Veckan som gått har varit både vanlig och ovanlig. Motgångar, självklart. Planera om? Som alltid.
När vi kom till Mantorp i torsdags så visade det sig att Moa varit igång igen. Insidan av låret var spänt och ömt så planerna på en lördagsstart på Färjestad föll pladask. Hoppas att hon repar sig snabbt så hon får nytta av Kalmarstarten.
Etoile har brallat en del på banan igen men inte mer än att det varit under kontroll och vi har verkligen utsatt henne för jobbiga saker. I lördags var vi ute och körde henne i samband med provlopp och då lackade hon ur när jag höll in henne när hon ville springa ikapp en annan häst. Hon är verkligen barnslig än så länge.
Uma fick någon form av återfall i helgen. Vi lyckades inte lista ut vad. Blodvärden är ok så vi kör på och ser var det tar vägen. Hpn ska skos om bak nu och den här gången är hon uppe på sina bakhovar till slut.
I helgen sålde jag Volvon och sen var den helgen i princip slut då jag drog till Sala på söndagen inför kursen. Så nu snurrar det ännu mer innanför pannbenet än innan. På måndagen föreläste och förevisade en duktig Equiterapeut men han visade ingwt jag inte sett förut. Däremot skapade hans ord några nya tankar på förmiddagen. Tisdagen var vikt till mera meridianer och nu börjar det äntligen bli lite system i det hela.
Men det är grymt skönt att vara hemma igen. Trots alla grejer jag inte hunnit hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar