Travfolk - ett släkte för sig?

Midsommardagen slog jag upp de blå och insåg att halsen kändes lite märklig, men det är ju så i bland. Den här gången kändes det inte riktigt som en varning utan som om något riktigt var på gång.

Det hade regnat massor hela natten men frampå morgonen slutade det så vi lastade hästarna och drog iväg i stället för att släppa ut dem. Ja Dino fick så klart gå ut för han kan ju inte stå inne ensam utan att det är allt för synd om honom.
Han går förresten utan täcke igen och det verkar funka de flesta dagarna. Vi håller på och lär oss när han ska ha det.

Vi hade räknat med att vara ungefär lika ensamma som vi brukar vara när vi tränar under midsommarhelgen men det började direkt med att vi träffade några som brukar träna ungefär samma underliga tider som oss. Jag tänkte att om jag kör Moa först så blir det lugnare för Nisse för då har de kört färdigt. Det blir inte alltid som man tänker insåg jag någon timme senare. ;)
Moa skulle gå några intervaller i 50-tempo tänkte jag och det gick alldeles strålande - tills det dök upp en häst till och ville köra ihop med mig. TÄVLA - sa Moa. No way, sa jag...Nu är Moa en mästare på att smygöka när hon vill så jag fick sitta där med mina jogging-tömmar och plocka med henne. Hennes inställning var hela tiden - "Vi drar ifrån den där rödtoppen" och när jag höll in henne blev hon inte så lycklig. Även om hon sprang betydligt fortare än jag tänkt så travade hon jättefint de två intervaller hon gick tillsammans med den andra hästen så jag kommer att öka på träningen lite successivt nu.
Och ja - hon fick "vinna" med en längd över fuxen så hon var nöjd sen :)

Nisse sen då - lika avspänd som han varit de senaste månaderna - han är rätt skön med den där avspända stilen han har. Man har svårt att föreställa sig att han blir så pigg när man åker ut. Med honom är det inga joggingtömmar som gäller, i så fall håller inte mina armar. Det var här jag insåg att jag nog tänkte lite tokigt - det började med att det var ett gäng på fyra ute och intervallade (just det antalet har vi inte sett innan) och sen kom det en singelhäst till och sen kom det ett gäng till om fyra! På förmiddagen på Midsommardagen! Lite imponerande må jag säga - och Nisse tog alla dessa möten bättre än när han  mötte shettisen för några veckor sen.
Den åkte förresten upp när jag åkte av - hon hade nog inte heller räknat med att det skulle vara 8 varmblod på rakan en sån dag.
Nisse gick bra även om det är omöjligt att få en vettig puls på honom när den inte är lugn. Jag vågade inte stanna i dag heller och pulsa med tanke på antalet träningsekipage.

Sen var jag bara till affären och handlade käk för jag blev rätt sliten av jobbet, är man lite sjuk så är man. Men på kvällen gav jag mig på att akupressura och massera Dino. Så långt jag orkade, efter ena sidan och framdelen var jag slut så det var bara att lägga ner. Akupressur när man är på gång att bli sjuk är inget att rekommendera.