kliniken hade de glömt att stryka min tid för böjprov när jag ringde och avbokade den så de hade blivit oroliga för oss. Men de kom ihåg det när jag sa vad vi pratat om.
Jocke bytte spår helt och hållet den här gången, vi har ju jobbat med att hovis ska göra ordentligt utlägg på Moa men inte fått den respons som vi önskat. Och nu blev hennes fötter totalsågade, hon står snett på varenda hov. Klinik-hovis inkallades och man såg direkt på hans min vad han tyckte. Han var snäll och lovade att lägga om bakfötterna åt oss efter att han var klar med sista häst så det blev lite brådis med behandlingen. Att jobba med häst och lossa uppe i höft/bäcken är verkligen fysiskt. Moa var förvånande lugn även om en sån behandling så klar skruvade upp henne så hon inte ville stå stilla när det var dags att flytta in i hovslagarbåset.
En mikroskvätt lugnande taggade ner henne så pass att vi trodde det skulle funka. Hovis var väl kanske mer tveksam men hon stod verkligen rakt upp och ner utan att ens fråga om det var dags att ställa ner foten.
Tyvärr visade det sig att det inte fanns någon hov att sko i, alla sömmarna satt alldeles för långt in och tårna var så kapade att hon fick tryckskador av skon. :( Stackars Moa, man mår så dåligt av att man inte fattat hur illa det var ändå. Hon har ju gått igenom rätt många hovisar nu och ingen verkar begripa sig på hennes fötter som egentligen inte ser så knepiga ut?
Hennes muskelspänningar kommer alltså av att fötterna är fel så om inte jag jobbat så mycket med henne så hade det förmodligen varit ännu värre med rumpa och rygg på henne.
6-7 veckor barfota blev det för henne. Det är ingen katastrof för nu är det ju vinter och jag har alltid tyckt att hon gått dåligt på hakar. Om det går så kan jag dressyra lite - och så kan jag väl ta med henne till ridhuset när vi har kursen om vi inte tar gästspelarhästen :) Nu är det ju bara en månad kvar tills det är dags!
På onsdagen kände jag mig lite sämre i axeln till att börja med, men jag tänkte ändå försöka ta ett träningspass. Det var några veckor sen. Först blev syrran sjuk och sen fortsatte hon att vara sjuk och jag hade lite fullt upp och sen fick jag ju för ont i axeln förra veckan.
Planen var ju att ta det lite lugnt men det var inte så himla lätt. På slutet fick jag en övning att bara köra vänsterkrok och det kanske inte var bäst för mig men det gick rätt bra ändå. Jag var bra yr efter sista övningen ändå. Men återhämtade mig fort.
På kvällen bokade jag skotid till Moa och fick vecka 7, då blir det ju nio veckor så då måste det ju finnas lite att spika i kan man tycka. Sen gick jag ner i stallet för att pyssla lite med pållarna. Jag möttes av en ytterst grisig mule, Moa hade nån form av svart beläggning på hela mulen. undrar vad hon gjort? Henne kände jag bara igenom och tittade mera på fötterna och fotograferade dem. Bara fotografering av hästfötter är ju en hel bedrift. Att få skärpa och hålla i foten osv.Sen var det täcken och en betydligt mindre mängd kraftfoder än tidigare.
Sen var det Dinos tur att få en genomkörare i musklerna. För att spara mig själv så använde jag mest en massage-grunka vilket uppskattades big way. Egentligen är det lika effektivt att använda en sån bara man har koll på tryck och var muskeln sitter och så klart i vilken riktning fibrerna går. :) Men de behöver vara i en viss kondition i muskulaturen för att uppskatta den.
måndag 19 december 2011
Rat-race, snöblandat och hallucinationer
Efter igen...
Torsdagen blev rätt lik de övriga dagarna, jobba, sen åka och hämta paket, örhängen på ett ställe och täcken till hästarna på ett helt annat i en annan stadsdel. Hästtäckena var det som vanligt förfrågningar på om jag skulle klara att bära eller ville låna kärra Otympliga lådor funkar ju bara man får grepp om dem. Latmasken fixar att bära lite i stället för att gå två gånger.
Sen gav vi oss ut i mörkret med Moa och Dino. Dino kändes ännu bättre, och är väldigt rolig ute. Vi gick förbi en massa grenhögar som han inte sett innan och han kan inte skylla på att han inte såg dem för han gick slalom över vägen men det var inte en tillstymmelse till tvekan även om han ville kolla lite närmare på en del. Han är galet lugn i huvudet.
Efter det blev det lite massage av en också. :)
Så på fredagen tog vi det bara lugnt och latade oss även om Terror passade på att gå ut när jag var och bytte täcken på Moa....
...och det fick jag lida för på Lördagsmorgonen! Han hoppade på fönstret som vanligt och jag öppnade dörren. Det jag missade att kolla, eftersom han aldrig gjort så innan, var om han hade med sig någon. Och det hade han! En råtta som han tappade vid köksingången - och jag hade prylar överallt på köksgolvet efter träningar och massager och bilfixande hit och dit! Så det blev att släpa ut det mesta i hallen och börja dra runt på möbler och så för att försöka få tag på råttan. Terror började nämligen tveka när han fick perspektiv över sin arga fångst och tyckte den var väl stor...
Till saken hör att jag avskyr råttor och ofrivilligt skriker när de rör sig mot mig och den här var stressad och rädd och skadad och pep och gjorde utfall så fort vi försökte med något. När Terror retirerat till en skyddad plats bakom matte så fick jag börja jaga den själv och då hjälpte han åtminstone till att mota lite. Till slut fick vi ner den i en hink och den lämpades av utomhus. Klarade den sig så gjorde den eller annars blev den väl mat åt nån annan. Den tog sig ifrån altanen av egen maskin åtminstone.
Vädret var inte direkt nåt att hurra för, först regn och sen framåt lunch började det dyka upp snöflingor i regnet. Men en travtränare på vintern vet ju att det inte finns någon återvändo så vi lastade pållarna och packade regnkläderna och drog till rakbanan. Det var inte mysigt, ingen av hästarna hade nån vidare bjudning i sin ensamhet men jag förstår dem. Moa känns dessutom lite som en banan eller vad man ska säga. Bakdelen känns felfixerad åt väster och hon är rätt sned.
Dino kändes helt okej men jag hade inte datorn med mig så jag har ingen aning om hur fort jag körde med någon. Ingen av dem var trött när jag kom tillbaka till stallet åtminstone.
Jag hade dessutom rätt mycket problem med min nacke så jag var bra trött efter. Den känns inte bra sen behandlingen i måndags. Lite yrsel och konstigheter, typ synrubbningar. På lördagsförmiddagen så hade jag lagt ett grimskaft i en hög och när jag gick förbi såg jag inte vad det var. Jätteläskigt. Och på den vägen fortsatte det!
På söndagen skulle jag på jobb på morgonen men när jag skurade benskydd på morgonen så var jag rejält yr ett tag. Men det gav med sig och jag drog iväg. Dessvärre fick jag en sån där synrubbning till då jag inte såg vad en grej var plus att jag hade svårt att känna igen avfarterna längs vägen. Otäckt - så nu måste jag tillbaka och se om det går att fixa till på nåt sätt? Något i syncentrat verkar ha kommit i kläm?
Jag har ju funderat på att köpa ett par benskydd till Moa nu när jag rider henne och av en händelse så städade en tjej i stallet jag var och jobbade ur sin garderob och hittade ett par i princip nya som inte passade hennes häst. Så nu har Moa röda fina benskydd!
Resten av dagen blev riktigt lugn med tanke på nacken, jag bara jobbade lite till med Moa innan hennes kvällsmat. Hennes rygg känns förvånansvärt fin och efter att jag fick börja massera hennes bakdel verkligen krävde hon djup massage. Jobbigt när man är halvyr! Men hon var lycklig.
Planen var att ta Dino också men det orkade jag inte riktigt. Jag får göra lite pressur på honom i veckan i stället.
Torsdagen blev rätt lik de övriga dagarna, jobba, sen åka och hämta paket, örhängen på ett ställe och täcken till hästarna på ett helt annat i en annan stadsdel. Hästtäckena var det som vanligt förfrågningar på om jag skulle klara att bära eller ville låna kärra Otympliga lådor funkar ju bara man får grepp om dem. Latmasken fixar att bära lite i stället för att gå två gånger.
Sen gav vi oss ut i mörkret med Moa och Dino. Dino kändes ännu bättre, och är väldigt rolig ute. Vi gick förbi en massa grenhögar som han inte sett innan och han kan inte skylla på att han inte såg dem för han gick slalom över vägen men det var inte en tillstymmelse till tvekan även om han ville kolla lite närmare på en del. Han är galet lugn i huvudet.
Efter det blev det lite massage av en också. :)
Så på fredagen tog vi det bara lugnt och latade oss även om Terror passade på att gå ut när jag var och bytte täcken på Moa....
...och det fick jag lida för på Lördagsmorgonen! Han hoppade på fönstret som vanligt och jag öppnade dörren. Det jag missade att kolla, eftersom han aldrig gjort så innan, var om han hade med sig någon. Och det hade han! En råtta som han tappade vid köksingången - och jag hade prylar överallt på köksgolvet efter träningar och massager och bilfixande hit och dit! Så det blev att släpa ut det mesta i hallen och börja dra runt på möbler och så för att försöka få tag på råttan. Terror började nämligen tveka när han fick perspektiv över sin arga fångst och tyckte den var väl stor...
Till saken hör att jag avskyr råttor och ofrivilligt skriker när de rör sig mot mig och den här var stressad och rädd och skadad och pep och gjorde utfall så fort vi försökte med något. När Terror retirerat till en skyddad plats bakom matte så fick jag börja jaga den själv och då hjälpte han åtminstone till att mota lite. Till slut fick vi ner den i en hink och den lämpades av utomhus. Klarade den sig så gjorde den eller annars blev den väl mat åt nån annan. Den tog sig ifrån altanen av egen maskin åtminstone.
Vädret var inte direkt nåt att hurra för, först regn och sen framåt lunch började det dyka upp snöflingor i regnet. Men en travtränare på vintern vet ju att det inte finns någon återvändo så vi lastade pållarna och packade regnkläderna och drog till rakbanan. Det var inte mysigt, ingen av hästarna hade nån vidare bjudning i sin ensamhet men jag förstår dem. Moa känns dessutom lite som en banan eller vad man ska säga. Bakdelen känns felfixerad åt väster och hon är rätt sned.
Dino kändes helt okej men jag hade inte datorn med mig så jag har ingen aning om hur fort jag körde med någon. Ingen av dem var trött när jag kom tillbaka till stallet åtminstone.
Jag hade dessutom rätt mycket problem med min nacke så jag var bra trött efter. Den känns inte bra sen behandlingen i måndags. Lite yrsel och konstigheter, typ synrubbningar. På lördagsförmiddagen så hade jag lagt ett grimskaft i en hög och när jag gick förbi såg jag inte vad det var. Jätteläskigt. Och på den vägen fortsatte det!
På söndagen skulle jag på jobb på morgonen men när jag skurade benskydd på morgonen så var jag rejält yr ett tag. Men det gav med sig och jag drog iväg. Dessvärre fick jag en sån där synrubbning till då jag inte såg vad en grej var plus att jag hade svårt att känna igen avfarterna längs vägen. Otäckt - så nu måste jag tillbaka och se om det går att fixa till på nåt sätt? Något i syncentrat verkar ha kommit i kläm?
Jag har ju funderat på att köpa ett par benskydd till Moa nu när jag rider henne och av en händelse så städade en tjej i stallet jag var och jobbade ur sin garderob och hittade ett par i princip nya som inte passade hennes häst. Så nu har Moa röda fina benskydd!
Resten av dagen blev riktigt lugn med tanke på nacken, jag bara jobbade lite till med Moa innan hennes kvällsmat. Hennes rygg känns förvånansvärt fin och efter att jag fick börja massera hennes bakdel verkligen krävde hon djup massage. Jobbigt när man är halvyr! Men hon var lycklig.
Planen var att ta Dino också men det orkade jag inte riktigt. Jag får göra lite pressur på honom i veckan i stället.
torsdag 15 december 2011
Vilken konstig decembervecka!
Ska det verkligen vara så här varmt så att man knappt behöver skrapa rutorna i december? Ja jag kan absolut inte säga att jag klagar, men konstigt känns det.
Däremot tycker jag att veckorna går lite väl fort eftersom jag inte hinner med någonting tycker jag. Och snart är det ett nytt år.
Måndagen blev det ingen träning för min syster hade fortfarande sin förkylning att dras med. Och jag tyckte inte det gjorde så mycket eftersom jag skulle på behandling efter jobbet och sen skulle massera så jag hoppade träningen. Jag saknar den men det kan ju vara bra att ta ett litet break också. Kroppen känns lite sliten efter alla massagerejs jag haft på slutet. Jag kan inte direkt sätta fingret på vad som är fel men snett och vint är det.
Det visade sig att min nacke var lite konstig så den blev rejält stretchad - inte manipulerad alltså men det var inte så vidare värst skönt. På ett ställe gjorde det skitont till och med.
Det kanske inte är så jättebra att ge sig ner i stallet och massera sen men det gick rätt bra ändå.
Mitt största problem nu är att jag inte får någon post ALLS efter att ha ändrat adress??? Hur svårt ska det vara när man inte ens bytt brevlåda?
Tisdagen var absolut inte bästa dagen att vara nyfixad på, vi satt på utbildning i videoanalys hela dagen. Inte skönt med en laptop på ett bord i lite för hög höjd. Tacka vet jag vanliga tangentbord och vettig arbetställning. Dessutom blev det rätt brådis då kursen var satt till att sluta 16.00 och sen blev en timme försenad. Men jag var ändå tvungen att sticka då jag skulle iväg och träna hästarna.
Moa känns ju inte direkt bra men ändå bra med tanke på hennes problem. Om en vecka ska vi få henne fixad. Tills dess hinner jag jobba igenom henne 2 gånger till tänker jag.
Dino var riktigt spänstig och kunde springa ytterligare lite fortare utan koordinationsproblem, det blir verkligen lite bättre från gång till gång. Det är så uppenbart att det är styrkan i bakdelen som krävs och att det är den som gör att han i bland inte riktigt får plats. Men nu är vi uppe i den fart jag tänkt att köra över vintern nu när vi måste ha broddat.
Jag fick faktiskt två brev på tisdagen, men jag blev även kontaktade av två arga personer som fått tillbaka breven oavsett vilken adress de skickat till? Adressändring.se ska ha ett samtal...
På onsdagen fortsatte kursen - då startade den i stället en halvtimme före utsatt tid vilket gjorde att jag fick jättebråttom att fixa allt som skulle fixas på jobbet på morgonen men det funkade. Sen var det så klart lite knepigt att få slut på kursen också.
På lunchen ringde jag adressändringen då, och fick till svar att jag skulle berställa eftersändning!!! Problemet är ju att jag inte får fram rätt adresserad post HELLER. Att jag inte får dem med 2:an på är helt okej. Men ja, de med rätt adress är man ju inte hjälpt av eftersändning på ändå. Efter att jag blivit riktigt arg på rösten lovade hon att maila posten - samma dag som jag lämnat ett "brev" till brevbäraren och fått svar direkt från posten där de hävdade att det var brevbäraren som person som stod för problemet? Ja ja, nu löser det sig väl???
Jag hade varit lite förutseende så kvällens kund jag bokat hade jag bokat en halvtimme senare än vad jag normalt brukar göra. Jag hann ändå bara slänga undan det värsta och kasta upp bänken men det funkade förhållandevis bra ändå.
Självklart har jag dragit fram ett par hyllmeter med gamla papper som ska gås igenom och fixas med också och de fick ligga kvar där de ligger. men jag hann faktiskt med en del mappar senare under kvällen så jag är riktigt nöjd ändå.
Halva veckan, over and out...
Däremot tycker jag att veckorna går lite väl fort eftersom jag inte hinner med någonting tycker jag. Och snart är det ett nytt år.
Måndagen blev det ingen träning för min syster hade fortfarande sin förkylning att dras med. Och jag tyckte inte det gjorde så mycket eftersom jag skulle på behandling efter jobbet och sen skulle massera så jag hoppade träningen. Jag saknar den men det kan ju vara bra att ta ett litet break också. Kroppen känns lite sliten efter alla massagerejs jag haft på slutet. Jag kan inte direkt sätta fingret på vad som är fel men snett och vint är det.
Det visade sig att min nacke var lite konstig så den blev rejält stretchad - inte manipulerad alltså men det var inte så vidare värst skönt. På ett ställe gjorde det skitont till och med.
Det kanske inte är så jättebra att ge sig ner i stallet och massera sen men det gick rätt bra ändå.
Mitt största problem nu är att jag inte får någon post ALLS efter att ha ändrat adress??? Hur svårt ska det vara när man inte ens bytt brevlåda?
Tisdagen var absolut inte bästa dagen att vara nyfixad på, vi satt på utbildning i videoanalys hela dagen. Inte skönt med en laptop på ett bord i lite för hög höjd. Tacka vet jag vanliga tangentbord och vettig arbetställning. Dessutom blev det rätt brådis då kursen var satt till att sluta 16.00 och sen blev en timme försenad. Men jag var ändå tvungen att sticka då jag skulle iväg och träna hästarna.
Moa känns ju inte direkt bra men ändå bra med tanke på hennes problem. Om en vecka ska vi få henne fixad. Tills dess hinner jag jobba igenom henne 2 gånger till tänker jag.
Dino var riktigt spänstig och kunde springa ytterligare lite fortare utan koordinationsproblem, det blir verkligen lite bättre från gång till gång. Det är så uppenbart att det är styrkan i bakdelen som krävs och att det är den som gör att han i bland inte riktigt får plats. Men nu är vi uppe i den fart jag tänkt att köra över vintern nu när vi måste ha broddat.
Jag fick faktiskt två brev på tisdagen, men jag blev även kontaktade av två arga personer som fått tillbaka breven oavsett vilken adress de skickat till? Adressändring.se ska ha ett samtal...
På onsdagen fortsatte kursen - då startade den i stället en halvtimme före utsatt tid vilket gjorde att jag fick jättebråttom att fixa allt som skulle fixas på jobbet på morgonen men det funkade. Sen var det så klart lite knepigt att få slut på kursen också.
På lunchen ringde jag adressändringen då, och fick till svar att jag skulle berställa eftersändning!!! Problemet är ju att jag inte får fram rätt adresserad post HELLER. Att jag inte får dem med 2:an på är helt okej. Men ja, de med rätt adress är man ju inte hjälpt av eftersändning på ändå. Efter att jag blivit riktigt arg på rösten lovade hon att maila posten - samma dag som jag lämnat ett "brev" till brevbäraren och fått svar direkt från posten där de hävdade att det var brevbäraren som person som stod för problemet? Ja ja, nu löser det sig väl???
Jag hade varit lite förutseende så kvällens kund jag bokat hade jag bokat en halvtimme senare än vad jag normalt brukar göra. Jag hann ändå bara slänga undan det värsta och kasta upp bänken men det funkade förhållandevis bra ändå.
Självklart har jag dragit fram ett par hyllmeter med gamla papper som ska gås igenom och fixas med också och de fick ligga kvar där de ligger. men jag hann faktiskt med en del mappar senare under kvällen så jag är riktigt nöjd ändå.
Halva veckan, over and out...
måndag 12 december 2011
Läspar igen... :(
Usch, det var ju inte så där jättekul att inse att jag fått vissa talsvårigheter av min dentala förlust. Det har jag inte gjort sen jag var liten och fick gå i specialundervisning för att lära mig att prata rent. Nu kan jag det inte igen... Hade jag inte bestämt mig för implantat tidigare så hade jag lätt gjort det nu för det låter helt galet när jag pratar. Hoppas väntetiden inte är FÖR lång nu för sen tar det ju tid innan skruv är på plats och läkt fast innan jag får själva tanden.
Fredagen tog jag det rätt lugnt för jag kände att jag behövde en sån kväll. Det blåste för övrigt rätt hårt så nån sväng med hästarna var inte att tala om och jobba med deras kroppar det hinns med. Så jag städade lite mer i datorn när jag ändå var igång. Jag har ändå mängder kvar - suck.
Lördagen var jag faktiskt seg i starten och inte uppe förrän vid sju! Jag passade på att smörja färdigt det läder som fanns och diska och tvätta lite innan vi gav oss ut på skrittkörning med fånhästarna. Dino fick för en gångs skull dra rockarden, det är verkligen läge att köpa en sele till så vi kan köra speedcart tillsammans. Men det har ju varit lite väl mycket nu ett tag på minuskontot. Jag har ju en långtids traktorreparation på gång också som måste betalas någon gång.
Men det var tydligen roligt att dra rockarden för det var en jäkla fart på Dino hela tiden. Jag trodde han skulle mattas av nån gång men det tyckte inte han. Moa var lite segare, och åt för övrigt inte upp sitt kraftfoder utan gick direkt på höet hela helgen. Lite konstigt men verkar annars pigg och glad?
Sen blev det mer stökande inne tills det faktiskt börjas skönjas både spis och köksbord. Tyvärr så tar det på krafterna i bland så att man inte riktigt orkar hålla ordning på grejerna när det är så mycket som det varit. Först med allt som hänt under hösten och så alla jobb som ramlat på under sista månaderna! :) När jag gick ner till stallet igen insåg jag att jag går där för sällan i dagsljus - för helt plötsligt insåg jag att rosorna blommar i december!!!
Jag hjälpte inhyrningarna lite med en av deras hästar innan jag käkade och sen gav Dino en ordentlig behandling av bakdelen.
Moa (som hade samma ätstörning på söndagsmorgonen) gav jag mig på på söndagsmorgonen och sedan hade jag en plan om att kratta till paddocken ytterligare för att få bort de frusna klumpar som ligger men det sprack då det hade frusit på natten igen. Jag får väl vara glad åt att staketet står efter helgens blåst? Så jag skruvade upp hyllor och rensade avlopp och lite annat kul innan jag gav mig iväg på jobb. Fyra hästar blev det på söndag EM/kväll. Bland annat åt en som satt barnvakt åt mig när jag var liten! Dessutom på den gård där jag tillbringade mina barndomsår...
Fredagen tog jag det rätt lugnt för jag kände att jag behövde en sån kväll. Det blåste för övrigt rätt hårt så nån sväng med hästarna var inte att tala om och jobba med deras kroppar det hinns med. Så jag städade lite mer i datorn när jag ändå var igång. Jag har ändå mängder kvar - suck.
Lördagen var jag faktiskt seg i starten och inte uppe förrän vid sju! Jag passade på att smörja färdigt det läder som fanns och diska och tvätta lite innan vi gav oss ut på skrittkörning med fånhästarna. Dino fick för en gångs skull dra rockarden, det är verkligen läge att köpa en sele till så vi kan köra speedcart tillsammans. Men det har ju varit lite väl mycket nu ett tag på minuskontot. Jag har ju en långtids traktorreparation på gång också som måste betalas någon gång.
Men det var tydligen roligt att dra rockarden för det var en jäkla fart på Dino hela tiden. Jag trodde han skulle mattas av nån gång men det tyckte inte han. Moa var lite segare, och åt för övrigt inte upp sitt kraftfoder utan gick direkt på höet hela helgen. Lite konstigt men verkar annars pigg och glad?
Sen blev det mer stökande inne tills det faktiskt börjas skönjas både spis och köksbord. Tyvärr så tar det på krafterna i bland så att man inte riktigt orkar hålla ordning på grejerna när det är så mycket som det varit. Först med allt som hänt under hösten och så alla jobb som ramlat på under sista månaderna! :) När jag gick ner till stallet igen insåg jag att jag går där för sällan i dagsljus - för helt plötsligt insåg jag att rosorna blommar i december!!!
Moa (som hade samma ätstörning på söndagsmorgonen) gav jag mig på på söndagsmorgonen och sedan hade jag en plan om att kratta till paddocken ytterligare för att få bort de frusna klumpar som ligger men det sprack då det hade frusit på natten igen. Jag får väl vara glad åt att staketet står efter helgens blåst? Så jag skruvade upp hyllor och rensade avlopp och lite annat kul innan jag gav mig iväg på jobb. Fyra hästar blev det på söndag EM/kväll. Bland annat åt en som satt barnvakt åt mig när jag var liten! Dessutom på den gård där jag tillbringade mina barndomsår...
fredag 9 december 2011
R.I.P. Tandskrälle
På tisdagsmorgonen var det ett fint fint snölager över Solbacka och bilen såg så lagom infrusen ut. Jag invigde mina lurviga stövlar, som visade sig vara i största laget men jag kan gå i dem så de funkar.
Huvudvärken låg på lur hela dagen men bröt bara ut i bland när mina kollegor visslade. Höga toner är ingen hit när man har efterdyningar från migränen.
Jag skickade ut mamma att köra Moa på dagen så jag kunde ägna mig åt hästarna på kvällen. De fick båda varsin kombi-behandling av sina specifika problem. Dino blir fantastiskt mycket bättre av akupressuren, inga svullna ben alls! Men han var på väg att fastna i bäckenet igen så jag gav mig på att testa en grej jag kommit på. Dessvärre fick jag inte fullt resultat men kom en bit på väg så jag ska exprimentera lite.
Moa är jätteöm i vänster bak så hon ska bara hållas igång nu samtidigt som jag underhåller henne vad jag kan för det känns ändå som att det sitter så djupt att jag inte kan laga det själv. Hon är så hemskt öm på insida lår.
Onsdagen hoppade jag över träningen då syrran var förkyld och jag lite för trött/hängig för att tycka att jag skulle orka 2 behandlingar och träning. Jag ville inte riskera att jag skulle få mer ont i tanden heller så nära dagen D. Behandlingarna gick bra och det är kul att se när det faktiskt går åt rätt håll eller när man kommer på vad som ska jobbas hårdare med. Det är otroligt ofta som jag får jobba framsida på människor och undersida på hästar...
Torsdagen då var det då äntligen dags! Jobb fram till halv elva för att sedan RUSA iväg för då är man sen nu med alla vägbyggen och sånt. Tyvärr kom jag ett par minuter sent men det gick bra ändå. Det gick väl inte riktigt så bra att ta bort tanden - den ville helt enkelt inte ut. Men efter 40 minuter lirkande och borrande (jag saknade öronpropparna sjukt mycket kan jag säga) och ännu mera lirkande så blev det bara ett stort hål kvar. Jag kunde knappt stänga käkarna trots att jag försökt stänga lite snabbt varje gång tandläkaren bytte instrument. Dessutom var jag klar vid lunchtid och hade ätförbud i ett par timmar så det var inte helt smidigt. Jag avskyr när jag inte får äta på mina mattider....
Från början hade jag en förhoppning om att vi skulle komma iväg skapligt till mantorp men mamma sa att Dino hade riktigt ont i ett bakben så jag tänkte att vi kanske int skulle åka ändå när jag var lite matt och öm och Dino hade ont och Moa bara ska hållas igång. Nu var väl Dinos ömhet ytterst kortvarig eller om han bara tyckte att det var ett olämpligt ställe att ta på, för jag hittade absolut ingenting hur hårt jag än palperade så det blev att ge sig iväg ändå.
Som tur var bad jag mamma ta med kaffe eftersom det var kallt, jag hade nämligen glömt eftermiddagens koffeinintag igen. Tyvärr hade jag inte riktigt klart för mig HUR kallt det var för jag hade absolut inte tillräckligt på fötterna, och händerna funkade så där.
Moa fick springa lite som hon vill och det funkade förvånande bra faktiskt, hon får inte springa fortare än att det känns bra men det gick bättre och bättre ju längre vi höll på. Nu fick hon bara 4 intervaller på 1000 m men det bekom henne inte alls. Hon hade 58 i puls efter 13 min så jag tog aldrig någon andra puls.
Dino sen då - han var sjukt trög ett tag i värmningen, från att hålla lugnt tempo så höll han knappt styrfart och gick och spanade på ALLT! Så jag fick skälla ut honom så han skärpte till sig.
Sen blev det minsann annat drag under hovarna på fåntratten och han travade ytterligare en gång alldeles utmärkt? Mellan de båda heaten ville han knappt skritta. Jag svävar fortfarande i ovisshet alltså? Jag körde 2140 m runt 30-tempo och det gick alltså bra. Än så länge ska vi inte köra fortare än så så det är ju häftigt att det funkar! :) Och jäklar vad glad han blev av att springa "så fort".
Men jag var bra matt efter att ha åkt och tränat och frusit och var öm i munnen. Smacka fram Dino är inte enkelt alla gånger när det inte finns andra hästar i närheten.
Huvudvärken låg på lur hela dagen men bröt bara ut i bland när mina kollegor visslade. Höga toner är ingen hit när man har efterdyningar från migränen.
Jag skickade ut mamma att köra Moa på dagen så jag kunde ägna mig åt hästarna på kvällen. De fick båda varsin kombi-behandling av sina specifika problem. Dino blir fantastiskt mycket bättre av akupressuren, inga svullna ben alls! Men han var på väg att fastna i bäckenet igen så jag gav mig på att testa en grej jag kommit på. Dessvärre fick jag inte fullt resultat men kom en bit på väg så jag ska exprimentera lite.
Moa är jätteöm i vänster bak så hon ska bara hållas igång nu samtidigt som jag underhåller henne vad jag kan för det känns ändå som att det sitter så djupt att jag inte kan laga det själv. Hon är så hemskt öm på insida lår.
Onsdagen hoppade jag över träningen då syrran var förkyld och jag lite för trött/hängig för att tycka att jag skulle orka 2 behandlingar och träning. Jag ville inte riskera att jag skulle få mer ont i tanden heller så nära dagen D. Behandlingarna gick bra och det är kul att se när det faktiskt går åt rätt håll eller när man kommer på vad som ska jobbas hårdare med. Det är otroligt ofta som jag får jobba framsida på människor och undersida på hästar...
Torsdagen då var det då äntligen dags! Jobb fram till halv elva för att sedan RUSA iväg för då är man sen nu med alla vägbyggen och sånt. Tyvärr kom jag ett par minuter sent men det gick bra ändå. Det gick väl inte riktigt så bra att ta bort tanden - den ville helt enkelt inte ut. Men efter 40 minuter lirkande och borrande (jag saknade öronpropparna sjukt mycket kan jag säga) och ännu mera lirkande så blev det bara ett stort hål kvar. Jag kunde knappt stänga käkarna trots att jag försökt stänga lite snabbt varje gång tandläkaren bytte instrument. Dessutom var jag klar vid lunchtid och hade ätförbud i ett par timmar så det var inte helt smidigt. Jag avskyr när jag inte får äta på mina mattider....
Från början hade jag en förhoppning om att vi skulle komma iväg skapligt till mantorp men mamma sa att Dino hade riktigt ont i ett bakben så jag tänkte att vi kanske int skulle åka ändå när jag var lite matt och öm och Dino hade ont och Moa bara ska hållas igång. Nu var väl Dinos ömhet ytterst kortvarig eller om han bara tyckte att det var ett olämpligt ställe att ta på, för jag hittade absolut ingenting hur hårt jag än palperade så det blev att ge sig iväg ändå.
Som tur var bad jag mamma ta med kaffe eftersom det var kallt, jag hade nämligen glömt eftermiddagens koffeinintag igen. Tyvärr hade jag inte riktigt klart för mig HUR kallt det var för jag hade absolut inte tillräckligt på fötterna, och händerna funkade så där.
Moa fick springa lite som hon vill och det funkade förvånande bra faktiskt, hon får inte springa fortare än att det känns bra men det gick bättre och bättre ju längre vi höll på. Nu fick hon bara 4 intervaller på 1000 m men det bekom henne inte alls. Hon hade 58 i puls efter 13 min så jag tog aldrig någon andra puls.
Dino sen då - han var sjukt trög ett tag i värmningen, från att hålla lugnt tempo så höll han knappt styrfart och gick och spanade på ALLT! Så jag fick skälla ut honom så han skärpte till sig.
Sen blev det minsann annat drag under hovarna på fåntratten och han travade ytterligare en gång alldeles utmärkt? Mellan de båda heaten ville han knappt skritta. Jag svävar fortfarande i ovisshet alltså? Jag körde 2140 m runt 30-tempo och det gick alltså bra. Än så länge ska vi inte köra fortare än så så det är ju häftigt att det funkar! :) Och jäklar vad glad han blev av att springa "så fort".
Men jag var bra matt efter att ha åkt och tränat och frusit och var öm i munnen. Smacka fram Dino är inte enkelt alla gånger när det inte finns andra hästar i närheten.
tisdag 6 december 2011
Intensiv helg - och migrän
Dagarna rullar på, underligt att man tycker att man alltid är efter?
Fredagen for förbi som alla andra dagar med lite förberedelser av kläder och material till lördagens turné och så krattade jag paddocken så gott det nu går med utmattat staket. Dino kändes stark och smidig och orkar utan problem nu. Ändå kör jag lite längre nu speciellt när jag krattar i mörker.
Jag gick och lade mig skapligt med tanke på vad som komma skulle. Speciellt som jag trodde att det skulle bli 5 hästar men under fredagen insåg att det skulle bli 6 stycken!
Efter morgonfodringen rullade jag iväg med en påse morötter och en vattenflaska som färdkost. Jag skulle egentligen ha köpt nötter också för det är en suverän energiboost men det blev inte så. Jag gamblar iofs lite med nötterna för de kan ge mig rejäl tandvärk (liksom nästan allt sött och salt). Men den här gången blev det ju inga.
Jag landade strax före nio i ett stall längs E4 norr om Nyköping, trevliga kunder och fina hästar. Men det skakades fram en häst till och det höll så klart inte tidplanen för men jag lovade att komma tillbaka på hemvägen vilket borde fungera om jag inte hängde för länge i Norrtälje. Så med ett snabbt stopp på McDonalds i Norrtälje for jag vidare ut i obygden. Det första stallet jag var i hade jag masserat en häst i tidigare. Och den hästen hade gått och varit ofräsch i till och från i ett år och bliriv bra av min behandling! Roligt. Nu var det två andra som fick behandling, jag hoppas det går bra med dem också.
Sen tillbaka mot Norrtäljehållet igen för stopp ett par mil utanför. Där visade det sig också vara en extrahäst, men vad gör det när man blir bjuden på älgsteg och trevligt sällskap? Efter lite messande fram och tillbaka med dagens första kund kom vi fram till att jag ändå skulle stanna hos henne mitt i natten! Så runt midnatt masserade jag dagens sista häst! Grannarna kom ut och kollade vad det var för korkad inbrottstjuv som parkerade bilen under ytterbelysningen och tände i stallet!!! Och tyckte förmodligen att vi var helt vansinniga! Men resten av hästarna i stallet verkade ta det hela med ro. Uppenbarligen stör en främmande hästmassör väldigt lite.
Alla hundar jag träffade på turnén tyckte för övrigt att jag skulle ägna mig åt dem i stället, knas-vovvar...
Efter att ha kommit hem klockan tre på morgonen och hållit igång hela dagen kan man ju ha en förhoppning om att somna snabbt och sova länge, men icke. Sömnen infann sig inte förrän vid 4-tiden och 06.30 var jag klarvaken så det var bara att masa sig upp. Men jag tog det lite lugnt på morgonen ändå innan jag gav mig ut och bytte hjul på transporten. Lite matt i armarna faktiskt.
Sen drog vi till banan och körde, Moa känns väldigt lik som hon gjorde i våras när hon hade sina problem i bäckenet pga halkningen. Så nu är jag inne på att avboka böjprovet tills Jocke fått göra sitt för det känns som bortkastat att behandla henne om det ändå är bäckenet som gör att hon får kort framsteg.
Dino var som vanligt, även om jag börjar lura på hur vänster fram mår? Jag böjer och böjer utan reaktion så var sitter det i så fall???
Till råga på allt fick mamma blodtrycksproblem med dunkande hjärta och orkeslöshet som följd när vi var på banan men det ordnade till sig någorlunda. Usch, sånt där är obehagligt.
Av någon anledning gjorde jag ett riktigt fel sen... Jag missade att dricka kaffe när vi kom hem. Troligen för att det var så mörkt att klockan kändes som åtta eller så och då är det för sent.
Den fadäsen fick jag lida för rejält, vaknade med en skum feeling och huvudvärk på måndagen. Spänningshuvudvärk eller migrän var frågan, men jag hann bara ta en Ibumetin innan gäspningarna satte igång så det var i med en migräntablett, på med kaffe och marsch i säng igen. Dessutom släppte inte eländet förrän framåt nio-tiden. Jag kommer inte ihåg när jag hade ett så långvarigt anfall senast?
Eftersom jag var tvungen att ta det lite lugnt så laddade jag med lite mat och mera vila och sen kollade jag läget med mamma. Hon var så pass ok så hon trodde att min plan med att resa paddockstaketet skulle funka. Så vi gav oss ut och provade lite och det gick alldeles utmärkt. Vi gjorde hålen lite djupare med en sån där grej man gör hål för att plantera träd med och sen hotade vi efter det. Och sen hittade mamma en hink med lite cement så vi gjöt de mest utsatta stolparna så nu hoppas jag att det står.
På grund av att det var fruset på natten och tinade hjälpligt så får vi stänga paddocken nu tills det frusit på ordentligt. Jag såg till att kratta en gång till nu då innan vi stängde för det var inte lätt att köra en skottkärra cement över en knölig sand-yta kan jag säga. På mitten tog det ingenting alls så det var just in time.
Sen stack jag iväg och masserade en häst och när jag åkte därifrån så SNÖADE det!!!
Det blev lite mer vila sen även om jag tänkt att åka och shoppa mat och posta fakturorna. Jag orkade inte byta kläder helt enkelt...
Sen dräller det in bokningar till nästa helg också. Uppenbarligen slutar inte folk ge sina hästar massage trots att det lackar mot jul... :)
Fredagen for förbi som alla andra dagar med lite förberedelser av kläder och material till lördagens turné och så krattade jag paddocken så gott det nu går med utmattat staket. Dino kändes stark och smidig och orkar utan problem nu. Ändå kör jag lite längre nu speciellt när jag krattar i mörker.
Jag gick och lade mig skapligt med tanke på vad som komma skulle. Speciellt som jag trodde att det skulle bli 5 hästar men under fredagen insåg att det skulle bli 6 stycken!
Efter morgonfodringen rullade jag iväg med en påse morötter och en vattenflaska som färdkost. Jag skulle egentligen ha köpt nötter också för det är en suverän energiboost men det blev inte så. Jag gamblar iofs lite med nötterna för de kan ge mig rejäl tandvärk (liksom nästan allt sött och salt). Men den här gången blev det ju inga.
Jag landade strax före nio i ett stall längs E4 norr om Nyköping, trevliga kunder och fina hästar. Men det skakades fram en häst till och det höll så klart inte tidplanen för men jag lovade att komma tillbaka på hemvägen vilket borde fungera om jag inte hängde för länge i Norrtälje. Så med ett snabbt stopp på McDonalds i Norrtälje for jag vidare ut i obygden. Det första stallet jag var i hade jag masserat en häst i tidigare. Och den hästen hade gått och varit ofräsch i till och från i ett år och bliriv bra av min behandling! Roligt. Nu var det två andra som fick behandling, jag hoppas det går bra med dem också.
Sen tillbaka mot Norrtäljehållet igen för stopp ett par mil utanför. Där visade det sig också vara en extrahäst, men vad gör det när man blir bjuden på älgsteg och trevligt sällskap? Efter lite messande fram och tillbaka med dagens första kund kom vi fram till att jag ändå skulle stanna hos henne mitt i natten! Så runt midnatt masserade jag dagens sista häst! Grannarna kom ut och kollade vad det var för korkad inbrottstjuv som parkerade bilen under ytterbelysningen och tände i stallet!!! Och tyckte förmodligen att vi var helt vansinniga! Men resten av hästarna i stallet verkade ta det hela med ro. Uppenbarligen stör en främmande hästmassör väldigt lite.
Alla hundar jag träffade på turnén tyckte för övrigt att jag skulle ägna mig åt dem i stället, knas-vovvar...
Efter att ha kommit hem klockan tre på morgonen och hållit igång hela dagen kan man ju ha en förhoppning om att somna snabbt och sova länge, men icke. Sömnen infann sig inte förrän vid 4-tiden och 06.30 var jag klarvaken så det var bara att masa sig upp. Men jag tog det lite lugnt på morgonen ändå innan jag gav mig ut och bytte hjul på transporten. Lite matt i armarna faktiskt.
Sen drog vi till banan och körde, Moa känns väldigt lik som hon gjorde i våras när hon hade sina problem i bäckenet pga halkningen. Så nu är jag inne på att avboka böjprovet tills Jocke fått göra sitt för det känns som bortkastat att behandla henne om det ändå är bäckenet som gör att hon får kort framsteg.
Dino var som vanligt, även om jag börjar lura på hur vänster fram mår? Jag böjer och böjer utan reaktion så var sitter det i så fall???
Till råga på allt fick mamma blodtrycksproblem med dunkande hjärta och orkeslöshet som följd när vi var på banan men det ordnade till sig någorlunda. Usch, sånt där är obehagligt.
Av någon anledning gjorde jag ett riktigt fel sen... Jag missade att dricka kaffe när vi kom hem. Troligen för att det var så mörkt att klockan kändes som åtta eller så och då är det för sent.
Den fadäsen fick jag lida för rejält, vaknade med en skum feeling och huvudvärk på måndagen. Spänningshuvudvärk eller migrän var frågan, men jag hann bara ta en Ibumetin innan gäspningarna satte igång så det var i med en migräntablett, på med kaffe och marsch i säng igen. Dessutom släppte inte eländet förrän framåt nio-tiden. Jag kommer inte ihåg när jag hade ett så långvarigt anfall senast?
Eftersom jag var tvungen att ta det lite lugnt så laddade jag med lite mat och mera vila och sen kollade jag läget med mamma. Hon var så pass ok så hon trodde att min plan med att resa paddockstaketet skulle funka. Så vi gav oss ut och provade lite och det gick alldeles utmärkt. Vi gjorde hålen lite djupare med en sån där grej man gör hål för att plantera träd med och sen hotade vi efter det. Och sen hittade mamma en hink med lite cement så vi gjöt de mest utsatta stolparna så nu hoppas jag att det står.
På grund av att det var fruset på natten och tinade hjälpligt så får vi stänga paddocken nu tills det frusit på ordentligt. Jag såg till att kratta en gång till nu då innan vi stängde för det var inte lätt att köra en skottkärra cement över en knölig sand-yta kan jag säga. På mitten tog det ingenting alls så det var just in time.
Sen stack jag iväg och masserade en häst och när jag åkte därifrån så SNÖADE det!!!
Det blev lite mer vila sen även om jag tänkt att åka och shoppa mat och posta fakturorna. Jag orkade inte byta kläder helt enkelt...
Sen dräller det in bokningar till nästa helg också. Uppenbarligen slutar inte folk ge sina hästar massage trots att det lackar mot jul... :)
fredag 2 december 2011
Dressyr - med lite smal bana :)
Det känns nästan konstigt med lite lugnare dagar nu! Men det börjar kännas i luften att kylan tänker smälla till när som helst! Jag har inte hunnit lägga om hjulen på transporten än, så det får jag göra på söndag förmiddag för jag tror inte jag hinner innan. jag ska ju faktiskt ut på en massage-sväng på lördag med åtminstone 5 bokningar så det lär bli sen hemkomst!
Lagom när jag kom hem började det smådugga lite men jag snabbade på så gott jag kunde för att hinna ut med Moa i paddocken. Ena långsidan har lagt sig på en sträcka igen trots att de stagade upp med sten den här gången, det blir väl att gjuta i hålen eller nåt annat smart? Google is your friend ;) I vilket fall som helst blev inte bortre långsidan riktigt rak!
Moa var verkligen jätteduktig i mörkret! Vi ökar på successivt och är nu uppe i en halvtimme - men jag tror att en halvtimme i paddocken är lika som 45 min. uteritt. Det är ju tyngre underlag och så försöker jag ju lära henne att göra lite för henne svåra saker, hon är väldigt stel i sidorna och det tror jag kommer från ryggmusklerna. Däremot är hon så himla arbetsvillig så trots att det går så där med att böja igenom kroppen så gör hon sidvärtesrörelser bättre och bättre för varje gång. I dag testade vi skänkelvikning i trav åt båda hållen. Då ska man komma ihåg att hon är öm i sitt lår nu också! Jag masserar lätt på det och det ger verkligen resultat!
Jag är jättenöjd med att hon har så lätt för sig och verkligen fattar och försöker superfort! Det är så klart en kombination av att hon försöker och att jag inte blir frustrerad när det inte går. Jag har nytta av att jag känner min häst betydligt bättre än de flesta som börjar rida och vet varför hon nu envist ville putta över mig på höger sida (låret på vänster sida är orsaken)
Och jag fick äntligen till sadeln också - jag har haft problem med att den kasat fram och klämt hennes skulderblad, men när jag fick tillbaks den så det såg helknasigt ut, då stannade den där den ska ligga! Skönt!
Resten av kvällen småpysslades lite med sånt jag brukar hinna med på helger och så planerades det lite inför lördagen då :)
Lagom när jag kom hem började det smådugga lite men jag snabbade på så gott jag kunde för att hinna ut med Moa i paddocken. Ena långsidan har lagt sig på en sträcka igen trots att de stagade upp med sten den här gången, det blir väl att gjuta i hålen eller nåt annat smart? Google is your friend ;) I vilket fall som helst blev inte bortre långsidan riktigt rak!
Moa var verkligen jätteduktig i mörkret! Vi ökar på successivt och är nu uppe i en halvtimme - men jag tror att en halvtimme i paddocken är lika som 45 min. uteritt. Det är ju tyngre underlag och så försöker jag ju lära henne att göra lite för henne svåra saker, hon är väldigt stel i sidorna och det tror jag kommer från ryggmusklerna. Däremot är hon så himla arbetsvillig så trots att det går så där med att böja igenom kroppen så gör hon sidvärtesrörelser bättre och bättre för varje gång. I dag testade vi skänkelvikning i trav åt båda hållen. Då ska man komma ihåg att hon är öm i sitt lår nu också! Jag masserar lätt på det och det ger verkligen resultat!
Jag är jättenöjd med att hon har så lätt för sig och verkligen fattar och försöker superfort! Det är så klart en kombination av att hon försöker och att jag inte blir frustrerad när det inte går. Jag har nytta av att jag känner min häst betydligt bättre än de flesta som börjar rida och vet varför hon nu envist ville putta över mig på höger sida (låret på vänster sida är orsaken)
Och jag fick äntligen till sadeln också - jag har haft problem med att den kasat fram och klämt hennes skulderblad, men när jag fick tillbaks den så det såg helknasigt ut, då stannade den där den ska ligga! Skönt!
Resten av kvällen småpysslades lite med sånt jag brukar hinna med på helger och så planerades det lite inför lördagen då :)
torsdag 1 december 2011
Inte blir man klokare direkt...
Tisdagen var det lugn lunch med bara en sväng ut på parkeringen i snålblåsten för att få hjälp med att få dit det sista tändstiftet då. Den här tisdagen hade jag bättre tidsperspektiv än förra gången det var tisdag och jag skulle köra banjobb. Det var ju då jag hamnade i en revision precis när jag skulle gå hem.
Men det blir ändå tight på torsdagar nu med bilköer och allt.
Moa var riktigt pigg och fin, jag körde henne i båda varven eftersom det var helt tomt på banan: Då känner man mycket bättre hur liksidiga eller oliksidiga de är. I och för sig blir det lite konstigt för dem första gången man kör fortare åt fel håll men Moa tyckte faktiskt att det var lättare och sprang på som bara den. Jag hade fulla tömmar alla intervaller utom den första då hon var lite lojare.
Hon var lugn och fin efter också och stretchade godkänt även om hon är lite stelare. Sen är det ju nån som har fuskat lite med underhållet också på slutet... :o
Dino var jättefin igen, jag fattar mig verkligen inte på det där. Han hade Back on Track på natten och benet hade sett jättefint ut på morgonen. Han kändes också jättefin i båda varv även om han var tvungen att orma och skygga för att alla monster på innerplan som han äntligen vant sig vid plötsligt hade flyttat sig till andra sidan! Glad var han även om han inte är världens alertaste i bakvarv direkt.
Han fick på sig BoT på natten igen, men den här gången blev han lite tjock runt om vilket gör att jag funderar på om det inte är det där han hade i våras som spökar igen.
Onsdagen var träningstajm utan syrran, men jag blev uppbokad av en annan tjej som också blivit utan träningskompis. Vi hade en annan ledare som har ett helt annat upplägg så man får slå eller sparka i längre serier utan några större hopp och studs mellan så det blev lite högre puls och så klart - TANDVÄRK :(
Hatar tanden men nu är den snart borta. Hoppas att det räcker med att ta bort den för att den värken ska försvinna. Sen är det bara att hoppas att det funkar med implantat så jag inte har kass bentäthet eller nåt.
På kvällen fick jag besked om att Grålle bil skulle hämtas vid 17.30-tiden så det blev att vara med när den lastades och så. Det gick rätt smidigt ändå trots att den inte hade några framhjul. Så nu är det lite mindre skrot på gården :)
Sen tog jag det lite lugnt (shoppade coola örhängen på Tradera) tills inhyrningarna drog iväg med sina hästar till ridhuset. Då passade jag på att akupressura Moa och Dino. Moa var på bråkhumör, öronen var fram och bak om vartannat... Och öm insida lår vänster, så nu vet jag vad som utlöste reaktionerna i måndags. Men hon var mycket mycket bättre än då. Så nu blir det att köra lite dressyr ett pass och jobba vidare med låret. Halsen mådde riktigt bra när man kände på meridianerna!
Dino var som jag förväntade mig lite i obalans i en del av de punkter jag jobbade med i våras när han var svullen i kronranden och hade klåda i manen.
Skönt att veckan början lida mot sitt slut även om det är jobb på lördag hela dagen!
Kursplaneringen fortgår också nu när jag kan finslipa den lite till... :)
http://www.solbackamassage.n.nu/utbildningar
Men det blir ändå tight på torsdagar nu med bilköer och allt.
Moa var riktigt pigg och fin, jag körde henne i båda varven eftersom det var helt tomt på banan: Då känner man mycket bättre hur liksidiga eller oliksidiga de är. I och för sig blir det lite konstigt för dem första gången man kör fortare åt fel håll men Moa tyckte faktiskt att det var lättare och sprang på som bara den. Jag hade fulla tömmar alla intervaller utom den första då hon var lite lojare.
Hon var lugn och fin efter också och stretchade godkänt även om hon är lite stelare. Sen är det ju nån som har fuskat lite med underhållet också på slutet... :o
Dino var jättefin igen, jag fattar mig verkligen inte på det där. Han hade Back on Track på natten och benet hade sett jättefint ut på morgonen. Han kändes också jättefin i båda varv även om han var tvungen att orma och skygga för att alla monster på innerplan som han äntligen vant sig vid plötsligt hade flyttat sig till andra sidan! Glad var han även om han inte är världens alertaste i bakvarv direkt.
Han fick på sig BoT på natten igen, men den här gången blev han lite tjock runt om vilket gör att jag funderar på om det inte är det där han hade i våras som spökar igen.
Onsdagen var träningstajm utan syrran, men jag blev uppbokad av en annan tjej som också blivit utan träningskompis. Vi hade en annan ledare som har ett helt annat upplägg så man får slå eller sparka i längre serier utan några större hopp och studs mellan så det blev lite högre puls och så klart - TANDVÄRK :(
Hatar tanden men nu är den snart borta. Hoppas att det räcker med att ta bort den för att den värken ska försvinna. Sen är det bara att hoppas att det funkar med implantat så jag inte har kass bentäthet eller nåt.
På kvällen fick jag besked om att Grålle bil skulle hämtas vid 17.30-tiden så det blev att vara med när den lastades och så. Det gick rätt smidigt ändå trots att den inte hade några framhjul. Så nu är det lite mindre skrot på gården :)
Sen tog jag det lite lugnt (shoppade coola örhängen på Tradera) tills inhyrningarna drog iväg med sina hästar till ridhuset. Då passade jag på att akupressura Moa och Dino. Moa var på bråkhumör, öronen var fram och bak om vartannat... Och öm insida lår vänster, så nu vet jag vad som utlöste reaktionerna i måndags. Men hon var mycket mycket bättre än då. Så nu blir det att köra lite dressyr ett pass och jobba vidare med låret. Halsen mådde riktigt bra när man kände på meridianerna!
Dino var som jag förväntade mig lite i obalans i en del av de punkter jag jobbade med i våras när han var svullen i kronranden och hade klåda i manen.
Skönt att veckan början lida mot sitt slut även om det är jobb på lördag hela dagen!
Kursplaneringen fortgår också nu när jag kan finslipa den lite till... :)
http://www.solbackamassage.n.nu/utbildningar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)