söndag 24 augusti 2014

Äntligen!

Foto: Veronica Fermskog

Nu känner vi oss verkligen som vi är bland molnen, både Etoile och jag!

Efter nästan två år har hon nu gjort sina båda kval på ett alldeles utmärkt sätt! Jag visste när jag köpte henne att det skulle vara mycket jobb för att komma hit både mentalt och i kroppen, hon skadade sig rejält när hon blev skrämd som tvååring bockade sig lös med vagnen efter sig. Hon ådrog sig en rejäl muskelskada i höger bak och dessutom så gick ena skalmen in i revbenen så pass att hon alltid kommer att ha  vita hår på en fläck under selen som minne av den händelsen. Det hände alltså i kvallopp så det är därför hon hade startförbud tills hon genomfört två kval. 

Vägen har varit lite slingrig men eftersom hon inte är snurrig på en enda fläck utan "bara" stänger av när hon blir rädd så har jag jobbat med hennes självförtroende hela vägen.

Förra våren fick hon en lindrig senskada som försenade oss ännu mer men samtidigt kan det ha varit det som gjorde att vi är där vi är nu. Hon hade minst sagt underlig aktion i bland och tog inte stöd på bettet och ville inte ta styrning ordentligt innan skadan men i och med att jag joggade igång henne förra sommaren på banan så tränade vi på "allt" samtidigt. Dessutom började jag snirkla runt lite på ridbanan så fort jag vågade för att stärka hennes kropp.
 I slutet av oktober förra året kunde hon springa 600 m i 30-tempo, sedan orkade inte hennes muskler i bakdelen längre, vilket hon löste genom att enbart försöka använda vänster bak för att driva kroppen framåt. Det gick så där kan man väl säga. ;)

I februari ansåg jag att hon kunde gå ett provlopp i 30-tempo, men då blev det stopp igen då hon fick korsförlamning i värmningen. I mitten av maj kom vi igång med provlopp ändå och sedan har det bara gått framåt, hon har blivit rejält skrämd två gånger med några månaders mellanrum. Det verkar ändå som att de upplevelserna stärkte henne för efter det har det bara gått spikrakt framåt.

Så nu har jag äntligen lyckats göra "nästan tävlingshäst" av henne! Det är bara att träna på lite högre farter också så att hon inte bara lunkar på. Mental träning i alla ära, men det ger lite för coola hästar. ;)
Det är bara att titta på Moa, hon har ju gått så mycket provlopp så hon tävlar inte om hon inte har sina halvstängda skygglappar på sig!

Men nu har jag en cool och trygg häst som klarar tävlingsmiljön utan att blinka!









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar