onsdag 7 augusti 2013

Sommaren är kort?

Nu är jag tillbaka på kontoret igen med allt vad det innebär.

Ska man titta bakåt på den här sommaren så kan man sammanfatta den med fint väder, mycket massagejobb, många resor till travbanan och för lite gjort med allt annat. Blir det någonsin så mycket gjort hemma som man tänkt?
Dessutom verkar jag vara inne i en period där jag bränner pengar fortare än jag tjänar dem! Men när det gäller "måsten" och hästarna så tycker jag att det är bättre att agera direkt än att låta tiden gå och ignorera problemen.

Att förstå problem är inte helt enkelt alla gånger. Ett typexempel på det var Etoiles varning på senan - med facit i hand så varnade hon faktiskt en tid innan skadan kom, och det är hon inte den första hästen vi haft som gjort. Det är bara det att de varnar på olika sätt. Dino och Nisse varnar/varnade genom att gå in och ställa sig i hörnet när transporten kommer fram, ett nytt beteende från båda som jag borde ha reagerat på. Dixie, Dinos mamma, visade en gång i tiden någon månad innan sin hovbensfraktur att något var fel genom att inte vilja gå på transporten. Nya beteenden från alla dessa hästar. I Etoiles fall var det att hon hade svårt att stå vid skoning som var varningen. Dessutom på två ben.
Det gjorde att hon skrämde mig rejält häromdagen genom att inte vilja stå ordentligt vid skoning av höger fram igen. Men som tur var var det bara ete falsklarm - jag har köpt dåliga karledsskydd åt henne från Shire som dels är för breda för en normal karled och dels helt omöjliga att få rena trots dubbla tvättar.
Annars har det gått otroligt mycket framåt med Etoile, vi har verkligen åkt skytteltrafik, 3 ggr/vecka, med Etoile till banan och det har gett superresultat! Hon är trygg och glad för det mesta nu och när hon blir rädd så fungerar hon som en normal unghäst som lärt sig att hantera sin kropp. Några meter i högre fart eller en skyggning. Normalt ska man väl inte jämföra henne med en unghäst eftersom hon är fyra, men med det psyke hon har och det hon råkat ut för så får man göra det. Speciellt som hon nu när hon fått täta repetitioner visat exakt samma utvecklingskurva som en unghäst brukar göra!

Umas veterinärbesök då? Jo hon var inflammerad i båda bakknäna och vänster framkota med ett stort frågetecken för om det är något lurt med höger fram också. Klart värt att försöka oss på att fixa iordning henne. I övrigt är det väl kaos i kroppen på henne då hon fått en massa akupressur mot korsförlamning (där törs jag inte sluta trots att hon har medicin i kroppen) och dessutom i slutet på förra veckan en Kraniosakral behandling. I efterhand så surar jag lite för att hon tydligt visade att en sak var jobbig som terapeuten trodde berodde på att flugorna spatserade runt på henne. Alltså - den här hästen kan ha 50 flugor på varje ben när jag masserar utan att lyfta en hov.
Förresten var hon jättetydlig och rätt rolig när vi var på kliniken - varje gång vi sprang tillbaka på gången när hon hade ont så försökte hon bita mig! Uma alltså, stallets snällaste häst bland alla våra fåntrattar!

Moa är i superform!  Gjorde en start för två veckor sen då hon tyvärr var första utan pengar på grund av att de andra var lika snabba i starten så hon fick dålig position. Kusken sa att hon var så ivrig in i mål att hon gärna hade försökt klättra över framförvarande ekipage :) Uppenbarligen är det så att hon taggar extra av att ha sitt halvstängda huvudlag så det får bli på i fortsättningen. Nu har hon brutit sönder en kant på en bakhov så nu odlar vi hovar. Hon har fått ett par barfotaboots så nu testar vi om strumporna i dem kan sitta stilla och hur mycket ysterhetsrace de klarar utan att flyga av ;)
Om det är en massa stavfel i detta beror det på att jag inte kan redigera texten av någon anledning utan måste radera allt jag skrivit efter felet för att få ordning på det, ber om ursäkt!

På återhörande!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar