Oj vad bra det går...

Jag jobbar vidare som vanligt, det går så där med att hålla massagen på en rimlig nivå men nu är jag nog tvungen att prioritera ner den! Så kunderna bör ha några veckors framförhållning :) 

Helgen gick i en rasande fart med Provlopp och massage på lördagen och massage på söndagen. Det var ett alldeles fantastiskt provloppsvädet och synkningen funkade alldeles fantastiskt, det är betydligt enklare när man kör en häst åt någon annan och bara kan lämna över för att gå till nästa. Organisationen i stallet var lite så där då det var en förvirrad man mitt i alltihop som inte riktigt förstod det där med att man inte kan köra in från fel håll och så där (det var jag som skulle ha kört in så och använt samma kedjor som hans häst hade ;) )

Jag körde Shelby i 22:an och där var planen att testa i fält och sidoförflyttningar i kurva eftersom hon är känd för att tappa traven till slut. Nu blev det bara körning i ryggar och mycket krafter kvar i mål men det blev exakt som vi planerat och traven flöt bra hela tiden.Pulsen såg också bra ut så jag tycker att det är lika bra att prova start i stället för att sitta och harva jobb :) Hon travade bättre än förra gången när det ändå gick långsammare då.

Shelby i värmningen

Sen var det Umas tur, hon skulle enligt vara lugn i ryggar, men det hade hon visst glömt för jag hade verkligen fullt upp för att hon inte skulle mangla över kusken framför. Hon var inte het, men definitivt mer på än önskvärt. Tyvärr hade jag ett för stort bett på henne så jag hoppas hon blir bättre i rygg med ett bättre bett. I vilket fall som helst så tyckte hon att 1.25 var saaaakta och när hon fick fritt av mig strax före mål så störtdök hon till en knapp seger! Ändå tror jag inte att de andra gick så sakta för vi hade haft bra farthållning hela vägen. Dessutom funkar travet bra på henne så vi jobbar vidare!

Efter det passade vi på att ge Shelby en genomgång i kroppen så hon inte sitter fast och får överjobba. Lite nära inpå jobb där men det funkar om man har koll :)

Sen åkte vi hem och släppte in Uma till Dino och Zemla. Åh, en riktig tjej, sa Dino. Småflickor är inte alls lika attraktiva tydligen, men Zelma är en cool ettåring så hon tar det mesta med ro. Skönt att det gick så lätt att släppa ihop, den största oron jag hade var att Moa skulle skada sig när hon for som en galning i hagen bredvid. Hon verkade mer inne på att vara rodeohäst än travhäst.

Som tur var märktes inte det av när jag åkte till rakbanan med henne på söndagsförmiddagen, hon var pigg och glad även om det märktes att hon testade underlaget till att börja med. Kunde det möjligen finnas någon dold snö- eller isfläck? ;)  Allt kändes jättebra så det finns inte så mycket mer att göra än att massera henne en gång till och så ett lätt jobb inför söndagen.

Acceleration i början av rakbanan

Resten av dagen masserade jag människor, alltid är det något att göra :)

På måndagen var jag ledig eftersom jag först skulle till sjukhuset för en efterkoll för en forskningsrapport efter min operation och sedan på eftermiddagen skulle till veterinären och kolla Etoile igen och vaccinera Dino. Etoiles sena ser ut som förväntat, blödningen är nästan borta och läkningen har påbörjats. Tyvärr är det ju så med senskador att kollagentrådar är väldigt långsamma i sin läkning till full styrka så jag får förbereda mig på en lång rehab av henne. Ca 1 år till tävlingskondition, men jag får börja sitta upp på henne redan nu och om 6 veckor får hon börja trava!
Nackdelen är att det blåser som fan nu - och jag sätter mig inte på den där galningen innan det slutar. Dino var för övrigt rätt kul, han har järnkoll på att det finns en tunna med hästgodis (Hippo Cool) på kliniken och att både veterinären och assistenterna tycker att han är så mysig att han alltid får extra mycket godis!
På kvällen var jag iväg på jobb igen :)

Moa fick spår 6 i sin autostartsdebut på söndag. Lopp 1 dessutom vilket känns rätt lyxigt, då kommer vi hem skapligt. Och en av mina favoritkuskar och dessutom förstavalet, Stefan Söderkvist, ska hålla i tömmarna igen. Lite tråkigt att hon inte har ett par lopp i kroppen med tanke på förutsättningarna :)

Livsandarna återvänder!

Nu händer det grejer i en rasande fart som alltid när jag är igång. En sak som jag funderat på en längre tid aktualiserade sig snabbare än vad jag hade förväntat mig. Det räcker visst inte med att ha en ny häst, vissa veckor ställs livet på sin spets rejält.
Nu blev det på utbildningsfronten. Min plan var ju att gå färdigt Funktionell Basmedicin Häst och sedan softa runt ett tag utan tanke på studier, förutom att bestämma om det var möjligt att genomföra en liten plan som börjat gro i mitt huvud.
Men vad hände då? Jo planen blev bakflyttad ett helt år! Kursstarten jag gått och velat om och tyckt att jag har åtminstone ett år kvar att vela om blev bakflyttad ett år och börjar i augusti! Fördelen är att den flyttat tio mil närmare och jag blir klar ett år tidigare, nackdelarna är att jag miste ett års studieuppehåll.
Beslutet togs efter att ha kollat upp ekonomi, arbetstidsförkortning och semesterdagar, möjlighet till ledighet och framförallt vad mamma ansåg med tanke på att vi skaffat en häst till förra veckan, dessutom lyckades jag nog nästan fixa boende nära utbildningsorten av bara farten när jag ändå höll på, så nu är jag anmäld!

Till hösten börjar jag alltså på en Akupunkturutbildning för häst som kommer att pågå i 1,5 år!

Omvälvande!

På licenskursen bedöms jag nog vara klar nu, men jag har två kurslopp kvar för att delta tillräckligt många tillfällen. Det blir nog att ta Uma nästa gång så hon får sig en genomkörare till :)
Moa gjorde vad hon skulle och visade att startformen inte är långt borta då hon hängde med godkänt efter att ha gått i ledningen hela vägen. Vi kör 2 st. "lopp" per tillfälle så det första såg jag till att lägga henne sist så vi slapp att bromsa så mycket. Det 'är faktiskt inte helt enkelt att köra 30-35-tempo med starthästar.  Hon var skitsur över att gå i rygg och sprang och körde med huvudet hela tiden, ingen option att köra utan käk i lopp.

Uma blev lite oense med mig om farten då vi körde intervaller på puls 200, det har hon nog aldrig gjort på en travbana så frågan är om hon någonsin sprungit så sakta? Dessutom hade jag inget till hennes öron så det fick bli som det blev. Pigg men snäll - rätt längd på tömmar är bra med henne då blir hon snäll.

Nu är planen att köra provlopp med henne i morgon, jag ska dessutom köra provlopp med en kompis häst och känna hur hon travar i högre farter. En bog måste fixas där men vi får se om hon kan springa först och sen fixar vi det efteråt.

Nästa vecka planerar vi årspremiär för Moa! Spännande!

Skolkar!

I dag skolkar jag från boxträningen för första gången sen jag minns inte när :) Och då passar jag på att uppdatera bloggen lite grann så klart :)
Efter förra veckan känns det som ett under att jag börjar återhämta mig men så är det! En stor deadline för min del på jobbet är passerad och det har lyft en hel del av jobbstressen känns det som. Men eftersom jag vet att det blir sent i kväll och inte någon vila alls så ser jag till att sitta lite stilla nu!

Förra veckan fortsatte som den började, bara en kund på onsdagen och fredagen men ändå jobb. Dessutom åkte vi och hämtade Uma i Vaggerydstrakten på torsdagskvällen och på lördagen hade jag en alldeles fantastisk planering med en kund i närheten och sen 4-5 stycken i Sala av alla ställen! Det blev dessutom 5 st.
Det kändes att jag har hållit lite väl högt tempo den senaste veckan då jag faktiskt var lite seg de sista milen bakom ratten på vägen hem. Jag brukar kunna köra hur långt som helst utan att stanna om jag inte måste tanka eller gå på toa (i nödfall då) eller tanka föda men sista biten var lite tråkig. Dessutom kliade det på armarna vilket var rätt irriterande. Men efter vad jag sedan insåg var helt naturligt! Jäklar vad hårig tröjan var på insidan!

(För övrigt var det här det djefligaste foto jag någonsin försökt att få över från mobil till bloggen - dags att se över inställningarna tror jag.)

Men det ger fortfarande så otroligt mycket att se hur hästarna reagerar och hur hästägarna reagerar på sina hästars reaktioner! Underbart! Det roliga är att det inte är helt nödvändigt att kunna så mycket om hästar för att se deras uttryck.Det gäller bara att veta var man ska titta. En häst uttrycker så hemskt mycket genom hur musklerna runt mulen beter sig. När håren på underläppen börjar vibrera - då vet man att det händer grejer i hästen!

Men jag erkänner att jag var HELT SLUT på söndagen och faktiskt inte gjorde så hemskt mycket mer än att tvätta lite och åka och handla. På kvällen avslutade jag med att göra snöfri premiär i paddocken med Uma. Hon fick lite av en chock tror jag då jag bad att hon skulle böja kroppen!  Förra gången hon var här började vi att träna på att gå rakt, nu skulle hon helt plötsligt länga och böja sidor. Det gick så där - men hon gick ändå dit jag ville även om hon tyckte det var skitjobbigt. Min paddock är rätt tung i underlaget, vilket inte är något problem för mig som använder den så lite men det tar på otränade travhästar ;) Hon som utan problem travar 1,5 mil i varierat tempo var helt slut efter 10 minuter.  Så vi avslutade och drog en massage som avslutning. Det tyckte hon var betydligt bättre :) De gamla problemen hade kommit tillbaka i viss omfattning men det är inget större fel på hästen vad jag kan bedöma.

På måndagen tog vi en skrittsväng med Uma och Moa bara för att det är så himla skönt nu när det är vår i luften, livsandarna återvänder!

Och så börjar mina kunder ut och visa framfötterna på tävlingsbanorna nu när våren är på gång! Både på hopp- och dressyrbanorna och inte minst på travbanorna! Så himla kul!

Nu laddar vi för licenskurs och sedan start för Moa framöver!