Ajjjjjj - ommöblerad kropp

På torsdagen var det inbokat en timmes behandling av MIN kropp. De som läser här någorlunda regelbundet förstår förmodligen att det behövdes?

Jag hävdade att min kropp var en utmaning den här gången och det stämde. Axeln som jag gnällt lite om till och från var out of function åt två håll. Kulleder ska ju vara rörliga åt nästan vilket håll som helst. Och visst var det några ben i handen som var ur läge - precis där den nerv jag har problem med löper så klart.

Men jag kan säga att en timme som mestadels bestod av mekande för att lossa den låsta/framdragna axeln inte var speciellt skönt, till och med vad jag tålde i vissa fall. När det var färdigt kändes det åtminstone inte som om ryggen var rund uppe vid axlarna som det känts ett tag nu. Förmaning och varning om att jag troligen skulle få ont nu. Men vad då? Det har jag ju haft varenda natt i flera veckor så jag är ju lite van.
Efteråt fick jag världens krypningar, nästan som krampvarningar i halsmuskeln som går på framsidan ner under nyckelbenet på höger sida. Läskigt men skönt att det hände så mycket.

På kvällen tog jag det rätt lugnt. Men vi var ju tvugna att motionera lite häst. Mamma hängde med i blåsten med Moa. För en gångs skull stod inte Nisse stilla när jag satt upp, det var tur att jag inte for av och ner på isen på stallplanen. Det hade ju inte varit bäst för min nyjusterade axel. Sen blåste det så mycket att ALLT var scary för båda två. En bil var så läskig att man var tvungen att hoppa över snövallen, det krasade ju under hjulen. En plastpåse hängde i ett taggtrådsstängsel och smattrade och DEN var läskig, Nisse tog den med någorlunda ro, men där gick Moa igång i stället.
Egentligen blåste det för mycket för att rida i allén (gamla träd som då och då ger upp och faller över vägen) men det var så ruggigt att vi chansade och det gick bra. Men de har planterat nya små-träd som ersättning för de som saknas och de står fortfarande med spännband som stöd. Det sjöng i spännbanden och det är ruskigt skrämmande tycker Nisse.
Coolt är ändå att jag känner skillnaden mot när jag rider på banan - där är han inte alls så där rädd utan bara framåt. Även om han säkert blir rädd om traktorn kommer.

Jag har glömt att ringa tillbaka till veterinären om hans vaccination och tänder, huvudet och resten men det har ju varit en del de senaste veckorna.

Energi och träningsvärk!

Tjohoo vad lätt det var att komma ur sängen i dag då? Eller, nja nu blev det inte riktigt rätt, jag har varit betydligt spänstigare i min dag. Men å andra sidan rider jag ju inte monté varje dag. :)

Det har verkligen varit en ansträngande dag ur kroppslig vinkel men ändå har det gått bra. Till och med träningen trots att jag var så klen att jag knappt orkade cykla dit i motvinden. Syrran säger att jag går på envishet och det är nog sant. Lika kul att träna i dag som vanligt trots att jag var så slut och bara skakade vid stretchen efter. Det straffar sig att inte ta hand om sig själv efter att ha ridit.

När jag gick hem satt en liten fågel i toppen av ett träd och drillade lite försiktigt på sina vårdrillar! Det lät som den provade om det var dags nu när det är plusgrader och töar för fullt?

Hemma möttes jag av en riktigt lycklig mamma, hon påstod att hon inte varit så bra i ryggen sen så länge att hon inte minns! Så himla roligt att man kan vara till nytta! Bara det gör ju att jag tycker att kurser och massagebänk betalar sig! Det är så himla roligt att se henne så bra i kroppen. Ska jag vara ärlig så gick hon bättre än mig, som mer eller mindre stapplar fram!

Vi gav oss ut en sväng med Moa och Dino, Moa verkade tycka att hon skulle ligga och käka hö i stället men till slut klev hon upp och sen var hon urlöjlig på skrittpromenaden. Jag red Dino igen, det känns verkligen BRA nu även om han är öm i bröstmusklerna. Skulle jag inte veta vad jag vet hade han förmodligen utvecklat sadeltvång för länge sen. Jag måste köpa en sadelgjord med resår till honom så han inte får så ont när jag drar gjorden. Den kan ju vara bra för de övriga också. Om jag nu hittar en med resår i båda ändar. Nån annan vill jag inte ha.

Jag fattar inte riktigt var all energi kommer ifrån, jag borde ju vara trött eftersom jag faktiskt inte varit ledig en dag på 10 dagar men det är ju bra. Egentligen skulle jag ha tvättat i kväll med men det struntade jag visst i. :)

Noll kontroll? Eller fullt ös, medvetslös?

Åh - I dag har det shoppats biljetter till Danko Jones! Nu ska här rockas en torsdagskväll i april!
Han som var med mig var ätt skeptisk (men vad då, han ska ju inte med), jag var mest förvirrad över att befinna mig i stan och uträtta ett ärende, det händer ju inte för ofta.

Efter jobbet var det dags för stolleprov på hög nivå. för man kan ju fundera på hur välgenomtänk det egentligen är att ge sig ut och rida monté på Nisse i sidepull, alltså ett bettlöst träns av mildare modell. Extra milt blir det om man som Nisse vet precis hur man ska hala uppdet högt på nosen. Jäkla galning - men vilken skillnad det är nu och förr! Nu springer han bara för att det är kul och har full kroppskontroll! Till och med med en klump som mig på ryggen som kör full broms. För DET behövdes även om vi inte tappade kontrollen en enda gång!

Mamma försökte ta tid men det gick inte så bra,mitt tidtagarur ÄR knepigt, kommer man mot fel knapp mitt på så funkar det inte. Spelar roll? Jag fick svar på flera saker - det går säkert att hålla honom med ett sidepull som stannar nere på nosen alternativt något annat? Han är inte speciellt stressad längre när jag rider åtminstone, bara extremt lycklig över att få springa och lite pissed på att jag skulle bestämma hur, hihi. och han travar helt jäkla suveränt och har inte minsta tillstymmelse till frambensömhet (det går inte bra att rida fort i trav på framhalta hästar).

Otroligt roligt var det även om det kanske inte gick superbra - det hade varit bra med en sidostång så han inte hängde på innertygeln (lätt utan vagn, eller inte) - och jag blev förskräckligt trött i mina otränade händer.

Bli inte förvånade om det händer igen, med annan utrustning. Inte så att jag tänker börja träna regelbundet för det är ju inte så bra för hästen, men nån gång då och då kanske man kan roa sig?

Frågan är ju HUR mycket broms och styrning man får när kusen hissar upp remmen över nosen 5 cm till, haha. Han ser mer ut som en fåntratt än som en travhäst, och ännu mindre som en travhäst som är PÅ.

Nu ska vi se hur det blir med vaccination och ytterligare en tandkoll, jag skulle ha ringt veterinären i går, men jag har teflonhjärna i bland.

Och ja - kvällen avslutades med mera "mamma-massage", uppdatering av amatörföreningens hemsida och en begynnande träningsvärk ;-)