I bland händer de där fantastiskt underbara sakerna som gör att det är värt allt vardagsslit.
Lördagen var precis en sådan dag! Trots att det inte alls gick bra för Moa. Hon verkar ha vridit till en kota i veckan och funkade inte alls för dagen.
Trots det gick hon bara åtta tiondelar från rekordet och var första utan pengar.
Etoile var mycket mera skruvad och mycket fuxigt irriterad på att hon fick vänta på sin tur. Jag tror hon är en diva.
Den här gången var det ju lite nya förhållanden, mörker och värmningen utan Moa. Dessutom hade Tobias många uppsittningar så vi planerade så bra vi kunde. Hon var betydligt mer taggad än förra gången men höll sig i skinnet även om hon var riktigt pigg från början. Men hon så jättefin ut vilket gör mig stolt och glad eftersom det är mitt jobb som gjort att hon kom till start. För ett år sedan sprang hon ett halvt varv på 1.30 sen orkade inte kroppen mer.
Jag var rätt övertygad om att hon skulle tjäna några kronor men trodde inte att hon redan skulle vara färdig för att vinna!
Dessutom från den tunga positionen utvändigt ledaren.
Det är en helt otrolig känsla att få segerdefilera med en häst som många, i och för sig fullt förståeligt, räknat ut som oduglig på grund av olika incidenter orsakade av rädsla och som dessutom fallit isär totalt i aktionen i omgångar.
Nu har hon i sitt livs andra start tagit sin första seger! Och då var meningen att hon skulle lära sig tävlingsmiljön och allt vad det innebär. Så hon fick även träna på att segerdefilera och bli fotograferad redan tidigt i karriären.
Hon är den första av alla mina väldigt lärorika projekthästar som utvecklats på rätt sätt på grund av att hennes skador ändå inte var så allvarliga som de tidigare.
Just nu känns det riktigt riktigt bra! Jag tror inte jag landat riktigt än!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar