Nu har det varit ett väldigt långt uppehåll i bloggandet på grund av olika saker men nu tänkte jag mig att det är dags att ta tag i det igen.
Vi har fått en lång och jobbig rehabilitering för Moa och även om muskeln som hon sträckt nu mår bättre så mår inte hon bättre. Just i dag så har jag fixat så att en veterinär kommer och tar blodprov då jag vill utesluta att hon har någon fästingrelaterad sjukdom. Den sista veckan har hon visat att något är mer galet än annars, hon skakar på huvudet när jag känner lite djupare i musklerna och även om hon är intensiv och social som vanligt så är hon inte glad i ögonen.
Etoile börjar bli starkare i kroppen"! Hon tränar på och går lite fortare för varje jobb, jag vill ha en säkerhetssulky till henne nu så det är väl dags att ta tag i att beställa en.
Hon har stort behov av stänger, men jag vill ha en Grafströms så jag kan köra med slaggjord också. Det verkar som de med stålskalmar verkar vilja kröka sig med slaggjord på och jag är rädd om både häst och vagn även om båda är försäkrade.
Själv jobbar jag på som vanligt, förra året blev verkligen ett rekordår på arbetsfronten, jag ökade omsättningen med 28% och det tror jag kommer att bli den största ökningen någonsin om jag inte får tag på en stjärnhäst! :)
Det kommer att bli ett ytterligare år med full fart om det inte händer något oförutsett men hittills går det strålande. Förra året var uppdelningen mellan hästar och människor ungefär 67/33 men under januari har det hittills varit tvärtom. Inte för att det gör något just nu när det är svinkallt. Men jag måste erkänna att det är lite roligare med hästarna där man kan följa deras resultat sen :)
Vare sig det gäller tävlingshästar eller hobbyhästar som har lite lättare för att göra saker de inte kunnat innan.
måndag 13 januari 2014
måndag 9 december 2013
Allt är föränderligt
I bland händer det att man tappar lite energi, november är den tiden på året när jag alltid gör det, inte blev det bättre av att de flesta i min omgivning har haft mycket olyckor och tragik i sina liv just nu. Djur och människor skadas och blir sjuka om vartannat.
Själv är jag inte heller förunnad att få slippa. Efter att Uma jobbat så fantastiskt fint så bestämde vi oss för att "smyga" igång henne på banan. Ett varv och sen hem, inte så komplicerat när vi ändå åker med Etoile och Moa är skadad. Tyvärr visade det sig att det där varvet på något sätt tog knäcken på henne, hon ville inte röra sig i hagen dagen efter och fick hämtas och ledas in i stället för att hänga med de andra då hon parkerat i ett hörn och där hade hon stått. Att förstå hur ont hon hade är svårt men efter att några veckor tidigare tagit ett korsförlamningsprov så förstod jag att det var något annat. Dessutom hade det hänt saker i kroppen på henne som gjorde att jag kom fram till att hon aldrig skulle bli stark nog att bli travhäst igen. Det var med sorg i hjärtat jag kontaktade hennes ägare för även om man vet att det är tidsbegränsat och en chansning så fäster man sig vid dem. Men det är skönt att veta att hon fått vara bland sina gamla kompisar de sista veckorna även om hon så klart varit kompis med våra hästar också.
Dino var jätteorolig de första dagarna när hon åkt och stod verkligen och studsade i boxen när vi kom hem efter att ha varit och tränat Etoile dagen efter.
Etoile däremot har varit en riktig kick att hålla på med under hela månaden, hon har fått öva på att springa med en annan häst och att springa med en unghäst och en montéhäst - den dagen var hon lite överladdad och dessutom lite orolig för sulketten, den tryckte säkert lite annorlunda eftersom den remmas fast i stället för att klickas i snabbkopplingar. Den dagen studsade hon lite i bakvarv men det lugnade ner sig till rätvarvskörningen.
Sen var det dags för provlopp en lördag och jag var beredd på att hon skulle stressa upp sig för allt möjligt men hon var otroligt cool hela dagen. Dessutom så blev loppet så otroligt bra kört att jag inte behövde bryta, det gick inte fortare än 35 första varvet och då fanns det ju hopp om att hänga med hela vägen. Det var lite konstigt i början när framförvarande tvåårig skvätte grus på näsan på henne men hon kom snabbt på att om man ligger lagom nära slipper man det värsta. 500 m kvar fick hon kliva ut och gå i andraspår - hennes reaktion på det var "Åh vad bra, nu får jag inget skvätt på nosen". Men på upploppet tog hon i bra och var på linjen med den som var först i mål. Den tredje som var med galopperade strax före mål men det var nog för att det gick lite fort, hon avslutade nämligen strax under 20 över upploppet och det tycker jag är bra även om jag gärna hade haft henne lite rakare. Men det är bara att öva!
Hon är ingen snabbstartare med sin stora kropp och sitt svaga höger bak men det bör gå att jobba lite mer med under vintern. Jag är optimistisk nu för hon är en helt annan häst än för ett år sedan, speciellt mentalt även om det hänt så mycket i kroppen att hon till och med börjar bli snygg ;)
Moa har fått ta Umas tid hos Jocke Mossenberg och sen har jag kört massor med Accuhorsemat (spikmattetäcket) och så har hon fått en laserbehanling också så nu ser det ut som hon fixar till sig. Jag har varit riktigt riktigt orolig för henne och varit inställd på att det kanske var sluttävlat för henne men nu är jag mer positiv. Hon har joggat 4 km utan att tappa vänster bak och det ska utökas efterhand.
Nu är ju vädergudarna lite bråkiga med massor av snö och sen hot om att allt ska försvinna de närmaste dagarna vilket gör att det är hopplöst med träningen. Snösulor eller ej?
Ja ja, det löser sig, jag är glad om det försvinner igen även om jag kanske kunde snöpulsa damerna lite om det ligger kvar.
I övrigt jobbar och pluggar jag som vanligt och nya kunder trillar in hela tiden, jag har hållit en föreläsning till vilket verkligen är grymt kul! Jag hoppas på att jag ska få en bokning på minikursen med massageteknik också :)
Själv är jag inte heller förunnad att få slippa. Efter att Uma jobbat så fantastiskt fint så bestämde vi oss för att "smyga" igång henne på banan. Ett varv och sen hem, inte så komplicerat när vi ändå åker med Etoile och Moa är skadad. Tyvärr visade det sig att det där varvet på något sätt tog knäcken på henne, hon ville inte röra sig i hagen dagen efter och fick hämtas och ledas in i stället för att hänga med de andra då hon parkerat i ett hörn och där hade hon stått. Att förstå hur ont hon hade är svårt men efter att några veckor tidigare tagit ett korsförlamningsprov så förstod jag att det var något annat. Dessutom hade det hänt saker i kroppen på henne som gjorde att jag kom fram till att hon aldrig skulle bli stark nog att bli travhäst igen. Det var med sorg i hjärtat jag kontaktade hennes ägare för även om man vet att det är tidsbegränsat och en chansning så fäster man sig vid dem. Men det är skönt att veta att hon fått vara bland sina gamla kompisar de sista veckorna även om hon så klart varit kompis med våra hästar också.
Dino var jätteorolig de första dagarna när hon åkt och stod verkligen och studsade i boxen när vi kom hem efter att ha varit och tränat Etoile dagen efter.
Etoile däremot har varit en riktig kick att hålla på med under hela månaden, hon har fått öva på att springa med en annan häst och att springa med en unghäst och en montéhäst - den dagen var hon lite överladdad och dessutom lite orolig för sulketten, den tryckte säkert lite annorlunda eftersom den remmas fast i stället för att klickas i snabbkopplingar. Den dagen studsade hon lite i bakvarv men det lugnade ner sig till rätvarvskörningen.
Sen var det dags för provlopp en lördag och jag var beredd på att hon skulle stressa upp sig för allt möjligt men hon var otroligt cool hela dagen. Dessutom så blev loppet så otroligt bra kört att jag inte behövde bryta, det gick inte fortare än 35 första varvet och då fanns det ju hopp om att hänga med hela vägen. Det var lite konstigt i början när framförvarande tvåårig skvätte grus på näsan på henne men hon kom snabbt på att om man ligger lagom nära slipper man det värsta. 500 m kvar fick hon kliva ut och gå i andraspår - hennes reaktion på det var "Åh vad bra, nu får jag inget skvätt på nosen". Men på upploppet tog hon i bra och var på linjen med den som var först i mål. Den tredje som var med galopperade strax före mål men det var nog för att det gick lite fort, hon avslutade nämligen strax under 20 över upploppet och det tycker jag är bra även om jag gärna hade haft henne lite rakare. Men det är bara att öva!
Hon är ingen snabbstartare med sin stora kropp och sitt svaga höger bak men det bör gå att jobba lite mer med under vintern. Jag är optimistisk nu för hon är en helt annan häst än för ett år sedan, speciellt mentalt även om det hänt så mycket i kroppen att hon till och med börjar bli snygg ;)
Moa har fått ta Umas tid hos Jocke Mossenberg och sen har jag kört massor med Accuhorsemat (spikmattetäcket) och så har hon fått en laserbehanling också så nu ser det ut som hon fixar till sig. Jag har varit riktigt riktigt orolig för henne och varit inställd på att det kanske var sluttävlat för henne men nu är jag mer positiv. Hon har joggat 4 km utan att tappa vänster bak och det ska utökas efterhand.
Nu är ju vädergudarna lite bråkiga med massor av snö och sen hot om att allt ska försvinna de närmaste dagarna vilket gör att det är hopplöst med träningen. Snösulor eller ej?
Ja ja, det löser sig, jag är glad om det försvinner igen även om jag kanske kunde snöpulsa damerna lite om det ligger kvar.
I övrigt jobbar och pluggar jag som vanligt och nya kunder trillar in hela tiden, jag har hållit en föreläsning till vilket verkligen är grymt kul! Jag hoppas på att jag ska få en bokning på minikursen med massageteknik också :)
torsdag 14 november 2013
Ljuspunkter i höstmörkret?
I bland känns det som om livet står och stampar men ser man på kalendern så gör den verkligen inte det. Därav glesa uppdateringar, jag har så hemskt dåligt med "egentid" att jag inte riktigt hinner att få till det. oftast så sitter jag och "pillar" med något till företaget de tider jag inte "gör något" Skriver ut nya journallappar, fixar med bokföringen, uppdaterar och planerar utifrån kalendern. Men sånt måste ju också göras och det blir ju en del när man ligger på ungefär 25 behandlingar i månaden.
Jag kollade häromveckan och då hade jag gjort 171 massagebehandlingar på hästar under året, människor har jag inte samma koll på så jag enkelt kan dra fram antal.
På hästfronten så fungerar inte Moa, jag har ställt henne i liten hage nu i ett par veckor. Hon har en muskelbristning om jag gissar rätt och måste kollas i bäckenet för att se att det är i rätt läge och läker som det ska. Jättetrist när hon var så fin på Kalmar och just nu är jag lite osäker då det var en exakt sån grej som gjorde att jag valde att sluta träna Wia på den tiden jag hade henne.
Hon gjorde samma sak på andra sidan för 2,5 år sedan och det har hon ju inga men av nu, men det kräver ju några månaders rehabilitering. Så någon mer start i år blir det inte.
Etoile har gått sitt första riktiga jobb och gjorde det riktigt bra, inte jättefort men hon höll 1600 meter i ett bra tempo. Nu har vi lite dålig timing då det tyvärr bara är ett provlopp kvar i år på helger då de kör 1.30 och det är sista helgen i november så jag får bedöma om jag anser att hon är mogen att gå provlopp då eller om vi bara kör jobb med henne? Det krävs ju en del av hästen också och hon har farten för det men kanske inte hela vägen än. Anledningen är inte senan utan hennes svaga bakdel som blir starkare och starkare för varje dag.
Uma har jag suttit på igen! Visst var hon spänd men hon skötte sig fint. Dessutom har jag fått låna ett "bettlöst" huvudlag så jag kan köra henne utan bett hemma, det är utmärkt för henne som gärna vill bli kort om man tar henne i munnen.
Nu hoppas vi att hon kommer igång och kan träna på som hon ska över vintern och att jag håller i armarna, jag är lite halvrisig just nu tyvärr.
Nu närmar sig nästa kursdatum med stormsteg så jag hoppas att jag får lite ro att plugga de närmaste dagarna! :)
Jag kollade häromveckan och då hade jag gjort 171 massagebehandlingar på hästar under året, människor har jag inte samma koll på så jag enkelt kan dra fram antal.
På hästfronten så fungerar inte Moa, jag har ställt henne i liten hage nu i ett par veckor. Hon har en muskelbristning om jag gissar rätt och måste kollas i bäckenet för att se att det är i rätt läge och läker som det ska. Jättetrist när hon var så fin på Kalmar och just nu är jag lite osäker då det var en exakt sån grej som gjorde att jag valde att sluta träna Wia på den tiden jag hade henne.
Hon gjorde samma sak på andra sidan för 2,5 år sedan och det har hon ju inga men av nu, men det kräver ju några månaders rehabilitering. Så någon mer start i år blir det inte.
Etoile har gått sitt första riktiga jobb och gjorde det riktigt bra, inte jättefort men hon höll 1600 meter i ett bra tempo. Nu har vi lite dålig timing då det tyvärr bara är ett provlopp kvar i år på helger då de kör 1.30 och det är sista helgen i november så jag får bedöma om jag anser att hon är mogen att gå provlopp då eller om vi bara kör jobb med henne? Det krävs ju en del av hästen också och hon har farten för det men kanske inte hela vägen än. Anledningen är inte senan utan hennes svaga bakdel som blir starkare och starkare för varje dag.
Uma har jag suttit på igen! Visst var hon spänd men hon skötte sig fint. Dessutom har jag fått låna ett "bettlöst" huvudlag så jag kan köra henne utan bett hemma, det är utmärkt för henne som gärna vill bli kort om man tar henne i munnen.
Nu hoppas vi att hon kommer igång och kan träna på som hon ska över vintern och att jag håller i armarna, jag är lite halvrisig just nu tyvärr.
Nu närmar sig nästa kursdatum med stormsteg så jag hoppas att jag får lite ro att plugga de närmaste dagarna! :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)