En ny resa börjar...

Hur många livsresor kan man ha igång samtidigt? Jag har hur många som helst och har just nu ingen aning om var jag kommer att landa! Under tiden jag rehabiliterat Etoile och Moa varit knackig så har inte travintresset inverkat ett dugg på min anställning (förutom enstaka veterinärbesök) vilket har gjort att jag kunde gå min akupunkturutbildning utan allt för dåligt samvete. Samtidigt som det inte påverkat min bisyssla med massagen att jag går akupunkturutbildningen.
Men rehabilitering har ju ett syfte och ett mål.


Och där är vi nu! Etoile har gjort sitt livs första riktiga start! Valet blev en fredagseftermiddag i Vaggeryd, och även Moa hade ett på pappret mycket passande lopp så båda fick åka på utflykt. Det roliga är att det inte är Etoile som är den som är oroligast när de kommer utom synhåll för varann, Moa är mycket missnöjd så fort Etoile "försvinner". Men det går ändå riktigt enkelt, kunde ha varit betydligt värre.


Etoile var bara nyfiken på världen och i värmningen fick Moa hänga med som moraliskt stöd, den här gången såg jag till att Moa höll Etoiles tempo i stället och då bet hon sig inte. Skönt när man kan lösa saker enkelt. Däremot gjorde hon en "snygg" grej när vi skrittade på stallbacken för att bilprovstarten gick. Hon slängde med huvudet och lyckades än en gång att skicka ner mössan - den här gången dessutom för ögonen men hon var inte så bekymrad över det och vi fick assistans av 2 st. Peter som råkade vara de första vi mötte. Att jag vet vilka det var beror på att de hade tävlingsdressarna på sig, nämligen Untersteiner och Ingves. :)
Sen fick hon vara utan den resten av värmningen - vi körde dubbeldövat från början och i loppet hade hon bara proppar.


Annars var Etoile precis så cool som jag hoppats på, lite nyfiken och sen i loppet så fattade hon absolut ingenting. Hon sprang med lite strax bakom så där och flaxade lite lagom med öronen. Nu var det så bra att nästan hela fältet galopperade så hon avancerade sakta framåt och på upploppet så tog hon massor på den som kom trea men hon lunkar med och verkar tycka att det är helt okej. Så debuten resulterade i en sänkning av personbästa med 2 sekunder och en fjärdeplats och 3000 kr på kontot!
Hon fick ju dessutom se lite galopperande hästar så jag tror att den rädda perioden är över om hon inte hamnar i en extrem situation igen.
Hon får massor av beröm av kusken också och då blir jag stolt!

Moa blev tyvärr drabbad av en tränartabbe. jag hade plockat bort frambensskydden då hon gick så jäkla bra utan i provloppet men när det blev tempoökning så gick hon på sig och galopperade i sista sväng, annars fick även hon beröm av sin kusk. Hon älskar verkligen att tävla trots att hon börjar komma till åren för att vara travhäst!


Nu tränar vi på, köper nya skydd åt Moa och siktar på ny start om några veckor. Tills dess ska jag försöka få ordning på den utrustning jag just nu har utspridd i halva huset ;)
Det känns så himla bra att vara på gång igen och jag hoppas verkligen att de får vara friska och krya nu!

Mental träning!

Prepareringen inför start rullar vidare och allt känns bara bra. Förra veckan fick de sina vaccinationssprutor på måndagen och Moa blev lite påverkad det första dygnet så de fick ta det helt lugnt hela veckan. Det är ju lite typiskt att de är vaccinerade när jag då fick tid att massera för då är det inte riktigt lämpligt eftersom levern får jobba rätt hårt.


På fredagen körde vi ett lätt rakbanejobb med båda och de kändes jättefina, Moa kanske var lite kantig i början men sen kändes hon jättefin. jag hoppas verkligen att hon kommer med samma tävling som jag tänkt för Etoile, annars får jag köra plan B där men nu när jag hållit koll sista veckan så är det ett fåtal lopp som hon inte kommit med i i sin klass så jag hoppas det funkar.
Lite synd om mamma blir det så klart eftersom hon får åtta fötter att göra iordning i stället för fyra i så fall men jag hoppas det funkar.

I somras hittade jag en annons på facebook om hästlekis arrangerat av Nykils Rid- och Körsällskap, det är lite blandade övningar med "hinder" som hästarna brukar tycka är jobbigt. Tänk plastbandsdraperier, tvättlinor med PET-flaskor, träbroar, vattenpölar osv. blandat med lite fyrkanter där man skulle in och vända utan att trampa på spånlinjer och grejer där man skulle backa i vinkel.
Det tyckte jag var en utmärkt övning för Etoile och eftersom det kom ut så pass tidigt så hade jag inte hunnit boka upp mer än lite grann denna helg.

Jag tror att alla hästar har nytta av att göra såna här övningar och egentligen hade vi nog haft nytta av att börja göra dem för länge länge sen när jag ser på Etoiles reaktioner. Vi har ju byggt upp ett starkt band av tillit under de här åren och jag ser hur hon växer för varje situation. Men det är verkligen annorlunda för en travhäst första gången man kommer ut på en åker i stället för på en ridbana och det står hästar och transporter överallt.
Jag började med att gå med henne i grimma och grimskaft, jag hade tränset under för att kunna greppa tyglarna om det hände något så att jag hade behövt mer inverkan men jag tror att hon var så förvirrad av att det vimlade av hästar utan vagn så hon tittade mer på dem än på hindren. När vi tittat på det mesta några gånger (och fått största reaktionen när en ardennerrumpa backade mot henne) så gick vi upp och sadlade så att jag kunde dra igenom alltihop uppsuttet också.
Det var lite läskigare då men hon gjorde allt jag begärde, jag gav mig inte på vattenhindret alls denna gång för jag ville inte vara så hård på henne. Jag kände att hon var tveksam på det men vi gick över slangen de använde för att fylla på vatten.!

Så här i efterhand så är det bara att konstatera att hon troligen uppträdde mognare än vad Moa skulle ha gjort, men så är hon ju mer sansad också!

På eftermiddagen åkte vi och hämtade hem Dino för maten hade tagit slut uppe i skogen och då går det ju inte att livnära sig. lite smal var han ju men absolut inte hysteriskt tunn, det där äter han ifatt på ett nafs :)

Det är inte svårt att fördriva tiden när man har djur direkt! På söndagen var jag ute och jobbade med hästar, mycket roligt och intressant det också! De lär mig saker hela tiden! Denna gång var det en nyligen inriden häst som börjat med en hel del olater. Anledningen visade sig vara kraftiga smärtor vid skulderbladen, och det problemet borde vara löst på några massagebehandlingar förutsatt att hästägaren gör sin hemläxa. :)

Livet är spännande!

Jag har försatt mig i en alldeles fantastisk och nästan omöjlig situation den här hösten! Bara tiden kan utvisa om jag får det att gå ihop eller ej, men jag hoppas att de mindre omplaneringar jag gjort gör att det kommer att fungera.

Vad är det som händer då?
Jo jag har ju precis påbörjat tredje terminen på min utbildning till hästakupunktör och det kräver så klart en viss ansträngning att få in hela TCM-tänket så att det fastnar ordentligt och inte bara pluggas in a la korvstoppning till tentan i december.
Där ska jag dessutom hitta en häst att göra en hemuppgift på efter nästa utbildningstillfälle. Den hästen ska behandlas 3 ggr och dokumenteras så det måste vara i Linköping med omnejd för att det ska hinnas med och intervallerna mellan behandlingarna ska bli bra.
Jag är ju fortfarande vetgirig till tusen och har några fler utbildningar "på lut" som jag från början tänkte gå under hösten också. Men nu när jag ser hur hösten ser ut så har jag skjutit upp dem till nästa år för det är ju helt vansinnigt att köra slut på sig själv så till den milda grad att jag inte orkar något alls sen.

Tanken är att nästa uppskjutna utbildning är Lymfmassage på människa för lymfmassagen är ett så himla häftigt område! Den kommer jag att gå så fort jag kan nästkommande år!

Företaget går alldeles fantastiskt bra nu och jag känner att jag har precis så mycket jobb som jag klarar av! Där hamnar jag i bland i intressekonflikt med mig själv då jag mycket väl vet att jag inte kan jobba mer än jag gör och sedan träffar jag någon häst eller människa som har ont och då planerar jag om så gott jag kan. men det är märkligt att just nu ligga nästan fyra veckor fram och vara i princip fullbokad.

Det är det "lilla" jag håller på med förutom att jag precis fått för mig att organisera om hemma, jobba heltid och ha två tävlingshästar och en konvalescent.
Jag hajar nästan till när jag skriver två tävlingshästar, men så är det ju verkligen! Både Moa och Etoile var ute i provlopp i lördags. Mycket spännande då det var första gången sedan jag köpte Etoile som någon annan än jag kört henne.

Valet på kusk föll på Tobias Gustavsson som körde Nisse en del åt mig. Det är viktigt för mig att få någon som är snäll mot hästen så att hon inte blir rädd nu i början om kusken tappar humöret och det har jag aldrig sett Tobbe göra. Inte ens den gången då jag var nyopererad och han körde Moa i jobb åt mig. Moa missförstod honom totalt och trodde att hon skulle gå intervaller så hon sa att hon absolut inte kunde springa fortare än 27 då medan min körorder var ca 23. Det var alltså medan hon var i full gång och startade, hon gick 16 i lopp inte allt för lång tid efter ;)

Den här gången skötte sig både häst och kusk med bravur vad jag kunde se även om Etoile bet sig i munnen av att få hålla Moas mesiga joggingtempo, det ska hon slippa till starten. I loppet var jag aldrig orolig och hon gjorde precis rätt och var inte mycket slagen på mållinjen :)
Dryga Moa var inte heller dålig, jag backade henne två längder 700 kvar och sen fick hon gå en tuff sistasväng ute i fjärdespår för att sedan avsluta riktigt vasst över upploppet även om vi inte hann ifatt Etoile ens. Men jag gissar på att Moa kanske gick 14-15 sista 500 eftersom hon fick så vida spår

Men det är ett bestyr för mig att hinna få på alla grejer på två hästar som ska ut i samma lopp. Matte får sno fram och tillbaka som en galning! Tur att det inte kommer att bli så i tävlingssammanhang sen.

Tävlingspannband är beställt till Etoile och startdatum inplanerat! Samma för båda två om det går som jag vill :)

Spännande värre!